Roliga timmen

Kvinnlig armé

Det här klippet kom jag att tänka på i veckan efter min utbildning. Sketchen är dragen till sin spets, men det finns en viss igenkänningsfaktor i den. Inte så att tjejerna som var med på utbildningen var så här, utan jag kan känna igen mig själv på något sätt. I det militära får man gå utanför sin comfortzone på mer än ett sätt och avstå från många saker för att det militära ska fungera som det är tänkt.
Och igenkänningsfaktor eller ej, så får man trots allt anledning att dra lite på smilbanden åt sketchen. 😁

Dagbok

Vecka åtta

En vecka har jag nu varit tillbaka i vardagen igen efter förra veckans militärutbildning. Det har blivit en mjukstart av vardagen med skola tisdag och onsdag, för att sedan ha egenstudier torsdag och fredag. Nästa vecka är det sportlov som gäller, något jag inte är sen att tacka nej till. Visserligen kommer vi få en del hemuppgifter att göra, så helt ledig kommer jag inte att vara. Men jag kan lägga upp min tid själv och till exempel ta sovmorgon varje dag.

Film

Alla sätt är bra utom de dåliga

Jag växte upp med det gamla sättet att titta på film och TV-serier, långt innan streamingtjänsterna revolutionerade TV-tittandet. På den tiden sändes en TV-serie oftast en gång i veckan och man fick snällt vänta en vecka mellan varje avsnitt. Var man av någon anledning inte hemma eller på annat sätt missade ett avsnitt, då fick man snällt programmera videon i förväg för att spela in programmet. Alternativet var att invänta att programmet sändes i repris, vilket oftast var på en jättedum tid mitt på dagen eller väldigt sent på kvällen. Det var helt enkelt rätt besvärligt att följa en serie och det kunde ta månader innan man plöjt igenom en hel serie.

Diverse

Världens mest hatade yrke

Det är få yrkesgrupper jag har riktigt, riktigt svårt för. Jag läste för ett antal år sedan en undersökning om vilka yrkesgrupper folk tyckte sämst om. Där hamnade till exempel parkeringsvakter och kronofogdsanställda högt upp på listan. Själv betalar jag mina räkningar i tid, parkerar laglydigt och betalar p-avgift när så krävs, så jag hyser inget agg mot dessa yrkesgrupper. Snarare tvärtom, inser jag att de faktiskt fyller en funktion i samhället. Om inte parkeringsvakter existerade skulle vi förmodligen ha kaos på pakeringsfronten.

Film

Att ta sig rätten att ta sig friheter

Jag har varit aktiv som statist och skådespelare i olika produktioner sedan ganska många år. Det började när jag för fem år sedan gick arbetslös några veckor. Beskedet om min uppsägning kom ganska oväntat och jag fick i princip gå på dagen. Plötsligt stod jag utan arbete och visste inte riktigt vad jag skulle göra med tillvaron. Detta var i augusti och jag tog beslutet att åka till sommarstugan i Söderhamns skärgård under någon vecka. Jag tog med mig datorn och en back öl och satt i en sensommaridyllisk skärgård och klurade över hur min framtid skulle te sig. Givetvis sökte jag alla jobb jag kunde hitta, men tog också initiativet att registrera mig på statist.se. Detta var något jag länge tänkt på, men inte riktigt tyckt att jag haft tid för att med på filminspelningar parallellt med att jobba heltid. Nu hade jag plötsligt all tid i världen och tog steget att lägga upp en profil. Och det tog inte många timmar innan uppdragen började ticka in. Sedan har det fortsatt, även sedan jag fick ett jobb och var tillbaka på arbetsmarknaden igen. Det har gått från en hobby till att även vara ett bra extraknäck.

Diverse

Inget jobb utan kollektivavtal

För dryg 20 år sedan, runt millennieskiftet, jobbade jag på Posten som brevbärare och chaufför. Jag trivdes så där och sökte aktivt andra jobb, bland annat inom transportsektorn. Jag minns väldigt väl en specifik intervju jag var på under mitt sökande efter ett nytt arbete. Det var på ett litet åkeri med kontor i utkanten av Stockholms innerstad med något tiotal anställda, jag minns faktiskt idag inte vad det hette.

Dagbok

När gäddan leker i vik och vass

På några dagar har det gjorts en tvärvändning i vädret, inte bara i Stockholm. Det har gått från smällkall vinter till rent vårväder. För någon vecka sedan var det åtskilliga minusgrader och flera centimeter snö – och just då kändes det inte som att det var någon riktig ände på vintern. Och jag tyckte att det var rätt skönt att det äntligen blev vinter efter några månader av rent själsdödande grått och trist väder som varat sedan i höstas. Och vändningen till vinter gick rätt fort. Under bara några dagar föll rätt stora mängder snö och temperaturen dalade till långt under nollstrecket.