Arbetsmarknad – Kompasskurs

I mesta laget, men värt pengarna

Igår gick jag av sista nattpasset av sex och ni kan gissa att jag var extremt trött igår morse när jag åkte hemåt. Normalt sett gör jag som mest fem nätter i rad, men nu har jag varit in och gjort ett övertidspass så det blev i slutändan sex nätter i rad. Och det är faktiskt lite i mesta laget, till och med för mig som är rätt luttrad när det kommer till att jobba natt. Man ondgör sig dock mycket just när man ska jobba övertid, desto roligare är det när lönen kommer. Så det är vad man lever på under ett övertidspass, att man trots allt får bra betalt.

Arbetsmarknad

Att välja sysselsättning med omsorg i dagens samhälle

När jag är tillbaka i Hudiksvall där jag växte upp brukar jag förundras över hur lite som förändrats i vissa avseenden under de 23 år som gått sedan jag flyttade därifrån. Framförallt förundras jag över att det fortfarande till så stor del är samma personer som sitter i kassan på Hemköp eller H&M (eller andra butiker för den delen).
När jag pluggade jobbade jag extra som städare i Kalmar. Och jag imponerades av hur många som jobbat som städare på heltid år ut och år in. Själv jobbade jag några timmar varannan helg under några år och kände mig ganska nöjd med det – men hade fått kruppjuck om jag gjort det på heltid.

Arbetsmarknad Eget företag

Allt har sina för- och nackdelar

Det är inte mycket man hinner de dagar man jobbar när man jobbar som jag gör. Jag gör tolvtimmarspass och hinner eller orkar inte mycket annat än att åka hem och sova, äta lite för att sedan åka tillbaka till jobbet. Det är den stora nackdelen med den här typen av schema, jobbar jag så jobbar jag och hinner inget annat. Måste jag göra något mellan arbetspassen, blir det på bekostnad att inte hinna sova så mycket som jag kanske skulle behöva. Ibland kan jag sakna att faktiskt ha tid till annat de dagar jag jobbar.

Arbetsmarknad

Som arbetssökande har du en skyldighet att åtminstone söka de jobb som står till buds

För ett antal år sedan umgicks jag med en person som bodde med sin sambo i södra Sverige. Vi lärde känna varandra när hen bodde i Stockholm, men så träffade hen kärleken och flyttade till en mindre ort några mil utanför en medelstor stad i södra Sverige. Inget konstigt i det, sådant händer hela tiden.
Men hen fick inget jobb och gick mestadels hemma i huset de köpt på den lilla orten. Sambon reste mycket i jobbet, vilket gjorde att min vän var ensam väldigt mycket under veckorna. Bussarna in till stan var få och och min vän hade inget körkort vilket begränsade hens rörelsefrihet väldigt mycket.
Min vän blev utförsäkrad från A-kassan och parets ekonomi blev snabbt sämre. De lånade då och då pengar av familj och vänner – inklusive mig – för att få ekonomin att gå runt. Exakt vad min vän hade för inkomster vet jag inte, men eftersom hen blivit utförsäkrad kan inkomsterna inte varit särskilt höga.
Ofta när vi pratades vid, klagade hen över hur tråkigt det var att gå hemma, hur jobbigt det var att pengarna inte alltid räckte till och hur påfrestande hela situationen var. Något man givetvis får ha respekt för, jag kan förstå att det inte var helt roligt. Jag försökte vara peppande och uppmuntra min vän att söka jobb, att hitta en lösning på det hela. Men det var inte alla gånger helt lätt.

Arbetsmarknad Dagbok

Tillbaka i arbetslivet, om än på deltid

Igår gjorde jag mitt första arbetspass på deltid. Det kändes väldigt ovant att vara tillbaka på jobbet igen, men på det stora hela ändå positivt. Jag har gått hemma så länge nu utan att göra något om dagarna, så det känns faktiskt skönt att börja fylla tiden med något meningsfullt igen. Jag jobbar visserligen bara tre timmar per arbetspass, men det känns som en bra början efter att ha varit sjukskriven så länge. Jag jobbar mellan 19:00 och 22:00 enligt det rullande schema jag har på jobbet och det gör att jag ändå är hemma i mänsklig tid på kvällarna och kan ta mig upp i hyfsad tid på morgnarna.
Jag har varit långtidssjukriven förr och det har alltid känts skönt att komma tillbaka till jobbet efter en längre frånvaro. Man klagar mycket på sitt jobb emellanåt, men någonstans är det ändå så att det är skönt att fylla dagarna med något meningsfullt. Jag tror man behöver ett arbete mer än bara för inkomsten, det är viktigt att fylla sin tid med något som känns meningsfullt och känna att man fyller en plats i samhällsmaskineriet.

Arbetsmarknad Dagbok Kampen mot cancer

Så är jag åter i arbete på deltid

Måndag kväll vid midnatt gick min sjukskrivning på heltid ut och numera är jag alltså åter i tjänst på 25%. Det känns någonstans lite konstigt efter att ha varit borta på heltid under så lång tid som sex månader. Jag kommer börja med att jobba tre timmar per arbetspass som arbetsträning för att med tiden gå upp i arbetstid successivt. Samtidigt som det känns lite ovant, känns det givetvis också bra att vara tillbaka i tjänst. Det har börjat bli lite långtråkigt hemma och jag vill ha något att göra på dagarna förutom att sitta med bloggen “hela dagarna”. Även om jag kunnat hålla igång med träning och liknande, så blir det långtråkigt att inte jobba i det långa loppet, det går faktiskt inte att komma ifrån.

