Att gå hemma och vara sjukskriven kan bli lite långtråkigt ibland. Oftast kan jag få tiden att gå, men ibland behöver man något tidsfördriv för att inte bli uttråkad. Senaste dagarna har jag suttit hemma med en inflammerad höftmuskel och inte varit ute särskilt mycket, så det har blivit en hel del tid framför datorn.
Jag har bloggat och varit aktiv på sociala medier i ganska många år, så det är inget nytt tidsfördriv direkt. Men nu har jag hittat en ny aspekt i det hela, som jag inte riktigt tänkt på tidigare. Jag bloggar om det mesta mellan himmel och jord, helt enkelt det som faller mig in och jag har lärt mig ungefär vilka ämnen som väcker reaktioner när man skriver om det. Dit hör politiska inlägg som på ett eller annat sätt kan härröras till invandring på olika sätt. Och nu under pandemin, väcker inlägg om vaccinet rätt ont blod i somliga läger.
Och det är just här jag har hittat ett tidsfördriv de gångna dagarna. Jag är medlem några grupper för politiskt debatt på Facebook, men har inte direkt varit särskilt aktiv i dem sedan jag gick med. Men att lägga ut aningen tillspetsade inlägg i just sådana grupper kan väcka otroligt starka känslor och enormt ont blod. Det gäller att ha lite skinn på näsan om man ska ägna sig åt sådant här – och att faktiskt kunna hålla viss distans till det som skrivs i kommentarsfälten. Men lyckas man med den biten, är det ofantligt roligt att skriva aningen tillspetsade inlägg om dagsaktuella saker – och sedan låta diskussionerna ha sin gång. Jag lovar, det blir diskussioner som kan rasa i flera dagar efter att inlägget skrivits! Och jag får ibland känslan av att organisationer som SÄPO, FRA och även den öppna polisen skulle kunna hitta en hel del stoff att arbeta med i just dessa forum.
Men attans så kul är det när man lyckas spetsa till ett inlägg så där lite extra och att sedan följa diskussionerna när de brakar igång. Jag tror aldrig jag haft så många notiser på Facebook, som jag haft under den gångna helgen.

Sedan är det naturligtvis så att jag aldrig skriver inlägg som jag inte helhjärtat kan stå bakom. Det är liksom en sådan ”policy” jag har i sociala medier. Att jag spetsar till inlägg betyder inte att de inte speglar mina åsikter, utan bara att jag just spetsar till dem litegrann, uttrycker mig lite extra provokativt eller liknande.
Och det är långt ifrån alla som kan ta sådana inlägg på ett bra sätt, utan istället blir diskussionerna ganska hårda. Somliga har helt enkelt svårt att bemöta meningsmotståndare på ett konstruktivt sätt, det är känt sedan gammalt. Har man då lite långtråkigt en dag, är det rätt kul att lite lättsamt provocera fram just de sidorna hos folk. Men det gäller som sagt att kunna hålla viss distans till det som skrivs i kommentarerna, tar man åt sig kommer man snart att gå under.
Jag vet inte vilken sida hos mig som gör att jag tycker detta är roligt. Men jag tycker verkligen att det är roande på riktigt, jag skulle ljuga om jag sa något annat. Allra roligast är det att se reaktionerna från SD-anhängare och andra på den yttersta högerkanten om man skriver något om invandring eller som på något vis kan ha anknytning till det ämnet. Folk går verkligen bananas och kommentarerna blir alltmer underhållande att läsa.

Så där har ni ett tips på enkel och billig underhållning om ni har lite tråkigt någon dag! 😁

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: