Så är en intensiv vecka över, fast den här gången är det med visst vemod jag ser att veckan är slut. Grejen är att jag fyllt år och firandet har liksom inte riktigt tagit slut under den gångna veckan. Normalt sett brukar jag vara ganska blygsam när det kommer till födelsedagsfirande, men i år blev det lite annorlunda. Visserligen var en stor del av firandet inget som jag själv varit involverad i planeringen av, så det finns trots allt en förklaring till att det blev så mycket firande som det blev.
Redan i måndags fick jag den första presenten, flera dagar innan den riktiga födelsedagen. Då var det min sambo som var i farten i levererade en ”kidnappning”, det enda jag i förväg vetat om var att inte planera in något från och med måndag eftermiddag och några dagar framåt. Så jag visste förstås i förväg att något var i görningen, men inte vad. Vid tretiden på måndagseftermiddagen blir vi upphämtade av en taxi, som kör oss till Yasuragi i Nacka. Min sambo hade lyckats hålla hemligt vad vi skulle göra – och jag förstod inte förrän vi steg ur taxin vad det faktiskt var vi skulle göra. Vi har länge pratat om Yasuragi, så jag blev glatt överraskad när jag insåg vad som var inbokat några dagar framöver. Vi var inbokade för tre övernattningar med tillhörande spa, bad, mat och massage.

Det var otroligt lyxigt att spendera tre dagar på ställe som Yasuragi. Vi hade ”helpension”, med andra ord ingick frukost, lunch och middag alla dagarna. Däremellan lade vi tiden på bada, få massage och gå på yoga och meditation. Det kändes som att man inte gjorde något annat än att äta och slappna ha, vilket tycks vara hela affärsidén på ett sådant här ställe.
I stora delar av anläggningen var det mobilförbud och det kändes faktiskt riktigt skönt att inte hela tiden ha telefonen med sig och hålla koll på vad som händer i omvärlden. På morgnarna serverades lyxig hotellfrukost, sen ingick a la carte-lunch och på kvällarna var det tre- eller fyrarätters middag, givetvis med tillhörande dryckespaket.
Man blir snabbt bortskämd av en sådan tillvaro, man vill liksom inte riktigt åka hem igen. Det är lätt att anpassa sig till den lyxigt avslappnade lyxtillvaron på en spaanläggning, desto svårare är det när man kommer hem och ska återanpassa sig till att vara hemma igen.

På det stora hela var vi supernöjda med vistelsen på Yasuragi. Men med tanke på vad det trots allt kostar att ta in där, hade vi nog väntat oss lite mer av bland annat maten. Man hade en frukt- och tebuffé, som man fritt kunde ta av under dagen. Men med tanke på priset hade vi gärna sett att det funnits lite mer att välja på. Den mat som serverades i restaurangen var egentligen god, men – återigen – med tanke på priset hade vi nog väntat oss lite mer av den.
Däremot var vi supernöjda med med spadelen och de behandlingar vi fick. En heldagen var vi på yoga och meditation förutom att spendera en hel del tid i badavdelningen. Dag två hade vi 80 minuters massage inplanerat, en behandling som var minst sagt välbehövlig. När vi väl kom hem i torsdags, var vi superavslappnade och utvilade efter några lugna dagar.

I lördags var det så dags för den riktiga födelsedagen med tillhörande firande. Det blev en relativt lugn dag med besök av närmsta familjen på kvällen. Vi hade handlat hem till kräftskiva och vanlig ordning handlat alldeles för mycket mat. När alla ätit sig mätta, hade vi fortfarande två paket kräftor, paj och ost över. Men det kändes samtidigt skönt att vi garderat oss och att det inte var det omvända med för lite mat istället. Det är alltid snopet att vara värd för en middag och inse att man handlat för lite. Det blev en lyckad kväll och en av de första gångerna vi samlats hela familjen sedan pandemin bröt ut för ett och ett halvt år sedan.
För mig och sambon blev det kräftskiva två kvällar i rad, det gick ju inte att slänga alla de kräftor som blev över under lördagskvällen. Så igår dukade vi upp till helgens andra kräftskiva på en och samma helg. Nu känner man sig rätt nöjd när det kommer till kräftor, mer än två kvällar i rad vill man nog inte äta det – även om det är väldigt gott.

Min födelsedag brukar ju alltid komma lite i skymundan med tanke på vilket datum jag fyller, den 11/9. Jag minns så väl den där dagen för 20 år sedan, när terrorattackerna ägde rum i USA. Det året firade jag min födelsedag hos mina föräldrar, som båda bodde i Hudiksvall då. På dagen var jag, min lillebror och pappa på bio och såg Shrek, när vi kom hem hade nyheten om terrordåden börjat kablas ut över världen och om och igen fick man se planen flyga in i skyskraporna, som senare rasade samman. Hela födelsedagsfirandet kom liksom av sig och det blev X antal timmar framför TV:n för att följa nyhetsrapporteringen kring vad man tidigt förstod var en händelse som skulle påverka världen under en lång tid framöver.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

1 kommentar

Kommentera

%d bloggare gillar detta: