Vad har ni för vanor när det kommer till att köpa heminredning? Ska det vara sprillans nya saker, eller går det bra att handla på second hand? Hur mycket tid kan ni lägga på att gå i heminredningsbutiker?
Jag är verkligen något av en prylbög och samlare när det kommer till heminredning. Jag kan lägga timmar på att gå i heminredningsbutiker och det är ytterst sällan jag kommer därifrån tomhänt. Jag har med åren hittat favoritbutiker, där jag i princip alltid hittar något att lägga pengar på – liksom andra där jag mestadels går och fönstershoppar. NK kan vara ett varuhus där jag gärna går runt och tittar, men ytterst sällan köper någonting. Det är liksom inte riktigt den prisklass jag oftast vill hålla mig till när jag shoppar. Däremot finns det otroligt mycket snyggt där, såväl heminredning som kläder och en hel del annat.
Hade jag haft den ekonomin, hade jag ledigt kunnat lägga ut tusenlappar varje gång jag besöker en heminredningsbutik. Det känns som att jag alltid bor för trångt när det kommer till att inhandla heminredning, jag får liksom inte plats med alla prylar jag hittar överallt. Jag skulle inte ha några som helst problem att fylla en hel herrgård med alla fynd jag ramlar över när jag besöker den här typen av butiker.

Dock har jag en extra stor förkärlek till secondhandbutiker när det kommer till att handla möbler och annan heminredning. Det är ytterst få möbler här hemma som är inköpta som nya, oanvända möbler. Soffan var oanvänd när jag köpte den, sängen var i princip oanvänd – men i övrigt är lägenheten helt och hållet möblerad med olika secondhandfynd. En del är arvegods, men det allra mesta är inköpt på olika secondhandbutiker.
Det enda jag har för vana att köpa nytt är egentligen kläder och elektronik av alla de slag. De flesta lamporna är inte secondhandfynd, liksom TV:n, radion och stereon. Detsamma gäller datorn med tillbehör som till exempel skrivare. Jag har svårt att se mig själv köpa en begagnad dator, utan jag vill i det läget köpa nytt. Kläder skulle det förmodligen aldrig falla mig in att köpa begagnat, utan där köper jag alltid nytt.

Det är trots allt ytterst sällen det ekonomiska som avgör att jag handlar på second hand. Jag har helt enkelt svårt för många moderna möbler, som känns alltför opersonliga medan äldre möbler har mer av en egen själ. Jo, jag tycker faktiskt man kan prata om en själv även när det kommer till heminredning. Moderna, serieproducerade möbler har oftast ingen själ alls, medan det ligger bra mycket mer känsla, kärlek och liv bakom produktionen av äldre möbler. Och man behöver inte gå alltför långt tillbaka i tiden för att hitta just dessa möbler. Själv älskar jag 40-, 50- och 60-tal när det kommer till heminredning och det är något som verkligen syns när man är hemma hos mig. Det allra mesta är inhandlat via annons eller på olika secondhandbutiker, en del är även arvegods från avlidna släktingar.
Detta gör också att man förstås har en i det närmsta unik möblering hemma. Det finns ofta få ex kvar av de olika möblerna vilket gör att man inte ”riskerar” hitta dem hemma hos någon annan. Jag får ofta lägga band på mig själv även i secondhandbutiker, annars är det lätt att man spräcker sin budget många gånger om. Det är många gånger jag önskat mig ett större hem, för att helt enkelt ha plats för alla mina olika fynd under mina shoppingrundor.

Däremot handlar jag aldrig kläder på second hand, utan där är det uteslutande nyinköp som gäller. Det är av flera anledningar, men framförallt tycker jag det känns ofräscht på något vis att använda kläder som någon annan haft på sig. Det låter förmodligen lite petigt, men just kläder vill jag faktiskt ska vara oanvända när jag köper dem. Det är verkligen få saker som klår doften av ett nytt klädesplagg när man drar det på sig.
Sen har jag som det är svårt att hitta kläder med rätt mått och storlek som det är och det blir knappast lättare att hitta både något man gillar och något som har rätt storlek. Sen är jag rätt kräsen när det kommer till kläder och jag lägger mycket tid på att hitta rätt modell, färg och passform. Mycket kläder handlar jag på nätet och det kan se rätt festligt ut när jag beställer. Jag vet att alla modeller inte passar min kropp av olika anledningar och att jag därför skickar tillbaka en stor del av de kläder jag beställt från första början. Därför kan jag ofta beställa kläder för bortåt 10.000 kronor, för att sedan skicka tillbaka två tredjedelar av plaggen efter att ha provat dem.
På senare tid har jag dessutom börjat köpa nästintill uteslutande märkeskläder, mycket för att det är först nu jag har den ekonomin att jag faktiskt har råd att göra det. Med tiden har jag blivit bortskämd när det kommer till kvalitén på märkeskläder, som är något helt annat än när man är dumsnål och handlar lågprismärken.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: