Anmälan till ryska på universitet HT 2022

Jag har länge tänkt att jag ska anmäla mig till någon kurs i ryska på universitet eller högskola. Jag läste ryska på gymnasiet, men kan inte direkt skryta med att jag kan prata nämnvärt bra ryska. Jag snappar upp enstaka ord när jag hör ryska, men kan inte direkt hålla ett samtal. Däremot var ryska ett av de roligare språken att läsa (jag gick humanistisk gren och läste hela fyra språk)w och faktiskt de kunskaper jag någonstans längtat efter att utveckla i vuxen ålder. Men det har aldrig blivit av.
Nu har jag börjat dammsuga universitets- och högskolevärlden efter kurser i ryska man kan ta och kombinera med att arbeta. Det måste jag nämligen göra, eftersom jag inte längre kan få pengar från CSN. Jag har hittat en distanskurs på halvfart som jag sökt och har även kontaktat ett par universitet för att se vad de kan erbjuda. Eftersom jag jobbar som jag gör, skulle det kanske kunna funka med en kurs på plats om det inte är särskilt många tillfällen man ska vara närvarande. Men är det föreläsningar flera gånger i veckan, blir det en svår kombo att förena med att arbeta heltid.

Egentligen kanske det är lite taskig tajming att börja läsa ryska just nu, med tanke på det världspolitiska läget. Men att jag gärna vill lära mig ryska, har ingenting med mina åsikter som Rysslands krig i Ukraina att göra. Jag tycker fortfarande att kriget mot Ukraina är minst sagt osmakligt – för att vara lite diplomatisk. Men det utesluter inte att jag vill lära mig ryska. Jag har tänkt på det i flera år nu, även innan kriget startade, och hoppas det nu äntligen ska bli av.
Att jag gärna vill lära mig ryska har nog flera anledningar. Dels är det ett häftigt och vackert språk som jag tycker mycket om att höra när det talas. Sen har jag ju påbrå österifrån, med bland annat medborgarskap i Estland, så även där kommer mitt intresse för Östeuropa in. Min morfar var från Estland och kom till Sverige under andra världskriget, så det är kanske lite för att helga hans minne som jag försöker lära mig mer om Östeuropa.

Nu har jag sökt flera kurser, framförallt i ryska men faktiskt även en kurs i estniska. Jag tycker mycket om att plugga och det är något jag gjort till och från genom åren. Jag har totalt 210 högskolepoäng hittills och har även gått en författarutbildning på Folkuniversitetet. Till det har jag gått ett antal kvällskurser genom åren och tycker det är väldigt kul att bygga på allmänbildningen på olika sätt. Nu är det ett tag sedan jag satte mig skolbänken, så börjar väl helt enkelt bli dags. Inte minst när jag har ett jobb som faktiskt möjliggör att man kan plugga vid sidan av arbetet, det är inte alla förunnat att kunna göra det.
Hade jag haft tiden och ekonomin, hade jag pluggat mycket mer än jag gjort genom åren. Men det finns ju begränsningar i hur mycket pengar man får från CSN och det är inte alltid genom åren jag haft jobb som gått att kombinera med att plugga. Nu ska jag passa på när jag faktiskt har den möjligheten.
Det är klart det kommer bli lite hektiskt emellanåt, att ha en sysselsättning som långt överstiger en heltidstjänst – jag vet ju ännu inte om jag kommer plugga på halv- eller helfart. Men är det något man tycker är roligt, så får man det oftast att fungera på ett eller annat sätt. Sen har jag bara ansökt än så länge – jag har ju ingen aning om ifall jag överhuvudtaget kommer in ens en gång. Men jag hoppas att jag kommer in på någon av de kurser jag sökt. Och om inte, får jag söka till våren 2023 istället.