På hemmaplan

Det känns alltid lite konstigt, nästan vemodig att vara tillbaka hemma igen efter att ha varit bortrest några dagar. Igår eftermiddag km jag hem efter några dagars filminspelning på Åland, det har varit tre hotellnätter och middag på restaurang på kvällarna. Även om jag jobbat på dagarna, har det känts lyxigt att för några dagar befinna sig utomlands och få bo på hotell, äta ute och ändå få se sig om lite.
Det är många år sedan jag var på Åland senast, tror jag var i tioårsåldern när jag senast var där. Sedan dess är det närmsta jag kommit, när man varit kryssning och bara lagt till i hamn men aldrig varit iland. Och jag misstänker att det är ungefär den relation många svenskar har till Åland; man har varit i hamnen när finlandsbåtarna lägger till lite kort, men man har aldrig varit iland. Jag har förstått från många som sett en del av Åland, att det ska vara väldigt vacker natur på Åland och värt att åka runt lite. Den tiden hade jag tyvärr inte de här dagarna – men jag hann i alla fall se lite av Mariehamn, där själva filminspelningen ägde rum.
Och det får jag nog ändå erkänna, att Mariehamn som stad kanske inte var så hemskt mycket att se. Det jag hann se imponerade tyvärr inte så mycket på mig. Det kunde varit en småstad lite vilken som helst, även hemma i Sverige. Man hittade det viktigaste i form av butiker, men inget som inte finns någon annanstans.

Men det har varit några roliga dagar med ett härligt gäng och det var det viktigaste. Det var ett bra hotell vi bodde på och jag sov gott i den mjuka hotellsängen. Jag gillar ju att bo på hotell och även Ålandskryssningar kanske inte är de mest glamourösa resorna man kan göra, så är det ändå roligt att komma iväg någonstans. Nu åkte vi dessutom dagtid, så det var inte de festande som man annars kan se på Finlandskryssningar. Vi sov inte på båten, utan åkte Från Grisslehamn till Eckerö – en sjöresa som bara tar ett par timmar – så vi hade inte ens några hytter ombord.
Men det var ändå lite kul att gå i taxfreen och känna att man var på resande fot. Jag älskar att resa, det är alldeles för sällan man kommer iväg för att göra det – inte minst nu under pandemin. Nästa gång jag går i en taxfreebutik ska det fasen vara på en flygplats, för jag börjar få abstinens efter att resa. Nu har jag fått en del av abstinensen tillgodosedd, men vill fortfarande ge mig ut snart igen.

Nu har jag inga fler resor inplanerade, varken i jobbet eller privat, utan kommer hålla mig på hemmaplan ett tag till. Vi har småtittat lite på resor, men det är än så länge ganska dyrt. Jag misstänker att det nu när restriktionerna släpps allt mer, är en ganska stor efterfrågan på resor och då har ju priserna en tendens att gå upp. Så vi har bestämt att vänta lite med att boka någon resa, alternativt kanske vi tar en sistaminutenresa någon gång efter jul- och nyårshelgen.
Innan pandemin brukade vi försöka göra en till två utlandsresor per år, vilket är ganska lagom inte minst om man ser till det ekonomiska. Jag skulle kunna resa mycket mer än så om bara ekonomin tillät, men oftast sätter just pengarna lite käppar i hjulen när det kommer till resa.