Visar: 1 - 10 av 26 RESULTAT
Dagbok Film

Business as usual

Jag är ibland lite för duktig på att åta mig saker och ständigt ha en fullspäckad kalender. Oftast trivs jag som allra bäst när det är lite happening i tillvaron. Jag har en tendens att börja känna av viss tristess när man bara åker mellan jobbet, hemmet och affären eller något hämtmatställe för att ordna middag. Jag har på sistone fått en hel del uppdrag på min firma och jobbat en bra bit över heltid. Det är inte utan att jag skulle behöva lite flera timmar än dygnets totalt 24. Men jag trixar med de timmar som står tillbuds och får det oftast att gå runt ändå.
Sen har jag inte lika fullspäckat schema som jag vet att somliga andra kan ha. Jag får min sju till åtta timmars sömn varje natt (ibland till och med mer) och har till exempel inga barn att ta hänsyn till. Det skulle vara en nästintill omöjlig ekvation att få ihop om jag hade småbarn som passas, skjutsas, hämtas och lämnas på olika håll. Sen har jag fördelen att jobba väldigt ”komprimerat” när jag väl jobbar. Jag kör 12-timmarspass och jobbar 4-5 dagar för att sedan vara ledig lika mycket. Och det är mycket tack vare mina arbetstider som jag kan ha den tillvaro jag har.

Filosofi

Att göra sig till

När jag precis flyttat till Stockholm, jobbade jag som brevbärare och chaufför på Posten i Danderyd. Varje dag delade jag ut brev och paket i de fashionabla områdena i en av Sveriges mest välbärgade kommuner. Som brevbärare lär man sig snabbt känna människorna på sitt distrikt och man har god koll på varje person och hushåll i området.
En sak lärde jag mig väldigt snabbt – och det var hur man mest sannolikt skulle bli bemött av kunderna i de olika delarna av Danderyd. I de riktigt fina delarna, bland lyxvillorna i Stocksund och Djursholm blev man i princip alltid trevligt och korrekt bemött. Där var aldrig någon som tyckte att man stod över någon för att var välbärgad och hade det bättre ekonomiskt ställt än många andra.
Kom man istället till de ”lite sämre” delarna av Danderyd, det vill säga de områden med någorlunda normalstora villor, var bemötandet ett helt annat. Här bodde personer som visserligen många gånger var välbärgade, men kanske inte direkt förmögna. Och här hade man hög näsföring så det brakar om det. Man tyckte man stod långt över andra, som inte ”lyckats” lika bra i livet och inte är lika välbärgad. Någonstans kan man inte hantera att man fått det gott ställt ekonomiskt bättre än somliga andra – som till exempel en brevbärare. Välgången steg helt enkelt somliga åt huvudet totalt och det gick inte bete sig som folk mot andra som inte haft samma tur i livet.

Musik

Teknikens under

Senast jag köpte ny stereo var kring millennieskiftet, det vill säga drygt 20 år sedan. Då betalade jag 11 000 kronor för hela anläggningen, vilket skulle motsvara att köpa en stereo för knappt 15 000 i dagens penningvärde. Stereon är välanvänd, men har ändå funkat bra under alla år. Men på sistone har CD-spelaren börjat krångla och jag får snart inse att det är dags att köpa en ny. Kanske trots allt inte så konstigt när den trots allt har dryga 20 år på nacken, teknik håller ju inte hur länge som helst. Lite sporadiskt har jag börjat titta efter en ny CD-spelare för att få en uppfattning om vad det kostar numera.
Men det tycks vara helt omöjligt att få tag i en CDs-spelare. Jag hittar vanliga grammofoner och kassettdäck, men det tycks vara totalt tji att hitta en CD-spelare. Är jag helt ensam om att spela CD-skivor numera? Även om de flesta lyssnar på musik via till exempel Spotify (vilket även gäller mig), så känns det som att det borde finnas en viss marknad för CD-spelare fortfarande. Framförallt om det fortfarande lönar sig att sälja kassettbandspelare. För är det något som borde vara omodernt vid det här laget, så är det väl kassettband. Vinylskivor har fått ett uppsving på senare år och det något jag ändå kan förstå, men kassettband?!

Diverse

Urusla spamfilter

Är det bara jag som tycker att olika spamutskick ökat markant på sistone? Jag tycker inte jag får göra annat än rensa spam när jag är ute på internet numera. I mejlen funkar ändå skräppostfiltret någorlunda bra, även om det händer med jämna mellanrum att spammejl slinker igenom eller vanliga mejl hamnar i skräpposten. Men tittar jag i skräppostfiltret, ligger det för jämnan ett par hundra mejl där (mejlen raderas automatiskt när de legat en viss tid) – och de allra flesta har hamnat där just för att de är skräppost.
Något helt annat är det på Facebook och Instagram. Det är inte många meddelanden jag får som är spam, däremot får jag suspekta vänförfrågningar mer eller mindre dagligen. Oftast från ”tjejer” (jag tror inte att det är just den snygga tjejen på bilden som ligger bakom utskicket) som säger sig vilja ha relationer eller skicka nakenbilder. Några säger sig också vilja sexchatta med mig. Och dessa har börjat komma flera gånger i veckan, mot något enstaka förr tillbaka.

Diverse

Hanif Bali tar time out

Den moderate riksdagspolitikern Hanif Bali misstänks för utnyttjande av barn för sexuell posering och tar time out från sina politiska uppdrag. En förundersökning är inledd av åklagare och nu återstår väl att se om bevisen räcker för en rättegång och kanske en fällande dom. Föga förvånande slår Bali ifrån sig och hävdar att han är oskyldig. Var sanningen ligger återstår väl att se, förhoppningsvis läggs inte förundersökningen ner i rask takt som tyvärr så ofta händer med många förundersökningar. I den bästa av världar läggs en förundersökning bara ner i de fall en utpekad gärningsman anses vara oskyldig.
Vad som faktiskt hänt eller inte hänt vet i nuläget bara de inblandade; både Bali och den aktuella flickan håller fast vid sina respektive versioner av sanningen. Det är bara väldigt konstigt att två personer kan ha så vitt skilda åsikter om var sanningen faktiskt ligger och vad som faktiskt skett. Egentligen det ju vara ganska enkelt; antingen har Bali betett sig olämpligt eller så har han det inte.

Film

Teatrala filmdivor

2016 började jag vara med som statist och skådespelare i olika produktioner. Det började med att jag gick arbetslös under några veckor och inte riktigt visste vad jag skulle göra med all tid jag plötsligt hade. Jag packade en väska och tog med ett flak öl och satte mig under några sensommardagar i sommarstugan för att fundera vad jag ville göra med tillvaron. Då bestämde jag mig för att registrera på Statist.se, något som jag funderat på länge utan att det blivit av. Det tog inte många dagar innan uppdragen började komma in och jag har tyckt att det varit superkul från dag ett. Även om det inte skulle gå att leva enkom på inkomsterna som statist, har det blivit en bra extra inkomst vid sidan min ordinarie anställning.
De allra flesta inspelningar jag varit på har varit bra och man har som statist bliv bra och korrekt bemött. Några smärre missöden har det varit på sina håll, men med tanke på att jag varit med i över 40 produktioner kanske det inte är så konstigt att det blir lite tokigt här och där. Dock har det nog aldrig hänt att någon varit otrevlig på något sätt, åtminstone inte under själva inspelningen. Däremot har jag varit med om otrevligt bemötande i samband med att jag fakturerat för vissa uppdrag. Det har till och med hänt att jag bett ett produktionsbolag fara och flyga efter en dispyt kring en faktura.

Sverigedemokraterna

Olika syn på yttrandefrihet

Jag hänger nog ganska mycket på internet, kanske mer än vad som vissa gånger kan anses vara hälsosamt. Genom åren har jag noterat att SD-sympatiserar verkar vara aningen överrepresenterade när det kommer till att bete sig illa i olika forum. Jag sympatiserar inte med SD eller något annat parti på högerkanten, men SD:s sympatisörer utmärker sig mer än många andra när det kommer till osmakligt beteende på nätet, något som knappast är till gagn för SD som parti.
Kommentarsfälten i sociala medier fylls av kommentarer som de flesta av oss förmodligen känner igen. ”Jaha, så var Muhammed igång igen” – eller varför inte kommentarer som ”ut med packet” eller ”åk hem!” – är sådan man matas med nästintill dagligen.
Handlar det om ett brott – eller överlag något negativt – fylls kommentarsfälten av dessa kommentarer. Oftast framgår det inte ens om gärningspersonen kommer från ett annat land än Sverige, men trots det är kommentarer i stil med ”åk hem” otroligt väl förekommande. Gemensamt för kommentarerna är avsändaren oftast har en SD-logga – eller möjligen en svensk flagga – som profilbild. Enda undantaget är om kommentaren kompletteras med något i stil med ”SD 2022”.

Corona och Covid19

14 dagar kvar på eländet

Jag tyckte det kändes som en skänk från ovan när beskedet för en tid sedan kom om att de flesta restriktionerna lyfts från och med 29 september. Det har nu gått ett och ett halvt år sedan pandemieländet drog igång och man börjar bli ganska less på restriktioner, handsprit och att hålla avstånd. Må så vara att jag är en av dem som drabbat lindrigast av pandemin, så jag har full förståelse för att det finns folk som är mer less än vad jag är. Jag har ett jobb som inte är möjligt att sköta på distans, så jag jobbar i princip som vanligt – med undantaget att händerna ska tvättas med jämna mellanrum. Jag har heller inte blivit sjuk, trots att jag rört mig i samhället någorlunda som vanligt.
Det enda positiva jag kan se med pandemin, är att de årliga epidemierna av influenser och vinterkräksjukan i princip inte ägt rum överhuvudtaget. Mycket på grund av att folk varit duktiga på att hålla avstånd och att tvätta händerna – men inget ont som inte har något gott med sig, helt enkelt.

Diverse

Lägenhetsbyte

Jag är faktiskt lite förvånad. På senare år har det pratats mycket om hur attraktivt och ”hippt” Bagarmossen har blivit. Många har insett att det är överkomliga resor till stan, samtidigt som man har naturen nästintill bokstavligen runt hörnet i form av Nackareservatet. Till det finns ett bra litet centrum med den allra viktigaste servicen, så man behöver inte åka in till stan för att uträtta de viktigaste ärendena. Bagarmossen är en av de stadsdelar där priserna på bostadsrätter ökat mest på senare år – på bara några år har tydligen priserna stigit med över 30 %.
Så när vi bestämde oss för att börja leta efter en större lägenhet, trodde jag att vi satt på ett ganska attraktivt bytesobjekt. Jag trodde någonstans att vi skulle ha ganska lätt att byta bort en stor tvåa med relativt låg hyra, bara ett par hundra meter från Bagarmossens centrum. Jag kanske inte såg framför mig någon anstormning av erbjudanden, men ändå att det skulle vara en viss efterfrågan på att byta till sig vår lägenhet.