Till veckan rullar vardagen igång igen efter min lite improviserade sommarledighet. Under förutsättning att alla papper kommer i ordning, ska jag börja jobba på tisdag. Och det får liksom bli som något av ett avstamp för att i övrigt försöka börja ta tag i vissa saker. De senaste månaderna har jag fått lite för många påminnelser om att jag väger den hel del för mycket och det börjar bli dags att tag i det alltmer svällande midjemåttet. Enligt neurologen jag går till efter min operation för några år sedan, har jag mindre förskjutningar i ryggraden vilket förmodligen beror på min vikt. Detta kan med tiden ge ryggbesvär om man inte ser upp och jag har fått rådet att ligga i med träningen och tänka på vad jag äter. Samma sak fick jag höra i våras när i våras fick problem med mina höfter och knappt kunde gå under en period. Det var av allt att döma en inflammation i höftmuskeln, men enligt läkaren riskerade det onda komma tillbaka igen med jämna mellanrum om jag inte gjorde något åt min vikt.
I ärlighetens namn har jag under våren inte ansträngt mig särskilt mycket för att komma tillrätta med vikten, snarare har jag tvärtom slarvat en hel del med både träning och kost. För att inte tala om det ganska dekadenta liv man har när man har semester – som ju jag har haft nu under juni. Dieter och träning brukar inte stå särskilt högt upp på min lista när jag har semester tyvärr. Men nu drar vardagen igång igen och det är dags för mig att hittar rutiner med träningen som passar ihop med mina nya arbetstider. Just de dagar jag jobbar kommer det inte finnas mycket tid till trädning, så det får bli under mina långledigheter jag förlägger träningspassen. Så det kommer förmodligen krävas en del självdisciplin för att få det att fungera. Samtidigt kommer jag ha bra möjlighet att gå till gymmet mitt på dagen på vardagarna, när det är mindre folk i farten som ska träna.

Det som ligger mig lite i fatet, är att jag har en stor svaghet för skräpmat som hamburgare och pizza, liksom att jag mer än gärna tar en öl eller två på helgkvällarna. Det är så pass ”illa” att om jag fick välja en enda sak att äta som sista måltid, skulle det nog vara just pizza eller hamburgare med en kall öl till. På senare tid har jag också blivit allt svagare för godis och chips, som ju också har en tendens att påverka midjemåttet negativt.
Jag kommer inte sluta äta skräpmat eller dricka öl, men jag kommer försöka dra ner det hela på ett absolut minimum. En annan bov i dramat är förstås storleken på portioner, även om man inte vräker i sig kaloribomber som pizza. Så jag ska försöka hålla nere även på storleken på portionerna. Till det ska jag till gymmet minst tre gånger i veckan, gärna fler de veckor tiden tillåter.

Egentligen borde det inte vara världens största utmaning, många andra klarar av att gå ner i vikt så det borde ju även jag kunna klara av. Men det är oerhört lätt att hitta ursäkter till att inte ta sig iväg till gymmet. Det är varmt, jag har sovit dåligt, klockan är mycket och så vidare. Riktmärket kommer dock från och med nu vara att det är bättre att komma iväg till gymmet och köra ett kortare pass än att inte gå dit alls. Godis, öl, chips och snabbmat är vikt till att enbart inmundigas vissa helger – och det skadar inte att låta bli vissa gånger då heller. Nu kommer jag dessutom jobba vissa helger, så då faller det sig helt naturligt att till exempel inte ta någon öl. Det finns ju liksom inte på världskartan att komma onykter till jobbet.
Ju äldre jag blivit, ju svårare har jag dock märkt att det är att påverka sin vikt i positiv riktning. Det är väldigt lätt att gå upp i vikt, men när man vill bli av med det där extrahullet är det ibland som att stånga sig blodig. Säkert har det mycket med att göra att ens tillvaro blir alltmer stillasittande, men jag undrar ibland om inte ämnesomsättningen och också påverkas ju äldre man blir? Det känns som att de hjälper lika effektivt att tänka på vad man äter och att faktiskt röra på sig regelbundet. Och då ska tilläggas att vi inte ens har bil, vilket gör att man ändå rör på sig avsevärt mer om man haft en bil stått parkerad utanför porten hela tiden. Numera känns det som att det räcker att man tänker på en pizza eller kanelbulle så går man upp flera kilo. 😣

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

2 kommentarer

  1. Jag behöver också göra något åt mitt midjemått. För min del tror jag att det har att göra med att mina energidrycker messar upp min hormonbalans och det sätter sig på magen. Tränar gör jag redan eftersom jag är fotbollsdomare.

    1. Ja, det är inte alltid helt lätt att lägga om sin tillvaro, man är ju något av en vanemänniska. Men jag börjar inse att jag har svårt att hitta kläder som passar och det är jobbigt att rör sig. Så jag måste helt enkelt börja tänka på vikten på allvar.

Lämna ett svar till Hannas krypin Avbryt svar

%d bloggare gillar detta: