Din tankesmedja i etern
Jag är så glad att jag inte längre befinner mig i sitsen att jag behöver söka nytt jobb – oavsett anledning till att man söker ett sådant. Under många år har jag hattat runt mellan olika anställningar i jakten på ett jobb att trivas med, ett jobb som känns rätt att gå till varje dag. …
Arbetsförmedlingen har hittat ett nytt sätt att kontrollera arbetslösa som får bidrag: Deras IP-nummer. Den som loggar in från ett utländskt IP-nummer kan bli av med ersättningen – och 4.000 personer har redan hittats på detta sätt. Jag har gått arbetslös i ett par omgångar genom åren och det skulle nog aldrig falla mig in …
Ibland ställs man inför diverse dilemman som man inte tänkt sig att man ska ställas inför. Under det gångna året har jag sökt ett stort antal jobb och har haft som direktiv från Arbetsförmedlingen att söka minst sex jobb i månaden. Det har jag också gjort – och innan jag började jobba på timmar i …
Jag kan bli så trött på somliga arbetsplatser att jag bara kan spy på det hela. Eller rättare sagt, jag kan bli riktigt trött på somliga kolleger – hur mycket jag än trivs med själva jobbet. Jag har varit på arbetsplatser där det bokstavligt talat inte gjorts annat än klagats, klagats och åter klagats. Det …
Tre pass har jag nu gjort på mitt nya jobb och känner att jag så sakteliga börjat komma in i de nya rutinerna och vad det är jag ska göra på mitt nya jobb. Jag jobbar deltid, vilket passar mig perfekt och har nu gjort de tre pass som jag varit schemalagd för att göra …
För väldigt många år sedan sökte jag jobb på ett litet transportföretag här i Stockholm och blev kallad på intervju. Under intervjun kom frågan upp om ifall jag var med i facket. Svaret var givetvis ja. Då gjorde man klart att fackmedlemmar inte var välkomna på den aktuella arbetsplatsen, där ville man nämligen sköta sig …
Några gånger under min yrkeskarriär har jag fått frågan att bli chef på någon nivå. Jag har en fyraårig chefsutbildning bakom mig och anar att det ses som attraktivt när man ska utse en ny chef i en organisation. Men jag har med årens lopp börjat inse somliga saker i min yrkesroll – och det är bland annat att jag inte passar som chef. Det finns liksom inte på världskartan att jag skulle gå in i en chefsroll och känna mig bekväm med det. Jag har vid ett par tillfällen fått frågan om jag skulle vilja vara chef inom en snar framtid – och vid samtliga tillfällen avböjt vänligt men ytterst bestämt. Jag kan liksom inte se mig själv sitta på en roll med personal- och ekonomiansvar och känna att jag gör ett bra jobb. Aldrig i livet. Det har inget med självförtroende att göra, utan enkom att jag vet att jag inte skulle fixa en sådan yrkesroll på det mentala planet.
Så är det måndag och man borde egentligen ladda för en ny arbetsvecka. Men det är inte vilken måndag som helst, utan första dagen på semestern. Jag har verkligen fått en mjukstart efter sjukskrivningen, som övergick till att jobba 25 procent den första juni. Juni inleddes med schemaenlig ledighet till den 15:e, sedan jobbade jag fem dagar för att därefter gå på semester. De fem arbetsdagar som gått har jag dessutom bara jobbat tre timmar per pass, så det har känts ganska överkomligt. Att efter det gå på fyra veckors ledighet är trots allt inte helt fel.
Tre timmar per pass har känts som en rätt lagom arbetstid på något sätt, inte bara för att arbetsträna. Jag har hunnit tänka tanken att det vore väldigt behändigt om tre timmar motsvarade en heltidstjänstgöring, det ska faktiskt inte neka till. Hos oss är det tolvtimmarspass som gäller och det kan vara ganska segt, sen jobbar vi å andra sidan färre antal dagar istället vilket trots allt är ett stort plus. Vi jobbar fyra till dem dagar och är sedan lediga fyra till fem dagar, vilket egentligen passar mig perfekt. Om man sedan – som jag gör för ögonblicket – jobbar tre timmar per pass, är det en riktigt lyxig tillvaro på alla sätt och vis.
Nu kan jag med lite mer gott samvete hålla igång också, även när jag är ledig. Tanken är att jag ska arbetsträna för att kunna återgå till heltid så småningom, så jag tänker att det bara är bra att jag håller igång litegrann.
Det här kan låta hemskt krasst, men jag kan tycka att om du är långtidsarbetslös, får du slutligen finna dig att kanske söka ett jobb som du egentligen inte är utbildad för, eller till och med överkvalificerad för. Du kanske får acceptera att ta ett jobb – åtminstone under en tid – för att i alla fall få en fungerande ekonomi. Och genom det nya jobbet får du en merit till att lägga till på ditt CV, du får ytterligare en chef du kan använda som referens när du söker nytt jobb. Och under tiden har du en bättre ekonomi än om du bara går hemma.
Har man till exempel inte körkort och därmed svårt att pendla, är det kanske något man helt enkelt får fixa, även om man får låna ihop till vad det kostar. Framförallt om man bor på en liten ort, där kollektivtrafiken inte är så mycket att hurra för. Om inte annat kanske man får ta körkort för EU-moped, som är väsentligt mycket billigare, och skaffa en begagnad moped så att man blir lite rörligare. När du sen väl är ute i arbete, kanske du får en sådan ekonomi att du har råd med vanligt körkort och kan köpa en begagnad bil.
Igår åkte jag till Trafikverkets kontor i Solna för att tömma mitt skåp. Jag har hunnit samla på en del bråte i skåpet under de få år jag varit på Trafikverket och tömningen tog lite mer tid än jag tror att jag räknat med. Allt arbetsmaterial liksom jobbdator och jobbtelefon skulle returneras på ett ställe, min kommunikationsradio på ett annat. Sen fyllde jag en hel påse med saker som kunde slängas.