Kompasskurs

Dagbok

En vacker dag blir ingenting som förr

Jag avundas verkligen inte dem som dagligen pendlar med pendeltågen i Stockholm. Ens tålamod testas verkligen på allvar när man ska åka pendeltåg i rusningen. När jag åker till jobbet för mina nattpass, är rusningen fortfarande i full gång och man får trängas med folk på väg hem från jobbet. I dagsläget är det många inställda avgångar bland pendeltågen dessutom, vilket gör att de tåg som går bokstavligen är knökfulla med folk. Det har till och med varit gånger jag inte kommit med det tåg jag ska ta för att hinna i tid till jobbet – bara för att det varit så mycket folk som ska med.

Dagbok

Pengar är till bekymmer för fattig och för rik

Så kom deklarationen häromdagen och det var ganska rolig läsning. Jag brukar få tillbaka på skatten i princip varje år, jag tror det bara hänt två gånger att jag fått restskatt – och då har det bara varit på några få hundralappar jag varit tvungen att betala. Så normalfallet får jag tillbaka pengar, vilket brukar vara väldigt skönt. Det är ett bra tillskott i kassan när skatteåterbäringen kommer. I år får jag tillbaka närmare 20.000 kronor räknar jag med. I en första uträkning är återbäringen nästan 17.000 kronor, men då har jag ännu inte deklarerat för min enskilda firma. den sistnämnda delen brukar ge ytterligare några tusenlappar i återbäring.

Du kan kalla det förnuft men aldrig sunt

Det är när man skaffar ny dator, som man märker vilken vanemänniska man är. Det är otroligt många inställningar att korrigera innan datorn arbetar på det sätt man vill. Jag har fått lägga mycket tid på att installera om antivirusprogram, Adobe för att kunna se pdf:er, Messenger och en rad andra program som jag vill ha på datorn – liksom på nytt installera saker som skrivaren igen för att kunna skriva ut saker. Till det olika inställningar för att få datorn dit jag vill ren funktionsmässigt. Men nu tror jag att jag börjar komma dithän jag vill med datorn för att den ska kunna fungera på det sätt jag faktiskt vill.

Dagbok

Det mörker du ser gör att stjärnorna märks lite mer

Nu kan jag notera att vår gamla badrumsvåg presenterat totala glädjesiffror under de gångna veckorna. Jag har inte alls legat på den vikt jag trott, utan har faktiskt gått upp en hel del. Så det har nog varit fel på vågen ett bra tag utan att vi riktigt varit medvetna om det. Nu har den nya vågen kommit – den borde trots allt funka och visar en vikt som känns mer realistisk än de siffror som förra vågen kunde presentera. Och det är ett bevis på att jag får ligga i lite extra med dieten för att komma tillrätta med vikten. Jag har noterat att kläderna börjat bli lite trängre igen, vilket väl må vara ett tecken på att man lagt på sig några kilon återigen.

Diverse

Du har hittat någon att bli gammal med – och jag har något att göra tills dess

Tänker ibland på vilken tur det är att man utvecklas som person och inte resonerar på samma vis som när man var barn. Barn är kloka många gånger, men har också en naiv och orealistisk syn på verkligheten. Själv minns jag så väl åldern när man började intressera sig för tjejer och hur man resonerade kring hur man skulle få tjejer att bli intresserade av en. Ofta trodde man ju att det skulle vara lite som på film, att man skulle genomföra någon form av hjältedåd och rädda tjejen från en fara – så skulle hon direkt bli kär i en. Ett scenario var att det skulle börja brinna i skolan och jag “förstås” skulle behöva rädda någon av de snygga tjejerna i klassen från lågorna och röken. Då skulle hon ju helt enkelt vara tvungen att bli kär i mig, eller hur?!

Diverse

Irritationen över personer som inte kan sitt jobb

Är det något som kan göra mig galen, så är det personer som på ett eller annat sätt inte sköter sitt jobb – eller för den delen kan sitt jobb. Dessa två ting behöver inte gå hand i hand men behöver heller inte utesluta varandra. Idag finns så många fantastiska hjälpmedel för många yrken i form av teknologi och jag kan inte förstå folk som vägrar att använda dessa hjälpmedel, utan istället gör ett sämre jobb. Jag tänker till exempel på hur många gånger man åkt med taxichaufförer som inte hittat till adressen man ska till, utan man har istället fått lotsa chauffören rätt. Under förutsättning att man själv hittat vill säga. Ska man hem är det ju en sak, dit hittar jag. Men det är ju inte alltid man ska till en adress man känner till, utan man kanske tar en taxi just för att man inte hittar. Någonstans tänker jag att en taxichaufför hittar – och om hen inte gör det, finns det idag bra hjälpmedel i form av GPS.

Dagbok

Så är första steget taget – dags för sterilisering!

Så har jag bestämt mig för något som jag funderat på väldigt länge, men liksom inte riktigt kommit till skott med. Jag har länge sagt att om jag inte fått barn innan jag fyll 40, då ska jag sterilisera mig. De senaste fem åren har jag tänkt flera gånger att gå till läkaren för en remiss, men det har liksom inte riktigt blivit av. Men när jag var till läkaren häromdagen i ett annat ärende tog jag faktiskt upp det hela, att jag tyckte det var dags för ett ingrepp. Så nu har jag fått en remiss till rätt instans och väntar på att få en kallelse för att göra ingreppet.

Dagbok

Bränt barn vill in i elden

Så är vintern tillbaka över Stockholm, igår slog den till med full kraft igen – som i stora delar av södra Sverige. Dagen började soligt och fint, men framåt eftermiddagen började snön sakta dala mot marken. Och det tog inte lång tid innan snön formligen vräkte ner och det knappt gick att se något genom fönstren. Vädret tycks ha fortsatt i ungefär samma stil under natten och de var ett snötäckt Bagarmossen vi vaknade upp till i morse. Jag har egentligen ingenting emot snöoväder, åtminstone så länge man inte ska någonstans utan bara ska och kan hålla sig hemma. Men livet är inte alltid så enkelt, utan tämligen ofta har man ärenden utanför hemmet. Inte minst om man – som jag – inte kan arbeta hemifrån. Jag måste liksom till jobbet när mitt arbetspass börjar, helt utan undantag.

Dagbok

Det luktar från bespisningen av halvhjärtad husmanskost

Så är det måndag och en ny vecka har tagit sin början. Själv vaknade jag ovanligt tidigt och kände mig ovanligt utvilad – redan strax innan halv tio. Det är ovanligt för att var mig när jag är ledig, snarare brukar jag ofta sova till framåt elva. Men jag hade väl fått min skönhetssömn under de timmar jag sovit, så kroppen tyckte väl att det var dags att stiga upp. Det kändes lite ovant att köra igång kaffebryggaren redan vid den tiden, men också skönt att komma upp i skaplig tid för en gångs skull.

Dagbok

Dieten börjar redan ge effekt på vågen

Här går det undan. Jag har bara hållit mig till min strikta diet i lite drygt fyra dagar och jag har redan börjat ge utslag på vågen. Jag har redan minskat något kilo under de gångna dygnen – och räknar jag på resultatet sedan jag började banta förra året, har jag förlorat inte mindre än 14 kilo. Och det märks faktiskt, allt går mycket lättare. Det är lättare att röra sig, jag blir inte lika trött av att hålla igång fysiskt och jag har inte längre lika ont i olika delar av kroppen. Igår var det dags för bröllop och jag drog mig en kostym som jag köpte när jag vägde som mest – och jag fick verkligen dra åt bältet ordentligt för att byxorna skulle sitta kvar uppe.