Arbetsmarknad Dagbok Kampen mot cancer

Nya morgonrutiner som snart måste brytas – vad jag än tycker om det

Efter att gått sjukskriven i nästan ett halvår har jag lagt mig till med en del nya rutiner, rutiner som jag kommer behöva bryta när det väl är dags att börja jobba igen. Jag har insett att jag inte som tidigare är riktigt sugen på frukost det första jag gör när jag vaknar. Istället har jag oftast börjat dagen med en slät kopp kaffe och en stund med morgontidningen eller vid datorn. Först efter någon timme blir det ytterligare en kopp kaffe liksom frukost och en grundligare genomgång av morgontidningarna (ja, ja prenumererar på flera stycken).
Oftast inleder jag dagen med en stund vid datorn, där jag snappa upp vad som skett en sen kväll, natt och tidig morgon i sociala medier och nyhetsvärlden. Ibland kan jag redan då börja fila på dagens blogginlägg om jag nyvaken har några uppslag till vad jag ska skriva om. Det har känns som en ganska bra start på dagen, jag får en lugn start och tar igen vad jag missat medan jag sovit.

Arbetsmarknad Dagbok

Nu återstår att se om jag börjar jobba i juni

På måndag är det så dags för uppföljande magnetröntgen efter min strålbehandling tidigare i våras. Då återstår det se om man fått bort cellförändringarna eller om det kommer behövas fler behandlingar. Magnetröntgen har jag genomgått flertalet gånger tidigare efter min operation för några år sedan – och det är alltid samma anspänning. Länge vaggades jag in i ett bedrägligt lugn eftersom man inte hittade något på mina återkommande röntgenundersökningar. Men så hittade man några cellförändringar vid undersökningen i december och tog beslut om strålbehandling. Så nu känns det inte alls lika självklart att man inte hittar något, utan att risken faktiskt finns att den förbannade tumören kommer tillbaka.
Så den här gången känner jag mig inte alls lika trygg inför den kommande röntgenundersökningen. Förhoppningsvis har strålbehandlingen haft effekt, men jag har nu lärt mig att inte vara alltför säker på denna mariga sjukdom. Den har uppenbarligen en tendens att komma tillbaka när man som minst anar det.

Arbetsmarknad Dagbok

Jag har valt att lämna Hemvärnet

Det har inte varit ett helt självklart beslut, men nu har jag tagit det. Jag har valt att lämna Hemvärnet efter att ha varit med under några år. Jag har under mitt medlemskap slitit med diverse utbildningar och kommit ganska långt för att nå min befattning. Men sen underkändes jag i ett moment, vilket gör att jag inte just nu kan bli fartygschef, som var tanken från början. Jag har erbjudits att vara kvar men att göra något annat än vara till sjöss och har verkligen moget övervägt det alternativet. Men jag har kommit fram till att det är till sjöss jag vill vara om jag ska vara kvar inom Hemvärnet.
Sen kommer man förstås till alla etiska dilemman jag sett med att utbilda mig militärt. Jag tillhör dem som vapenvägrade när det var dags för den vanliga värnplikten för drygt 25 år sedan. Det ledde till att jag aldrig gjorde värnplikten överhuvudtaget utan blev inskriven i utbildningsreserven. Och jag har under min relativt korta karriär inom Hemvärnet inte helt och hållet förlikat mig med att utbildas i att skjuta för att döda. Jag har känt en viss avsmak inför vapenhanteringen och att lära mig hantera dessa dödliga ting.

Arbetsmarknad Dagbok

Jag hade gärna varit hemma på heltid om ekonomin tillåtit det

Hade jag haft ekonomin till det, hade jag gärna varit hemma på heltid, det är något jag kommit underfund med under min ganska långa sjukskrivning. Då menar jag inte gå hemma = vara helt sysslolös, utan självklart vill jag ha saker att göra om dagarna. Men jag skulle gärna ha en tillvaro där jag kunde jobba de tider som passar mig bäst och få göra det hemifrån eller där jag bäst känner att jag vill göra det. Ibland tillåter jag mig drömma om att ha sådana besökssiffror på bloggen att jag faktiskt skulle kunna leva på att skriva. Det är självklart inte realistiskt, men drömma kan man givetvis tillåta sig att göra med jämna mellanrum. För min del skulle det vara ett drömscenario att kunna leva på sitt skrivande, att kunna arrendera de inkomster som krävs för att kunna ha det leverne man vill ha.
Tänk er vilken ynnest att själv kunna lägga upp sin tillvaro och jobba därifrån man själv vill?! Att kunna bestämma, att nu sätter jag mig i sommarstugan en vecka och jobbar eller nu hyr jag en stuga i fjällen några dagar och jobbar därifrån! Det är långt ifrån alla förunnat och jag inser att det förmodligen kommer förbli blott en dröm för min del.