Kompasskurs

Att inte ens tänka tanken…

Man hamnar liksom lite vid sidan av verkligheten när man går hemma och är sjukskriven, man hänger liksom inte med i vad som händer ute i den stora världen utanför Bagarmossen. Det går ibland dagar utan att jag ens lämnar lägenheten eller Bagarmossen och jag kan ibland sakna att faktiskt ha lite mer struktur på tillvaron. Som till exempel strukturen man får när man har ett jobb att gå till. Ett jobb har jag ju, men just nu går jag som bekant inte dit eftersom jag är sjukskriven – och när man varit det ett tag känns det som att man avskärmas från verkligheten.
Jag har ingen aning vad som sker på jobbet, om det sker några förändringar, om det kommit några nya kolleger eller blivit några nya rutiner. Det känns lite konstigt att inte hänga med i vad som sker, liksom att missa det sociala som ändå ett arbete ger. Jag kan förstå att man blir smått tokig av att gå arbetslös under någon längre tid, jag skulle förmodligen inte klara av det utan säkerligen bli tokig efter några månader.

Dagbok

Några motgångar under den sista helgen innan lön

Vi bestämde tidigt att ta en lugn helg, så här dagarna innan lön. Det är ungefär vad vi har råd med när pengarna börjar tryta så här med dagar kvar tills pengarna kommer. Men det gör heller ingenting att ta det lugnt och inte göra så mycket, det går trots allt att få tiden att gå ändå. Vi har handlat hem lite god mat, godis och annat och hitintills tillbringat en hel del tid framför TV:n. Vädret är ju inte det bästa heller denna helg, man har utlovat regn och några få plusgrader, något som vädergudarna valt att följa också. Det är inte mycket solen varit framme, så man har inte direkt längtat ut för att göra något. Sådana här helger tackar man sin lyckliga stjärna för olika streamingtjänster och ett stort utbud av TV-kanaler. Det har liksom blivit vår bästa vän sådana här regniga och kyliga dagar – inte minst när man har dåligt med pengar och inte riktigt har råd att göra något speciellt.

Film

Vissa mejl är extra roliga att få – det är inte alla man tjänar pengar på

För en tid sedan kom en reklamfilm, där jag syntes lite extra – eller rättare sagt hade huvudrollen och var helt ensam skådespelare i filmen. Det är alltid lika roligt när man får roller, där man syns lite extra och man får mycket utrymme i rutan.
Ytterligare en reklamfilm har visats på sistone, där jag också syns mycket (ni kan se den här nedan). Jag minns inspelningen väldigt väl, den var en svinkall dag i höstas. Jag blev påbyltad tunna cykelkläder och ett par cykelskor som var glashala att gå i. Det gick inte bättre än att jag halkade omkull ett par gånger i de hala skorna. Omklädningsrummet hade vi i en kyrka, där en grinig kyrkoherde knappt ville låna ut toaletten till oss. Men själva inspelningen i sig var ändå rolig, det var ett roligt gäng och vi fick relativt snabbt ihop det material som behövdes för filmen.

Diverse

Det aktiva valet att inte skaffa bil

Varje dag står radion på här hemma och jag lyssnar mer eller mindre aktivt på vad som sägs. Oftast är det lokalradion i form av P4 som rattas in, eftersom jag tycker det är en av de bättre kanalerna. Med på köpet kommer då trafikrapporterna, som är lätt att sitta och gotta sig åt när man är ledig och inte behöver ge sig ut i trafiken. Framförallt brukar jag vara glad att slippa ta mig fram med bil genom Stockholm under rusningen, det är inte ett roligt kapitel. Alla som bor eller någon gång varit i Stockholm har sett hur hysterisk rusningen är och vilka köer som bildas. Och i princip varje dag hör man på trafikrapporterna att det händer olyckor någonstans i rusningen, vilket ger ännu massivare köer.
När jag själv tar mig fram genom rusningen, är jag glad att det ytterst sällan är per bil. Jag åker oftast tunnelbana och trots allt är det ytterst sällan tunnelbanan strular, rusningstrafik eller ej. Det är trångt och mycket folk, ofta får man stå under rusningen, men man slipper bilköer.
När jag jobbade i Solna, hade jag kontorstider och åkte genom stan i rusningen. Det var sällan några problem, utan i princip alltid höll tunnelbanan tidtabellen. Däremot åkte jag till exempel över Skanstullsbron och kunde se de köer bilisterna fick sitta i. Med tunnelbana tog det mig 40-45 minuter från dörr till dörr, vilket i Stockholm är helt okej restid till jobbet. Men det hände ibland att jag åkte bil och behövde då åka genom stan. Den resan kunde ta över en timme, så jag tjänade inte ett smack på att åka bil – utan precis tvärtom.

