april 2022 – Kompasskurs

Dagbok

Månad fyra av sjukskrivning men fortfarande inte uttråkad

Jag har byggt upp en ganska bra tillvaro kring att gå hem hela dagarna. Hade jag haft en tillvaro där jag varit mer eller mindre sängliggande, hade jag förmodligen varit rejält uttråkad vid det här laget. Men riktigt så har läget inte varit, utan jag har haft viss energi att hålla igång med saker trots allt. Jag har kunnat lägga tid på att skriva och blogga till exempel, vilket inte gör mig någonting.
Den enda gången jag blivit i närheten av uttråkad, är nu när jag varit hemma med min trilskande höft och faktiskt inte kunnat göra ett smack. Det har gjort ont till och med när jag suttit, så det har varit en utmaning även att sitta vid datorn. Jag har extremt svårt för att bara gå hemma och inte göra någonting, det får mig att klänga efter väggarna på nolltid. Så jag är innerligt glad att det inte blev så långvarigt med höften denna gång, utan att det faktiskt gick över relativt fort.
Det kanske inte hade varit läge att jobba under sjukskrivningen, det finns ju trots allt en anledning till att jag är sjukskriven. Och det känner jag verkligen av, kroppen samarbetar inte så bra att det skulle vara läge att arbeta heltid. Jag fumlar med händerna, tappar saker och är oerhört vinglig på benen. Så länge jag sitter i min stol på jobbet skulle det gå, men gå ronder och – om det skulle behövas – göra ingripanden skulle vara desto mindre aktuellt.

Dagbok

Unsubscribe from this list

Alltså, hur trött är man inte på alla reklammejl man får i inkorgen hela tiden?! Vissa dagar tycker jag inte att jag gör något annat än raderar reklam från inkorgen. Jag brukar alltid avsäga mig prenumerationen av nyhetsbrev och reklam när den möjligheten finns, vilket det oftast gör när det är seriösa företag. Men många gånger går det inte mer än några få veckor, så är utskicken igång igen från samma företag – detta trots att man försökt avsluta prenumerationen.
Är det någon som överhuvudtaget läser dessa mejl? Finns det någon som tänker “åh, vad kul, nu har jag fått reklam från det här företaget”. Finns det folk som på fullt allvar sitter och går igenom dessa mejl noggrant och läser dem från början till slut? Själv har jag nog aldrig gjort det, måste jag säga. Jag tycker mestadels att dessa utskick är en besvärande belastning, i princip att jämställa med annan spam och till 99,9999 (…) % läser jag dem inte överhuvudtaget utan raderar dem snabbare än de kommit. Givetvis sedan jag sett till att avregistrera mig från sändlistan.

Politik

Yttrandefriheten gäller inte obegränsat i alla lägen – oavsett om vi gillar det eller ej

Under de senaste dagarna har jag hamnat i diskussioner med folk på högerkanten avseende att Rasmus Paludan nekats demonstrationstillstånd i Borås. På högerkanten gastas det om yttrandefrihet och att demonstrationstillstånd inte får nekas oavsett vad. Det tycks helt enkelt råda en grav missuppfattning angående det här med demonstrationstillstånd, många tycks tro att det helt enkelt inte får nekas. Något som är så otroligt galet fel.
Polisen kan absolut neka demonstrationstillstånd, till exempel med hänvisning till den allmänna ordningen. Man kan också hänvisa demonstrationen till en annan plats än var man från början har ansökt om demonstrationstillstånd. Hur svårt kan detta vara liksom?
Det finns inskränkningar i yttrandefriheten som till exempel olaga hot, förtal och hets mot folkgrupp – liksom att polisen kan neka en demonstration med hänvisning till den allmänna ordningen.

Blogg Internet

Jag har hittat ett nytt tidsfördriv!

Att gå hemma och vara sjukskriven kan bli lite långtråkigt ibland. Oftast kan jag få tiden att gå, men ibland behöver man något tidsfördriv för att inte bli uttråkad. Senaste dagarna har jag suttit hemma med en inflammerad höftmuskel och inte varit ute särskilt mycket, så det har blivit en hel del tid framför datorn.
Jag har bloggat och varit aktiv på sociala medier i ganska många år, så det är inget nytt tidsfördriv direkt. Men nu har jag hittat en ny aspekt i det hela, som jag inte riktigt tänkt på tidigare. Jag bloggar om det mesta mellan himmel och jord, helt enkelt det som faller mig in och jag har lärt mig ungefär vilka ämnen som väcker reaktioner när man skriver om det. Dit hör politiska inlägg som på ett eller annat sätt kan härröras till invandring på olika sätt. Och nu under pandemin, väcker inlägg om vaccinet rätt ont blod i somliga läger.

Postdistribution

Hur svårt kan det vara, liksom?

Vi har nu bott ganska exakt på dagen två månader i den nya lägenheten. Ju mer vi kommer i ordning, ju bättre trivs vi i vår mysiga trea. Men är det någon som inte vill fatta att vi har flyttat, så tycks det vara brevbäraren. Eftersändningen mellan de två lägenheterna vill liksom inte fungera ordentligt, utan fortfarande tycks viss post gå tillbaka till avsändaren istället för att delas ut till den nya lägenheten några trappor upp från den gamla. Jag har flera gånger på sistone fått påminnelser på fakturor som jag från början aldrig fått. Om det är eftersändningen som fallerar, eller om det är något annat i postgången som strular ska jag egentligen låta vara osagt.

Dagbok Eget företag

Har ni kommit ihåg att deklarera än?

Jag brukar vara vara ute i god tid med det allra mesta. Räkningarna betalar jag till exempel alltid i tid, oftast flera dagar innan förfallodatum. Och jag brukar vara likadan med det allra mesta i vardagen, det är liksom en hederssak att saker och ting ska vara inlämnade eller betalda i tid.
Men är det något jag på senare år väntat med till absolut sista stund, så är det deklarationen. I och med min enskilda firma är det inte bara att godkänna deklarationen som i normala fall – utan jag behöver även fylla i en extra bilaga för att redogöra för inkomster och utgifter i min enskilda firma. Ja, ni som är egenföretagare vet hur det funkar. Det är inte en övermänskligt krånglig bilaga som ska fyllas i, men det ska ändå göras. Och just det har de senaste åren gjort att jag skjutit på deklarationen in i det sista. Jag har inte lämnat in deklarationen försent, men jag har gjort det i sista stund.
Samma sak var det i år. Ända sedan deklarationen kom har jag tänkt sätta mig med den, men har det blivit gjort? Nej, jag har skjutit på det om och om igen. Fram till i söndags, då jag slutligen tog tjuren vid hornen och satte mig vid datorn för att deklarera. Och i år fick jag en positiv överraskning när jag skulle fylla i uppgifterna i bilagan. Jag har bytt redovisningsbyrå sedan jag deklarerade förra gången för ett år sedan – och den byrå jag numera anlitar har tydligen rapporterat in mina uppgifter direkt till Skatteverket. Detta gjorde att bilagan redan var ifylld till min stora glädje. Så för första gången på några år, behövde jag återigen bara kontrollera mina uppgifter och sedan godkänna deklarationen. Så hela processen var klar på bara några få minuter!

Dagbok

Är det inte det ena, så är det det andra…

De gångna dagarna har jag nästan uteslutande ägnat åt att vila och låta den ömmande höften återhämta sig. Det har känts tråkigt, men bokstavligen varit ett ont måste. Jag har inte varit ute särskilt mycket, vilket har känts oerhört tråkigt när vädret varit så fint som det har varit. Varje dag har jag pallrat mig ut på balkongen för att ta eftermiddagskaffe och läsa tidningen, men det är också i princip allt jag varit utomhus sedan påskhelgen. Några gånger har jag lyckats masa mig ner till centrum för att småhandla lite eller köpa hämtmat, men promenaden på några hundra meter har varit en sann utmaning med den ömmande höften. Jag har linkat fram med min käpp i ett krampaktigt tag i vänsterhanden och har verkligen känt mig som 40 år äldre än jag faktiskt är.

Politik

Rasmus Paludan nekas tillstånd i Borås

I Sverige har vi en grundlagsskyddad demonstrations- och yttrandefrihet. Den inkluderar alla och kan innebära att personer med i olika utsträckning osmakliga åsikter också har rätt att säga sin åsikt och att demonstrera. Det är polisens sak att bevilja demonstrationstillstånd och man ska vara restriktiv med att neka sådan. Men det är också polisens uppgift att upprätthålla den allmänna ordningen och att förebygga brott, vilket gör att till exempel demonstrationstillstånd ibland kan nekas – till exempel om det kan väntas bli oroligheter. Vilket är helt i sin ordning om man frågar mig.
Under påskhelgen har Rasmus Paludan beviljats en rad demonstrationstillstånd för att bränna Koranen på olika platser i Sverige, bland annat i invandrartäta områden som Rinkeby och Vivalla. För mig är det helt uppenbart att Paludan inte vill hålla en fredlig demonstration för att för framföra sina osmakliga åsikter. Han vill provocera, han vill väcka starka reaktioner i form av upplopp och kravaller. Hans syfte är inte att i lugn och ro framföra sina åsikter och kanske få med sig folk på sin sida, utan att skapa oroligheter, splittringar och osämja. Här har vi någon som som nyttjar sin yttrandefrihet till helt fel saker, så enkelt är det!

Arbetsmarknad Dagbok

Jag hade gärna varit hemma på heltid om ekonomin tillåtit det

Hade jag haft ekonomin till det, hade jag gärna varit hemma på heltid, det är något jag kommit underfund med under min ganska långa sjukskrivning. Då menar jag inte gå hemma = vara helt sysslolös, utan självklart vill jag ha saker att göra om dagarna. Men jag skulle gärna ha en tillvaro där jag kunde jobba de tider som passar mig bäst och få göra det hemifrån eller där jag bäst känner att jag vill göra det. Ibland tillåter jag mig drömma om att ha sådana besökssiffror på bloggen att jag faktiskt skulle kunna leva på att skriva. Det är självklart inte realistiskt, men drömma kan man givetvis tillåta sig att göra med jämna mellanrum. För min del skulle det vara ett drömscenario att kunna leva på sitt skrivande, att kunna arrendera de inkomster som krävs för att kunna ha det leverne man vill ha.
Tänk er vilken ynnest att själv kunna lägga upp sin tillvaro och jobba därifrån man själv vill?! Att kunna bestämma, att nu sätter jag mig i sommarstugan en vecka och jobbar eller nu hyr jag en stuga i fjällen några dagar och jobbar därifrån! Det är långt ifrån alla förunnat och jag inser att det förmodligen kommer förbli blott en dröm för min del.

Dagbok

Våren visar sig från sin bästa sida

De gångna dagarna har det verkligen skurit i bröstet att vara inomhus större delen av tiden, som ju är fallet när man är sjukskriven. Temperaturen har stigit upp över 20 grader i solen på dagarna och solen har gassat från en mer eller mindre molnfri himmel. På håll har man hört fågelkvitter och anat att våren på allvar gjort sitt intågande.
Under eftermiddagarna har jag haft balkongdörren öppen på vid gavel och tagit eftermiddagskaffet på balkongen i sällskap av någon lämplig tidning. Mer än så har jag inte varit utomhus under de gångna dagarna och det känns lite surt på något vis när våren nu äntligen har kommit. Men man får gilla läget, har man så ont i en höft att man knappt kan gå, så finns liksom inget alternativ till att bara vara hemma.
Nu verkar det inte som att det fina vädret tänker hålla i sig särskilt länge till dock. Ska man tro meteorologerna, kommer kylan tillbaka till helgen med molnigt väder och bara några få plusgrader. Så säg den glädje som varar? Jag hoppas i alla fall att det inte tänker kommer mer snö den här våren, utan att vi klarar oss ifrån den biten. Det kommer bakslag varje år, så är det ju, men nu är vi inne i slutet av april och då hoppas jag att vi åtminstone slipper mer snö.