Det finns inget så meningslöst som ett kompetent utförande av det som inte borde utföras alls

För väldigt många år sedan sökte jag jobb på ett litet transportföretag här i Stockholm och blev kallad på intervju. Under intervjun kom frågan upp om ifall jag var med i facket. Svaret var givetvis ja. Då gjorde man klart att fackmedlemmar inte var välkomna på den aktuella arbetsplatsen, där ville man nämligen sköta sig själva utan inblandning från utomstående. Jag blev på något vis lite ställd, hade inte väntat mig att höra något sådant från ett svenskt företag. Jag har varit med i facket i alla år och det ska väl erkännas att det inte är många gånger genom åren jag behövt vända mig till facket för hjälp. Men jag anser ändå att det är mitt egna val om jag ska vara med i facket eller ej, det har inte min arbetsgivare med att göra. Så jag gjorde klart att jag inte var intresserad av jobbet längre.
Men det finns arbetsgivare som uppenbarligen anser ha rätten att lägga sig i sina anställdas privatliv på mer än ett sätt. Vid en annan anställningsintervju blev jag erbjuden jobbet direkt på plats och kvinnan som höll i intervjun ville gå igenom lite anställningsvillkor och liknande – sen skulle jag få gå hem och fundera någon dag innan jag bestämde om jag tog jobbet eller ej. Vi började med lönen och redan där blev jag kall om fötterna. Jobbet var som studiecirkelledare och jag skulle tjäna 350 kronor per termin – vilket inte ens vid den här tiden var särskilt mycket pengar. Men så kom man till studieförbundets alkoholpolicy – och då ska tilläggas att detta inte var något nykterhetsförbund – som innebar att alla anställda förväntades vara helnykterister under sin anställningstid. Jag skulle visserligen inte ha några problem att hålla mig nykter en termin, men samtidigt anser jag att så länge min alkoholkonsumtion inte påverkar vad jag gör på jobbet – då har heller min arbetsgivare inte med det hela att göra. Självklart är jag nykter på arbetstid, självklart går jag inte till jobbet om jag är rejält bakis. Men om jag vill ta ett glas vin på fredagskvällen eller gå ut och ta en öl på lördagen så har min arbetsgivare inte med att göra. Så även här valde jag att tacka för mig och avstå från jobbet.

Senaste dagarna har jag följt nyhetsrapporteringen kring Tesla, som inte velat teckna något kollektivavtal och där man nu gått ut i strejk för att få företaget att skriva på ett kollektivavtal. Inte heller ett stort företag som Klarna har velat teckna kollektivavtal enligt DN – och även där varslas det om strejk. Och jag stöder givetvis strejkerna fullt ut. Nej, det är inte ett lagkrav när det kommer till kollektivavtal. Men jag anser att varje företag med någon självaktning och som är mån om sina anställda bör ha ett kollektivavtal. Jag skulle själv aldrig välja att jobba på ett företag utan kollektivavtal, det finns liksom inte på världskartan. Då skulle jag ha varit långtidsarbetslös och på väg att bli utförsäkrad eller liknande, så att man inte har något val på samma sätt som i vanliga fall.
Man kan givetvis ha en sund personalpolitik även utan kollektivavtal, men jag tycker liksom att det ändå hör till att man har ett sådant. Det kostar så lite, men kan vara värt väldigt mycket för de anställda. 1905 tecknades det första kollektivavtalet i Sverige – och idag har ju de allra flesta arbetsgivare ett sådant. Så jag tycker att även stora arbetsgivare som Tesla och Klarna ska rätta in sig i ledet och teckna ett avtal, hur svårt kan det vara liksom?!
Nu skulle jag aldrig ha råd att köpa en Tesla, men skulle nog tänka igenom ett sådant köp både en och två gånger om situationen skulle uppstå. När jag köper varor och tjänster, är jag väldigt noga med att anlita seriösa företag med god personalpolitik. I ärlighetens namn har jag använt mig en hel del av Klarnas tjänster, men har fram till nu heller inte vetat om att de inte haft något kollektivavtal. Så nu får jag nog tänka om lite när det kommer till vilka betalningstjänster jag använder mig av.

Relaterade artiklar

Aftonbladet 1
Dagens Nyheter 1