På många sätt längtar jag inte tillbaka till singellivets dejtande. Jag har haft min beskärda del av rötägg och det känns som att mitt största problem är att jag absolut skall bli ihop med dem också, jag kan liksom inte hålla mig till att dumpa dem när de börjar visa sina knäpphetstendenser. Vissa av rötäggen har visserligen förstånd nog att dumpa mig istället, vilket väl är att betrakta som en god gärning i många sammanhang. Det känns som att jag varit med om det mesta när det kommer till svartsjuka, översitteri, anklagelser, ryktesspridning, självmordsförsök och allt vad nu mina dejter/flickvänner tagit sig för.
Idag kan mest skratta åt det mesta av det jag har varit med om, men när man var mitt uppe i det hela var det inte fullt lika roligt. Jag kan till och med skratta åt den psykiska misshandel min första sambo utsatte mig för – men så har det också gått över 20 år sedan dess, så jag har väl fått lite distans till det hela. Det var definitivt inte roligt , när jag var mitt i allt elände, men nu i efterhand är det svårt att inte skratta åt alla idéer hon hade för sig. Jag och min nuvarande sambo kan ibland skämta om att jag vänsterprasslar med en purjolök – med hänvisning till att min exsambo blev svartsjuk över att jag skulle ut och köpa just purjolök vid något tillfälle.
Jag minns en annan dejt som avbröt hela dejten med hänvisning till att jag inte var gentlemannamässig nog eftersom jag inte erbjöd hennes väninna på en drink. Eller hon som inte ville köpa nya mobiltelefon eftersom hon ville behålla sitt nuvarande nummer – och numret ju satt i telefonen. Ja, ni märker ju vilka typer jag råkat ut för genom åren, eller hur?!

En annan sak som jag råkat ut för ett par gånger, har fascinerat mig väldigt mycket. Jag har varit nikotinist sedan tonåren och började röka vid 14 års ålder. För cirka 15 år sedan slutade jag röka och övergick till snus eftersom det är avsevärt mycket hälsosammare än cigaretter. Men jag har förblivit en brukare av nikotin och det står jag för. Men jag har först blivit nobbad eftersom jag varit rökare, sedan med motiveringen att jag snusade. Båda gångerna ungefär med orden ”jag tycker om dig i övrigt, men…”.
Och jag kan faktiskt inte förstå det. Jag kan faktiskt inte förstå att nobbar någon på grund av en enda ovana som personen lagt sig till med. Jag skulle själv aldrig nobba någon som jag i övrigt tyckte om på grund av att denne rökte eller snusade. Möjligen skulle rökning kunna vara en bidragande orsak till att jag nobbar en tjej, men inte den enda orsaken. Skulle jag nobba någon på grund av en enda enskild egenskap eller vana, då ska det till något avsevärt mycket mer extremt. Att personen är nazist, Sverigedemokrat eller på annat sätt radikalt inte delar mina värderingar till exempel. Eller att personen har alkoholproblem – för tro mig, jag har nobbat tjejer just på grund av den anledningen.
Men jag har faktiskt svårt att förstå att man nobbar någon enbart för att denne röker eller snusar, inte minst om tycker om personen i övrigt. Jag håller med att rökning kanske inte luktar jättegott alla gånger, men jag skulle inte nobba en tjej enkom på grund av den ovanan. Men jag har som sagt varit med om detta inte mindre än två gånger och kan liksom inte riktigt förstå det, hur mycket jag än försöker.

Men det är väl så att vi attraheras av olika saker och somliga attraheras inte av snusare eller rökare, även om det är svårt att förstå för somliga av oss.. Jag säger inte att det är tufft, coolt eller attraktivt att till exempel röka och det skulle vara något extra plus för att få någon att falla för en. Jag säger bara att jag inte förstår att det kan vara den enda anledningen till att man nobbar någon som man i övrigt är intresserad av. Man behöver inte älska alla sidor hos en potentiell partner, eller rättare sagt: man kommer inte att göra det. Jag stör mig fortfarande på saker hos min sambo sedan åtta år tillbaka – och det finns saker hon stör sig på hos mig. Men ett intryck jag fick under den tid då jag internetdejtade, var att många verkade tro att de skulle träffa någon som var perfekt på alla sätt och vis, där det inte finns någonting alls du stör dig på. Men jag lovar dig: du kommer alltid hitta något du stör dig på hos en potentiell partner. Om inte personen röker så är det något annat.

Relaterade artiklar

Dagens Nyheter 1

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

1 kommentar

  1. Ja du saknar inte singeldejtandet, samt man känner att man skulle inte orka börja om igen med någon. Som du säger så har man dejtat fler och vissa bättre och visa sämrre som gör att man är nöjd med att det är i ens bagage

Kommentera

%d bloggare gillar detta: