Jag har nästintill bokstavligen pluggat hela den gångna helgen. Det är inte mycket jag varit utanför dörren, mer än när jag ska handla mat. Vi är mitt uppe i att ha slutseminarier i skolan och det är så sjukt mycket som ska hinnas med innan dessa. Både en egen presentation av det egna skrivandet, men också reflektioner kring klasskompisarnas texter. Jag brukar normalt inte sätta väckarklockan även om jag behöver sitta och plugga på helgen, men denna helg har jag faktiskt gjort det. Inte groteskt tidigt, men jag har ändå sett till att vara uppe vid åttatiden på morgnarna. Det har helt enkelt varit tvunget för att hinna med.
Nu har jag suttit konstant framför datorn hela dagarna sedan i torsdags och får erkänna att jag börjar känna mig rätt mosig i huvudet. Det tar på krafterna att sitta och försöka vara på alerten åtskilliga timmar i sträck, inte minst när man tidigare i veckan haft föreläsningar som vanligt och förväntats hänga med även där. Jag tog faktiskt torsdag eftermiddag ledigt och gjorde annat än att ägna mig åt skolan, bara för att koppla bort studierna under några timmar denna vecka. Men nästintill all vaken tid under resten av veckan har ägnats åt skolan.
Nu har jag lagt studierna åt sidan för den här veckan och tänker att jag gjort vad jag kan för att komma väl förberedd till nästa veckas seminarier. Ibland kommer man liksom till en punkt i pluggandet då man känner att man helt enkelt inte kan göra mer, att hjärnan helt enkelt sätter stopp. Och den punkten nådde jag för en stund sedan och valde att lägga studierna åt sidan för denna vecka.

Ur vissa aspekter kommer jag inte att sakna studietiden när jag om ett par veckor faktiskt är klar med min utbildning. Jag kommer tycka att det är så skönt att faktiskt med gott samvete kunna vara ledig en helg utan att ha en massa studier hängande över sig. Att känna att man inte behöver putsa lite till på den eller den texten, att man kan göra den eller den uppgiften lite snyggare, stramare eller mer genomarbetad.
När jag kommer börja jobba om några veckor, kommer jag vara ledig när jag inte är på jobbet. Något som kommer vara en fantastisk befrielse. Jag kommer inte sakna att sitta kvällar och helger för att plugga och behöva välja bort socialt liv för att hinna med inlämningsuppgifter, redovisningar och hemuppgifter. Nu kan jag ägna mig åt det jag faktiskt vill göra när jag inte behöver vara på jobbet.

Skriva kommer jag dock inte sluta med när utbildningen är klar. Men det kommer helt och hållet vara på frivillig basis, när lusten faller på. Jag har ett projekt som jag jobbat mycket med under utbildningens gång och fått en del respons på av mina klasskamrater. Så det kommer jag fortsätta jobba på när utbildningen är klar och förhoppningen är att en dag bli utgiven. Jag har kommit ganska långt i projektet och har fått flera infallsvinklar, idéer och uppslag under utbildningens gång för att kunna arbeta vidare med det.
Och det känns verkligen jättekul att man kommit en så lång bit på väg med projektet, att det kanske en dag kan bli så färdigt att man vågar skicka in det till ett förlag. Om sedan förlagen kommer tycka om mitt manus, det är något som återstår att se. Men det är i alla fall värt ett försök!

När jag pluggar, står alltid stereon eller radion på i bakgrunden, jag har svårt att fokusera utan musik i öronen. Vill avsluta detta inlägg med en av de låtar jag gärna har i öronen när jag pluggar!

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: