Att ha koll på läget som egenföretagare

I höstas lade min redovisningsbyrå ner verksamheten sedan de blivit uppköpta av Bokio. Vi som varit kunder erbjöds att gå över till Bokio och genom dem få hjälp med redovisningen av vår ekonomi. Hos den tidigare firman betalade jag några hundralappar i månaden för löpande redovisning, bokslut och deklaration, vilket var väldigt överkomligt. Men hos Bokio skulle samma tjänst kosta över 3000 i månaden, något som jag vissa månader inte ens har inkomster som motsvarar den summan somliga månader. Så jag valde att inte gå över till Bokio, utan letade reda på en annan redovisningsbyrå som kunde sköta de tjänster jag behöver hjälp med för en billig peng. Jag hittade en sådan, men tjänsten förutsatte att jag öppnade ett konto och bankgiro hos min bank kopplat till företaget.
Jag kanske är naiv eller rentav okunnig, men tänkte att detta inte skulle vara några som helst problem. Jag trodde till och med att det var fixat tämligen fort. Framförallt med tanke på att jag med lätthet själv kan öppna ett privatkonto på några minuter via internetbanken utan några som helst konstigheter.

Men fullt så enkelt var det uppenbarligen inte. Jag mejlade banken i mitten av december och framförde att ville öppna ett konto med tillhörande bankgironummer beställa ett betalkort kopplat till kontot. Till att börja med skulle jag fylla i en stor lunta av papper med uppgifter om ägarförhållanden, beräknad årsomsättning och en lång rad andra saker. Så långt var väl allt frid och fröjd, men sedan vidtog en okristlig lång väntan på att helt enkelt få sitt ärende beviljat och jag tilläts öppna ett konto.
När det i förra veckan gått ganska exakt en månad sedan jag lämnat ifrån mig pappren utan att jag hört något, tappade jag till sist tålamodet och skickade iväg ett surt mejl till banken och frågade vad som hände i ärendet. Jag behöver nämligen ett konto för att kunna fakturera mina kunder och för varje dag som går utan ett konto riskerar jag alltså att förlora pengar. I min lilla värld kan jag faktiskt inte förstå att det ska ta över en månad att öppna ett enkelt bankkonto, jag kan verkligen inte förstå det.
jag fick önskad effekt på det aningen surt utformade mejlet och fick relativt snabbt ett svar från banken att jag kunde komma förbi för att skriva på papper. Men det gick inte att komma förbi det kontor som ligger närmast geografiskt, utan kontoret i Upplands Väsby. Anledningen? Jo, att jag bodde där fram till 2005 och en gång i tiden öppnat ett privat konto just på det kontoret och därför ”hörde till” just det kontoret. Och för alla som är lite bevandrade i den stockholmska geografin vet att det är en bit att åka mellan Bagarmossen – där jag numera bor – och Upplands Väsby.
Nåja, jag är mån om att få igång ekonomin i företaget igen så jag valde ändock att åka ut till Upplands Väsby och besöka bankkontoret för få mitt företagskonto i banken. Nu är alla papper påskrivna och jag har fått mitt konto, inom några dagar kommer betalkortet med posten enlig banktjänstemannen.

Jag har varit samma bank trogen sedan jag var liten. Min morfar var bankdirektör inom banken på den tiden han jobbade och öppnade bland annat det konto som min lön idag betalas in på. jag har några gånger varit på väg att byta bank, men har insett att det trots allt varit fördelaktigast att stanna kvar hos den bank jag redan är kund i. De banktjänster jag anlitat har helt enkelt varit billigast där, så enkelt har det varit.
Men efter den här historian är jag helt enkelt lite skeptisk trots allt. Även om allt nu är igång – även om det är efter vissa påtryckningar – så funderar jag faktiskt på att byta bank trots allt. Samtidigt vet jag inte om det finns något bra alternativ, det kanske trots allt är lika krångligt hos alla banker?