Jag har bott över 20 år i Stockholm, men har fortfarande inte lyckats vänja mig vid den stockholmska rusningstrafiken. Inte minst när jag ska köra bil, jag har så otroligt svårt för det där med att sitta i bilköer – framförallt om man har en tid att passa. Vilket man ju oftast har om man är ute och kör just den tiden. Trängseln i tunnelbanan under rusningstrafiken kan jag stå ut med, men köra bil i rusningen är rena mardrömmen och något jag undviker in i det längsta.
Sen undrar jag alltid hur många av dem som sitter i bilköerna i rusningen, som verkligen behöver ta bilen? Hur många skulle inte lika gärna kunna åka kollektivt – och kanske till och med tjäna tid på det? Personligen har jag i princip aldrig varit på en arbetsplats där jag tjänat tidsmässigt på att ha bil, oavsett om jag åkt i rusningen eller ej. Det är möjligen på min nuvarande arbetsplats som jag kan tjäna tid på att åka bil. Vi har faktiskt diskuterat det där med att skaffa bil, men jag har tyckt att jag inte tjänar tillräckligt mycket tidsmässigt för att det ska vara värt pengarna som en bil kostar varje månad. Jag betalar några hundralappar för mitt SL-kort i och med att jag förmånligt kan köpa årskort genom jobbet. En bil skulle kosta nästan tio gånger så mycket varje månad, åtminstone om man ska ha en hyfsat ny bil. Så jag håller mig till att åka kollektivt och göra annat för de pengar som en bil skulle kosta.

Trots mina ganska exakta 23 år i Stockholm, undviker jag fortfarande att köra bil i stan om jag inte absolut måste – oavsett om det är rusning eller ej. Jag kan helt enkelt inte vänja mig vid tempot, alla filer, all trafik och trafiksituationen i stort. Sen får jag erkänna att det säkert har med att göra att jag hittar väldigt dåligt inne i stan, det är säkert en del av mitt avog till att köra bil där. Jag får i princip alltid köra på GPS, vilket ju funkar men kan bli lite extra besvärligt. Det blir en extra sak att hålla reda på liksom och som delvis tar uppmärksamheten från trafiken.
Annars har jag absolut ingenting emot att köra bil, jag till och med tycker om att köra bil. Men inte inne i Stockholm city. Det är nog bara Göteborg som är värre att köra i, jämför jag de två städerna kör jag mycket hellre bil i Stockholm. I övrigt har jag inget emot att köra bil i stan, oavsett om jag hittar eller ej. Men det har nog med trafikintensiteten i storstan att göra, som gör att jag inte gillar att köra bil i storstäder. Det är hätskt, köigt, många filer och bilar till förbannelse.

Även om jag hade haft bil, skulle jag inte ta den om jag bara ska in till stan och uträtta ärenden. Då skulle jag föredra att ändå ta tunnelbanan – mycket i och med att jag bor så pass nära stan och helt enkelt skulle förlora tidsmässigt på att ta bilen. När jag är i stan – inte minst de gånger jag kör – undrar jag hur många som även här faktiskt behöver ta bilen?! Hur många är det som tar bilen av ren lathet, trots att de egentligen lika gärna skulle kunna ta tunnelbanan? Hur mycket skulle biltrafiken i stan minska om folk tog sitt förnuft tillfånga och åkte kollektivt när de faktiskt inte behöver ta bilen?
Det är garanterat väldigt många som tar bilen av ren lathet och gammal vana, men som likaväl skulle kunna ta tunnelbanan utan att det blev avsevärt krångligare. Jag förstår folk som bor långt ut ifrån stan, då är det något helt annat. Precis som om man ska handla mycket och/eller skrymmande varor som kan bli svårt att släpa på i kollektivtrafiken. Men ska man “bara gå på stan”, då finns ingen anledning att ta bilen om ni frågar mig. Och det har i första hand inte med miljöfrågan att göra som jag tycker så, utan jag kan helt enkelt inte förstå att man vill krångla sig in med bil i stan, leta efter dyra parkeringsplatser – och på så vis förmodligen förlora tid kontra om du tagit tunnelbanan.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: