Jag har nog ganska medelmåttiga spelvanor om man fråga mig. Varje vecka har jag några stående lottorader som jag prenumererar på, det kostar mig några hundralappar i månaden. I övrigt köper jag till några lottorader här och där när jag tycker mig ha råd och ibland köper jag en trisslott eller två. Men det är också allt, jag håller mig strikt ifrån att spela något mer än så – varken på nätkasinon, vanliga kasinon eller någon form av spel, lotterier eller lotto. Det är så ytterst sällan jag vinner något, så det känns bara som onödiga pengar att slänga ut på någon form av spel. Jag tillhör till och med dem som inte kan spela poker eller roulett, för jag vet inte hur man gör – så strikt håller jag mig ifrån spel. Egentligen vet jag inte varför, utan det har bara blivit så – jag har inget egentligt intresse i att spela och tycker inte det är särskilt roligt. Sen tror jag att det någonstans också finns en rädsla i att fastna i någon form av spelmissbruk, att jag i slutändan spelar bort en förmögenhet och inte kan ta mig ur det hela.
Så några stående lottorader är ganska lagom nivå för mitt spelande, det är jag ganska övertygad om. För säga vad man vill, men visst är det lite spännande – och det är klart att man inte skulle ha något emot att vinna en bättre summa pengar. Bara att få vinna en miljon skulle göra mycket till för ekonomin, det skulle gott och väl räcka till att göra sig skuldfri och samtidigt ha en rejäl hacka över för att kunna ha en buffert. Sedan finns det naturligtvis en dröm om de riktigt stora summorna, men den chansen är så liten att det knappt är någonting man ens vågar fantisera om. Jag har hört någon gång att risken är större att träffas två gånger av blixten än att vinna en bättre summa på lotteri. Så det säger ju en hel del om hur små chanserna är.
Jag har haft mina lottorader i flera år och det numera rätt slentrianmässigt man kollar mejlen med de rätta raderna när de kommer på onsdagar och lördagar, då det är dragning. Som mest har jag vunnit 300 kronor på lotto, så hittills är det ju en rejäl brakförlust att ha dessa rader ur ett ekonomiskt perspektiv. Men utan att spela vinner man definitivt ingenting, så det är klart att man någonstans vill behålla dessa rader för att kanske, kanske, kanske någon gång vinna en bättre summa. Ibland slänger jag som sagt in en summa till och spelar för några hundralappar extra, men det är samma sak där; ytterst sällan jag vinner en märkbar summa. Eller rättare sagt, jag har aldrig vunnit mer än några tior – förutom den gången jag vann 300 kronor.
Och det är alltid lika svårt att veta hur man ska handskas med dessa rader, eftersom det bara är slumpen som avgör ifall man vinner eller ej. Det har inte ett smack med kunskap att göra. Spelar man på Måltipset och kan lite om fotboll, kanske man kan ha en viss chans att skrapa ihop till en vinst, precis som om man spelar på hästar och kan lite om hästar. Men när bara slumpen avgör, då blir det svårare. Jag brukar låta programmet slumpa fram mina rader, men hur mycket slump det faktiskt ligger bakom den dragningen vet jag inte. Sen tror jag å andra sidan inte heller att Svenska spel kör med uppgjorda spel – det hade säkerligen avslöjats sedan länge om det vore så.
Sen hör man ju ibland att om du vinner en summa på en viss sifferkombination, då ska du byta rad om du fortsätter spela – för vad är sannolikheten att samma sifferkombination arrenderar i vinst två gånger? Men så hörde jag från en förstå-sig-påare i frågan – jag tror han var professor i statistik eller liknande – att slumpen har trots allt inget minne. Utan sannolikheten att samma rad dyker upp igen är lika stor som att vilken annan rad som helst ska dyka upp. Samtidigt tänker jag mig att sannolikheten att just min rad ska dyka upp knappast ökar för varje gång den inte dras. Det är inte heller något som slumpen ”kommer ihåg”, att bara för att vissa nummer inte dragits tidigare så ökar chansen att de dras nästa gång. Samtidigt vågar jag inte byta rad heller när jag inte vinner på den rad jag har. För tänk om just den raden vinner veckan efter att jag har bytt?!!
Men jo, jag har bytt rad några gånger genom åren. Oftast för att jag antingen ökat på eller minskat mitt spelande av olika anledningar. Så visst händer det att jag byter rader, det gör det. Men jag försöker låta bli in i det längsta just eftersom jag helst inte byter. Nu har jag haft samma rad under flera års tid, men än så länge har jag bara vunnit några tior åt gången. Hoppet lever dock vidare att man förstås ska vinna en större summa någon gång – och chansen finns ju trots allt, eftersom folk ju trots allt faktiskt vinner lite då och då på lotterier och lotto.

