Jag avskyr att sitta i telefonkö

Att vara hemma och vara sjukskriven är verkligen inte att likställa med att vara ledig, på flera sätt. Det finns naturligtvis en tanke med att man är sjukskriven, det vill säga att man faktiskt inte är arbetsför och helt enkelt inte kan hålla igång på dagarna. Så det faktum att man faktisk är sjuk gör ju att det inte blir som en vanlig ledighet.
Men jag får nog erkänna att jag inte har särskilt svårt att få dagarna att gå ändå, utan att bara gå hemma och skrota från morgon till kväll. Det sägs att man måste vara frisk för att orka vara sjuk – och det är ett talesätt det ligger en hel del sanning i. Senaste dagarna har varit just sådana dagar jag önskat att få vara frisk istället för att hålla reda på allt som hör sjukskrivningen till.
Bland annat har jag har fått jaga läkare för att få korrekt sjukintyg för min sjukskrivning. Trots att jag varit sjukskriven i tre veckor, har man från vårdens sida inte lyckats krysta fram ett läkarintyg så att jag kan ansöka om sjukpenning hos Försäkringskassan och min lön från min arbetsgivare ska bli korrekt. Men slutligen, efter att ha mejlat mottagningen X antal gånger, kom så ett intyg så att min sjukskrivning kan löpa på smärtfritt. Nu har jag fått iväg min ansökan om sjukpenning och väntar på att myndigheternas kugghjul ska börja mala. Jag har svårt att tro att det ska vara några problem, men man vet ju aldrig. Min erfarenhet av Försäkringskassan under de gånger jag tidigare varit sjukskriven har bara varit positiv, ibland undrar jag om det är samma myndighet som omskrivs negativt i media. Säkerligen beror det mycket på vilken handläggare man har (o)turen att få.
Sen har jag två försäkringar som jag kan nyttja vid en sjukskrivning, en som täcker mina boendekostnader under en sjukskrivning eller arbetslöshet liksom en försäkring som täcker mina lånekostnader under samma omständigheter. Och alla som varit i kontakt med försäkringsbolag vet hur bökigt det kan vara med papper och intyg åt höger och vänster.

Till det kommer förberedelserna inför flytten, som jag försöker ta lite pö om pö när orken och energin tillåter. Det ska bytas elavtal, bredband och TV-abonnemang ska flyttas med, den gamla lägenheten ska besiktigas och det ska beställas nya saker till den nya lägenheten.
Så de senaste dagarna känns det inte som att jag gjort något annat än att ha fyllt i olika webformulär och suttit i diverse telefonköer. Det är ändå tur att jag är hyfsat pigg vissa dagar och faktiskt orkar – åtminstone försäkringarna är ju något jag behöver fixa med just nu för att få ut de pengar jag har rätt till. Allt jag hinner göra med flytten blir ett rent plus helt enkelt, jag gör det jag orkar. Men mejla och ringa samtal är inte alltför betungande, så det administrativa kring flytten orkar jag i princip med – även om det ibland tar lite längre tid.
Jag kan inte låta bli att ogilla att sitta i telefonkö. Jag vet inte varför, men jag är inte den som riktigt gillar att prata i telefon – än mindre att sitta telefonkö och vänta på att det är min tur. Inte minst när man ringer till somliga ställen som kan ha uppåt en timmes väntetid innan man äntligen kommer fram och får prata med en riktig människa. Som tur var, hade några av de företag jag ringt till sista dagarna systemet att man istället ringer upp när det är min tur. Så jag slapp i alla fall sitta i telefon under hela väntetiden och få skavsår i örat av någon automatiserad röst som talar om att det snart är min tur.
Men det är i alla fall rätt beslut att ta en flyttfirma som fixar det tunga arbetet med packning, flytt och städning. Jag hade inte orkat med det som situationen är just nu. Det enda vi behöver göra är att få ihop det hela tidsmässigt.

Sen tillkommer det alltid utgifter vid en flytt, som man kanske inte riktigt har räknat med. Den nya lägenheten är rätt nedgången och det mycket som behöver göras i den. Väggarna är nymålade, men golven behöver bytas ut och persiennerna är en historia för sig. Häromdagen kom en persiennfirma och inspekterade persiennerna och se om de gick att räddas. Men de visade sig vara i väldigt dåligt skick och behöver bytas helt. Ett arbete som kostar ungefär 9.000 kronor. Ja, vad gör man? Det är bara att bita i det sura äpplet och öppna plånboken tyvärr. För i dagsläget fungerar persiennerna inte alls och är dessutom väldigt fula, så något måste göras åt dem. Vi hade förstås hoppats på att komma billigare undan genom en reparation, men enligt persiennfirman skulle det bara var konstgjord andning att reparera dem då det bara är en tidsfråga innan de går sönder igen – och igen.
Det är väl inte direkt en extrautgift som man behöver mitt uppe i en flytt, som är dyr nog som det är. Men förr eller senare hade vi behövt göra något åt persiennerna, så det känns lika bra att få det gjort innan vi flyttar in.