Diverse

Hur orkar folk ha så aktiva liv?

Jag följer en rad andra bloggar, som jag besöker mer eller mindre dagligen för att läsa vad den aktuella bloggaren skrivit om. Det roligt att utöver övriga sociala medier läsa andra människors tankar om tillvaron och se vad som sker i deras tillvaro. Man kan få idéer och inspiration på saker att göra själv, läsa recept, få boktips och en lång rad andra saker.
Men det går inte att komma ifrån att man ibland undrar hur folk hinner med allt de tycks göra? Det är inte bara intrycket man får på diverse bloggar man får det intrycket, utan även på till exempel Facebook och Instagram. Man matas ständigt av allt roligt som folk tycks göra hela tiden.
Jag hänger ganska mycket i sociala medier, inte minst när jag är uttråkad i olika sammanhang. Och det är lätt att få intrycket att folk har massor av tid och pengar för att kunna göra både det ena och det andra. Jag kan själv känna att varken tid, pengar eller ork skulle räcka till allt som folk verkar ha för sig. Ska man lita på vad som läggs upp i sociala medier, är folk extremt aktiva och man undrar hur folk hinner med? Det dricks öl, reses, görs utflykter, umgås med nära och kära, fikas, bakas och lagas komplicerade maträtter.

Arbetsmarknad Dagbok Kampen mot cancer

Nya morgonrutiner som snart måste brytas – vad jag än tycker om det

Efter att gått sjukskriven i nästan ett halvår har jag lagt mig till med en del nya rutiner, rutiner som jag kommer behöva bryta när det väl är dags att börja jobba igen. Jag har insett att jag inte som tidigare är riktigt sugen på frukost det första jag gör när jag vaknar. Istället har jag oftast börjat dagen med en slät kopp kaffe och en stund med morgontidningen eller vid datorn. Först efter någon timme blir det ytterligare en kopp kaffe liksom frukost och en grundligare genomgång av morgontidningarna (ja, ja prenumererar på flera stycken).
Oftast inleder jag dagen med en stund vid datorn, där jag snappa upp vad som skett en sen kväll, natt och tidig morgon i sociala medier och nyhetsvärlden. Ibland kan jag redan då börja fila på dagens blogginlägg om jag nyvaken har några uppslag till vad jag ska skriva om. Det har känns som en ganska bra start på dagen, jag får en lugn start och tar igen vad jag missat medan jag sovit.

Dagbok Kampen mot cancer

Magnetröntgen efter en helg i hemmets lugna vrå

Den gångna helgen har jag verkligen inte gjort särskilt mycket, jag har liksom unnat mig en lugn helg då jag i princip bara varit hemma och tagit det lugnt. Jag hade ambitionen att träna i lördags, men valde faktiskt att stå över träningen och hålla mig hemma istället. Det är ytterst sällan jag slarvar med träningen och står över ett träningspass, men någon enstaka gång här och där väljer jag att göra det. I lördags var en sådan dag, då jag unnade mig att vara hemma från gymmet.
Varje vår är det loppis här i Bagarmossen i mitten av maj och den loppisen gick av stapeln i lördags. Det är mycket krimskrams som säljs och det är ytterst sällan jag hittar något på loppisen, men det är alltid kul att gå runt och titta. Dessutom är det en stor loppis med många besökare, så det är något av en folkfest när den drar igång. Torget i centrum fylls av ett stort antal stånd och det är nästan svårt att ta sig fram bland alla människor.
Så i lördags blev det en sväng på loppisen, inte för att vi behöver något hem utan mest för att det är kul att gå runt och titta. Det var strålande fint vårväder, så perfekt dag för loppis. Uteserveringarna runt torget var fullsatta av sollapande människor som åt och tog en öl eller kaffe i vårsolen. Mellan stånden strömmade det människor som stannade till emellanåt för att se om de skulle köpa något.