Jag minns så väl en historia jag fick höra för massor av år sedan, en släktings kollega, som ofta spelade på Måltipset. Så skulle han lämna in sina kuponger en lördag, strax innan sista inlämningstid klockan 15:00. Väl framme vid kassan insåg han dock att han bara hade pengar på sig att lämna in en av de två kuponger han fyllt i. Detta var före kreditkortens tid och det fanns inte tid att gå och ta ut mer pengar. Så han hade inget annat val än att försöka välja en kupong att lämna in och sedan slänga den andra. Vilket han också gjorde. I efterhand visade det sig dock att om han lämnat in den slängda kupongen, då hade han vunnit en miljon. Jag undrar hur länge man grämer sig över en sådan sak? Kommer man någonsin över det, eller kan man till sist släppa det och gå vidare?
Jag själv hade nog aldrig kollat en kupong jag inte lämnat in, det är en sak som är säker. Hade man vunnit på den vill man nog helst inte veta det. Men det är klart, är du inbiten spelare så vet du kanske på ett ungefär vad du fyllt i på en kupong och kanske har det i minnet – du behöver kanske inte kolla utan vet vad som stod på den där jäkla kupongen. Sen spelar jag å andra sidan aldrig på Måltipset heller, eftersom jag inte är det minsta fotbollsintresserad. Jag kan ingenting om fotboll och har ingen aning om hur jag ska spela för att ha minst chans att vinns något.
Sen funderar man ibland på vad man skulle göra om man vann gräsligt mycket pengar. Då menar jag om jag skulle vinna 100 miljoner eller mer. Skulle man fortsätta jobba, skulle man säga upp sig och bara glassa runt resten av livet? Jag har svårt att se mig själv sluta jobba helt och hållet även om jag hade råd. Men kanske skulle jag inte gå kvar på ett timvikariat på Sjöfartsverket, men det är svårt att säga – kanske är det just precis vad jag skulle göra. Eller så skulle man börja jobba ideellt, med välgörenhet eller liknande. Eller varför inte jobba med en hobby?
Jag läste en gång en tidningsartikel där man intervjuade personer som vunnit stora summor pengar, däribland en kvinna som vunnit 25.000 i månaden i 25 år. Hon var väldigt intresserad av handarbete och hade helt enkelt öppnat en garnaffär. Det var inte hela världen om butiken gick med vinst eller ej, utan hon hade ju pengar så hon klarade sig. Men däremot kunde hon på heltid pyssla med något som hon tyckte oerhört mycket om. Och kanske är det vad man själv skulle göra om man hade råd? Ägna sig sina hobbys på heltid helt enkelt…
Vinner man däremot en miljon, så är det i långa loppet inte särskilt mycket pengar egentligen. Du kan inte säga upp dig från jobbet och leva gott resten av livet, det är knappt det räcker till en handpenning för ett hus – och har du bostadslån skulle du inte kunna göra dig skuldfri. Jag – som ”bara” har studielån och ett lösöreslån – skulle kunna göra mig skuldfri och ha en slant över. Men jag skulle inte kunna säga upp mig, utan skulle snällt få jobba vidare. Om man ska tänka sig att sluta jobba, då ska man vinna långt mycket mer än så. Om jag vann 25.000 i månaden skulle jag förmodligen inte heller sluta jobba, utan lägga pengarna på att få ner mina skulder och kanske sätta lite extra guldkant på tillvaron. Sen tror jag inte att jag skulle trivas med en tillvaro utan någon form av jobb, jag skulle verkligen vilja ha något att hänga upp tillvaron på – det är jag rätt övertygad om. Sen återstår att se mer exakt vad man skulle göra för pengarna, i hur stor utsträckning man skulle jobba. Förmodligen skulle man dra ner på tempot ganska mycket, jobba deltid och förmodligen jobba ideellt eller med en hobby.
Men jag skulle bli glad för en miljon också, det skulle göra stor skillnad ekonomiskt det med. Jag skulle till och med vara glad för 500.000. Jag tänker ibland på dem som skrapar lotter i TV på morgnarna, de låter ofta så besvikna när de ”bara” skrapar hem 100.000 eller liknande. Samtidigt är ju det faktiskt en hel del pengar det med – men jag kan tänka mig att man kanske hoppas på mer än så i slutändan. 100.000 räcker ju knappt till en ny bil om man börjar räkna efter.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.