Den som vill äta kärnan får knäcka skalet

Arbetsförmedlingen har hittat ett nytt sätt att kontrollera arbetslösa som får bidrag: Deras IP-nummer. Den som loggar in från ett utländskt IP-nummer kan bli av med ersättningen – och 4.000 personer har redan hittats på detta sätt. Jag har gått arbetslös i ett par omgångar genom åren och det skulle nog aldrig falla mig in att åka utomlands så länge jag går på A-kassa. Jag skulle helt enkelt inte våga, av rädsla att bli av med ersättningen. För den som är registrerad som arbetslös i Sverige har vissa krav på sig för att få A-kassa eller annan ersättning. Bland annat måste man befinna sig i Sverige, för att vara tillgänglig för arbetsmarknaden. Och det är väl helt korrekt egentligen. I dagens högteknologiska samhälle är det lätt att sitta på annan ort och söka jobb, man behöver inte nödvändigtvis vara på sin hemort. Själv har jag ibland befunnit mig i exempelvis sommarstugan och sökt jobb därifrån. Men sommarstugan är i Sverige och jag kan med lätthet ta mig till den ort där exempelvis en anställningsintervju ska äga rum. Dock har jag inte vågat vara särskilt öppen med att jag befunnit mig på annan ort så länge jag varit arbetslös – jag har helt enkelt hållit sådant för mig själv. Framförallt har jag inte lagt ut sådant i sociala medier eller liknande.
När jag gått arbetslös har man inte använt sig av tekniken att spåra IP-nummer mig veterligen. Själv skulle jag heller inte drabbats av någon indragen A-kassa av den anledningen, eftersom jag varit noga med att hålla mig på hemmaplan – i alla fall i Sverige. Och någonstans kan jag tycka att det är helt i sin ordning, du ska inte kunna åka ett par veckor till Mallorca eller Thailand och fortsätta få A-kassa. Bidragen ska finansiera att du inte behöver gå från hus och hem medan du söker jobb, inte några utlandsresor. Sen kan man naturligtvis fråga sig hur många som har råd att resa någonstans så länge man går på A-kassa, jag tänker att de flesta nog ändå inte har den ekonomin som arbetslös. Uppenbarligen finns det ju vissa som har råd, eftersom Arbetsförmedlingen uppenbarligen redan spårat 4.000 person som loggat in med utländska IP-nummer. Men jag inbillar mig åtminstone att dessa befinner sig i minoritet trots allt. Jag själv hade exempelvis inte råd att resa nämnvärt mycket så länge jag gick på A-kassa, det är kan jag lova.

Sen är jag alltid lite kluven till det där med det kontrollsamhälle som börjar växa fram, att det är så otroligt många kontroller hela tiden. Självklart måste det finnas ett kontrollsystem, men hur långt ska det sträcka sig? Vilka detaljer i en persons privatliv ska man kontrollera och ska det i precis alla lägen vara otillåtet att exempelvis befinna sig i utlandet? Jag minns att jag för ett antal år sedan läste i tidningarna om en kvinna som bodde i Stockholm och just gick arbetslös. Hon var från Finland från början och plötsligt gick hennes mamma i Helsingfors bort. Kvinnan som artikeln handlade om ville förstås åka till Helsingfors för att gå på begravningen, stanna någon dag extra för att hjälpa familjen att tömma mammans lägenhet och liknande. Men där gick A-kassan in och tog bort hennes ersättning för de dagar hon befann sig i Helsingfors. Och någonstans kan jag ibland tycka att exempelvis några dagar för en familjeangelägenhet ska du kunna vara borta och ändå få ersättning. Jag som statligt anställd kan få några dagar per år då jag utan löneavdrag eller att behöva ta ut semester kan gå på begravningar, flytta och lite annat. När det kommer till begravningar, är det begränsat till vilka släktingar som det är giltigt för – en avlägsen släkting eller vän måste jag ta semester för.
Självklart ska du inte kunna åka på semester och fortfarande få ersättning, men några gånger per år kanske du skulle kunna åka på en familjeangelägenhet som exempelvis begravning utan att det påverkar din ersättning. Det ska dock vara begränsat och du ska kunna styrka det hela på något vis, men ersättningssystemet ska inte vara inhumant. Givetvis ska det funka att vara borta ett par dagar för exempelvis en begravning utan att det påverkar ersättning – jag kan inte riktigt se skillnaden mellan att vara i Finland, Västerås eller Finspång ett par dagar för begravning. Men med dagens högerregering blir det bara hårdare krav, inte bara på arbetslösa utan även sjukskrivna personer. Själv hoppas jag på att vi byter regering efter nästa val som äger rum om ett år. Även om kraven ökar på folk i samhället bottenskikt oavsett regering, så känns det som att det blir aningen humanare med en socialdemokratisk regering än en högerregering.

Så ja, jag står någonstans mittemellan i det hela. Självklart ska man bekämpa bidragsfusk, något annat säger jag inte. Och självklart måste det finnas ett kontrollsystem för att sätta åt dem som fuskar. För har du inget att dölja, så har du heller inget att vara rädd för. Men var går gränsen för vad som är ett kontrollsystem och vad som är integritetskränkande? Ska Arbetsförmedlingen ha rätt att spåra IP-adresser till exempel? Jo, det är en öppen uppgift som är lätt att spåra, så är det absolut. Jag ser IP-adressen för er som kommenterar mina inlägg på bloggen till exempel och skulle lätt kunna spåra dessa adresser om jag skulle vilja. Samtidigt kan säkert den som verkligen vill fuska kringgå detta på olika sätt om man så vill, så är det med alla former av kontroller. Min undran är bara hur långt myndigheterna ska gå i sitt kontrollsystem för att sitta åt till exempel fuskare?
Och samtidigt ska bidragssystemet inte vara hur stelbent som helst, utan det ska gå att göra vissa undantag från reglerna. Självklart ska du kunna åka till ett annat land för exempelvis en begravning under ett par dagar – medan du naturligtvis inte ska kunna få bidrag om du åker på semester en vecka. Det ska heller inte gå att vara borta en vecka för begravning, utan vi snackar några få dagar per år som detta ska godkännas mot att du ska kunna styrka det hela. Jag vet att alla inte håller med mig och det måste man heller inte göra.

Relaterade artiklar och källor

Dagens Nyheter 1