Politik

Om en abort är mord, då är en avsugning kannibalism

Jag kan faktiskt inte låta bli att bli provocerad över abortdebatten som blossat upp i USA, där det verkar som att abort inte längre ska vara en nationell rättighet. Ett utkast från USA:s högsta domstol visar att en majoritet av domarna vill att abort inte längre ska var en nationell rättighet, utan att det ska vara upp till delstaterna själva att bestämma om det ska vara tillåtet eller inte. Flera delstater har den senaste tiden begränsat aborträtten och i Texas har till exempel abort förbjudits från sjätte graviditetsveckan. Den senaste i raden av delstater som vill inskränka aborträtten är Louisiana, där ett nytt lagförslag från Republikanerna gör en kvinna som genomför en abort ansvarig för mord eller dråp.
Demokraterna däremot vill skriva in rätten till abort i federal amerikansk lag och kallade till omröstning i senaten. Lagförslaget som senaten skulle ta ställning till innebar att den nationella lagen skulle ställa sig över delstaterna och hindra dem från att skärpa abortlagarna. Men förslaget fick bara 49 ja-röster mot 51 nej, och därmed gick det inte igenom.

Politik

Vet inte riktigt vad jag ska tycka i Nato-frågan…

Det har på senaste tiden inte gått en dag utan att på ett eller annat sätt rapporterats om Sveriges eventuella inträde i Nato. Det har rapporterats så mycket att man vid det här laget nästan börjar tröttna på hela grejen. Och framförallt vet jag i ärlighetens namn inte riktigt vad jag ska tycka om ett eventuellt medlemskap. Hade någon frågat mig innan Ryssland fick för sig att invadera Ukraina, hade jag tveklöst sagt nej till ett medlemskap. Sverige har en fin tradition av alliansfrihet, som gjort att vi inte varit i krig på en bra bit över 100 år. Men med tanke på det rådande världsläget, är jag inte riktigt lika säker på att alliansfrihet är den rätta vägen att gå. Vad händer om Ryssland får för sig att även Sverige är nazistiskt och man behöver gå in militärt för att ”rensa upp” lite?
Att Putin plötsligt drabbats av någon slags storhetsvansinne och paranoia gör inte världsläget särskilt tryggt och säkert. För första gången känner jag mig riktigt orolig när det gäller världsläget, det känns plötsligt inte alls säkert vad gäller världsfreden längre. Vapenskramlet i öster – inte alls långt ifrån Sverige – gör mig extremt orolig. Vad blir Putins nästa steg, oavsett hur det går i Ukraina? Det känns farligt oavsett om Putin och Ryssland går segrande ur kriget eller ej.

Diverse

Gallring i sociala medier en gång för alla

Det är inte bara i min mejl som jag påbörjat en gallring. Jag är rätt less på alla massmejl jag får hela tiden och har påbörjat arbetet med att avsäga mig prenumerationen på alla massutskick jag inte vill ha – och så är det med den stora majoriteten av de massmejl jag får. Det är ytterst få jag ens läser, utan de allra flesta raderar jag fortare än det tagit att ta emot dem. Numera får jag i princip bara jag mejl jag trots allt läser mer eller mindre noggrant och det är faktiskt väldigt skönt.
Nu börjar nästa arbete, nämligen att gallra i vilka grupper jag är med i på sociala medier. Efter att ha ledsnat på massmejl som dyker upp i inboxen i tid och otid, har jag nu börjat störa mig på vad som dyker upp i flödet när jag besöker sociala medier. Åtminstone jag själv tillbringar ganska mycket tid vid olika skärmar och därmed även sociala medier, så jag tycker det är viktigt att det som dyker upp i flödet ger positiv energi.