Det är inte många veckor jag varit borta från filmbranschen, men det är nu cirka en månad sedan jag medverkade vid någon inspelning senast. Mestadels då mitt schema inte tillåtit, eftersom jag haft kontorstider den gångna månaden. Men om en vecka övergår jag till skift igen och kan återigen börja vara med på inspelningar ibland när schemat tillåter. Och tro’t eller ej, men filmbolagen börjar redan rycka i mig för att få mig att vara med på olika inspelningar. Jag vet inte hur många inspelningar jag tackat nej till under september, men det är ett rätt stort antal. Nu hoppas jag på att snart kunna börja boka in inspelningar och faktiskt kunna tacka ja när produktionsbolagen ringer. Än så länge har jag fått säga nej och be dem återkomma vid senare tillfälle, men snart är det förhoppningsvis ändring på det.
Det känns faktiskt kul att kunna återgå till en mer bekant tillvaro med lite filminspelningar här och där och jag har börjat hålla ögonen öppna efter nya uppdrag. Det är ju en hobby som blivit en väldigt givande bisyssla och som jag har svårt att vara utan. Jag brukar tänka på vilken slump det ändå var att jag hamnade i den branschen överhuvudtaget från början.
Under en väldigt kort period för ett antal år sedan gick jag arbetslös och visste inte riktigt vad jag skulle göra med tillvaron. Jag packade ihop lite saker, köpte en back öl och åkte ut i sommarstugan några dagar för att tänka över tillvaron. Och då kom jag på att jag ju funderat på det där med att vara statist tidigare, men att det av olika anledningar liksom inte riktigt blivit av. Så då registrerade jag mig på en sida för statister och det tog inte många timmar innan jag började få uppdrag. Efter det har jag liksom varit fast och har svårt att tänka mig att sluta med filmandet. Hade det varit möjligt hade jag gärna levt på det, men de pengarna finns det tyvärr inte i att vara statist. Vad jag förstått är det till och med få utbildade skådespelare som har verkligen kan leva på sitt filmande. Så det blir ännu svårare som statist, där man oftast inte har någon utbildning eller liknande.
Man kommer verkligen in i en viss ”lunk” när man jobbar kontorstider. Man stiger upp ungefär samma tid på morgonen, lägger sig ungefär samma tid på kvällen och äter på ungefär samma tider. Och det är lite på gott och ont, det måste jag ändå erkänna. Det sägs ju att man mår bäst av regelbundna vanor, men samtidigt känns vardagen oerhört inrutad. Jag skulle ha väldigt svårt att finna mig tillrätta med kontorstider om jag skulle jobba så tillsvidare. Men under en begränsad period funkar det. Jag börjar förstå den där glädjen med att gå hem fredag eftermiddag, samtidigt som det inte är fullt lika roligt att gå till jobbet måndag morgon.
Det schema som väntar är oerhört lyxigt och jag har nog aldrig jobbat efter ett så pass bra schema. Det är luftigt med många långledigheter inlagda och jag ser verkligen fram emot det schemat. Det ger möjlighet till just den fritid jag vill ha och att ägna mig åt sådant jag vill göra när jag inte jobbar.
Nu har jag tröttnat på allt strul när jag ska hämta ut mina mediciner. Det är alltför ofta som jag får höra att medicinerna inte finns i lager när jag besöker fysiska apotek och jag får jaga runt halva stan för att få mina receptbelagda mediciner. Jag har istället helt övergått till att beställa via Apotea och det funkar hur bra som helst. Hittills har man inte en enda gång sagt att man inte har mina läkemedel i lager, utan jag har inom ett par dagar haft medicinerna med posten.
Det har egentligen inte spelat någon större roll vilken apotekskedja jag gått till, det har alltid varit samma strul. Även om jag upplevt extra mycket bekymmer just på apoteket i Bagarmossen, så tycks det inte riktigt spela någon roll vilket apotek jag går till. Det är liksom lite av ett lotteri om medicinerna finns i lager eller ej. I grunden har jag varit lite emot apotek via internet, det har känts lite osäkert på något vis. Men sakta har jag börjat ändra mig och väga över till andra åsikter. Framförallt behöver jag inte jaga runt halva stan för mina mediciner, utan är bara några knapptryckningar bort innan medicinerna skickas till mig. Visserligen får jag vänta en till två arbetsdagar innan medicinerna kommer, men oftast är det inte så bråttom att få dem heller. Jag är vilket fall som helst ute i aningen bättre tid än att jag måste ha medicinerna på dagen.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen till din e-post.
