Varje dag är en ny chans att göra något fantastiskt

Nu gäller det att få rutin på det här med att vara arbetslös, det är liksom vissa saker man måste hålla koll för att till exempel få A-kassa. Man får inte ligga på latsidan, utan det vill till att man faktiskt söker jobb och är på alerten hela tiden. Jag söker verkligen alla de jobb jag kan få och håller mig bestämt ifrån att vara kräsen. Sen måste jag varje månad inkomma med aktivitetsrapporter till Arbetsförmedlingen och visa vad jag gjort varje dag för att få jobb. Jag har lagt mycket tid på min profil på Arbetsförmedlingens hemsida och redogöra för alla jobb jag haft, alla utbildningar jag gått. Och det är gediget arbete man får lägga ner för att marknadsföra sig gentemot arbetsgivarna. Man får ju tänka på folk faktiskt läser ens CV och att man faktiskt måste göra ett gott första intryck. Ibland kan jag tycka att det är oerhört svårt att veta hur man ska formulera sig för att göra ett så gott intryck som möjligt, det är inte alltid helt lätt att få till en CV som drar till sig arbetsgivarnas uppmärksamhet och kanske i slutändan leder till att man får en anställning någonstans.
Sen kan man ha lite åsikter kring de aktivitetsrapporter som ska lämnas in. Det är mycket fokus kring hur många jobb man söker, men inte så mycket fokus på allt annat arbete man lägger ner på att söka jobb. Jag har till exempel gjort ett antal webbaserade tester för jobb jag har sökt, vilket jag tycker att man ska kunna ta upp i aktivitetsrapporten, likväl som jag rapporterar att jag varit på intervjuer och informationsmöten i olika rekryteringsprocesser. Och jag borde kunna rapportera att jag besökt X antal hemsidor i jakten på jobb att söka, men kanske inte hittat några passande jobb som jag är behörig till. Snöar man bara in på antalet jobb jag söker, då måste jag ju söka jobb som jag inte är behörig till – vilket bara är rent lönlöst. Huvudsaken torde ändå vara att jag faktiskt är aktiv, letar efter jobb att söka och söker de jobb jag har en chans att få. Det är liksom ingen idé att jag söker jobb som pilot, professor eller generaldirektör när jag inte har en chans att få jobbet.

Senast jag var arbetslös några veckor, för 8-9 år sedan, kunde jag till exempel rapportera att jag lagt upp en profil på LinkedIn, registrerat mig på Statist.se och liknande. Vilket ju är väldigt vettigt egentligen, för det är ju steg i att hitta jobb även om det inte är direkta ansökningar. Nu räknas i princip bara regelrätta ansökningar för jobb, att man varit på intervjuer och informationsträffar i anställningsprocesser. Men man får helt enkelt finna sig i situationen, jag får väl söka även jobb jag inte har en chans att få för att vara Arbetsförmedlingen till lags. För det ser ju illa ut om jag inte sökt några jobb alls vissa dagar, utan man får väl ligga i och vara aktiv rakt igenom helt enkelt.
Jag köper att man måste ha vissa regler att förhålla sig till, men ibland blir det bara larvigt – inte minst om bara antalet ansökningar räknas, inte om jag kan få jobbet eller ej. Det finns många sätt att aktivt söka jobb på, inte minst att hålla sig uppdaterad via olika hemsidor, tidningar och så vidare. Jag går ut i princip dagligen på en lång rad hemsidor och letar efter jobb jag kan söka. Ibland hittar jag jobb att söka, ibland inte. Och även det borde väl trots allt räknas för att vara en aktiv arbetssökande, kvalitet framför kvantitet helt enkelt.

Numera måste jag även kunna styrka att jag sökt jobb, Arbetsförmedlingen gör stickkontroller och kan be mig styrka att jag sökt de jobb jag uppgivit att jag har sökt. Det kan vara att visa upp CV:n jag skickat in, bekräftelsemejl från den potentiella arbetsgivare och liknande. Detta såg jag tyvärr lite försent häromdagen, så vissa bekräftelser har jag hunnit radera ur mejlens inkorg. Men jag får vara noggrannare framöver med att spara de bekräftelser jag får på inskickade ansökningar. Själva CV:n brukar jag faktiskt spara av någon anledning, jag har en mapp på datorn med alla inskickade ansökningar från de senaste åren. Jag vet inte varför jag sparar dem, men av någon anledning har det blivit så. Så där har jag ju i alla fall något som jag kan styrka att jag sökt de jobb jag uppgivit.
Jag har i normala fall en mall för min CV, som jag sedan bara anpassar litegrann för det jobb jag ska söka. Det är ganska mycket jag brukar vilja ha med när jag söker jobb så det är ett ganska enkelt upplägg att ha en mall som jag sedan ändrar utifrån vad som efterfrågas för det jobb jag söker. Annars skulle jobbsökandet nästan bli ogörligt med tiden, inte minst med tanke på att man som arbetssökande kan söka flera jobb om dagen. Det är annat om man skickar iväg enstaka ansökningar här och där, då kan man skriva varje ansökan från scratch utan att det blir lika besvärligt.

Än så länge är listan relativt lång på de jobb jag sökt, jag har hittat en hel del jobb att söka vilket känns väldigt skönt. Som det varit denna första tid som arbetssökande, har jag faktiskt kunnat vara lite kräsen och söka jobb som jag tror mig kunna trivas med och vara kvar på ett bra tag framöver. Jag har liksom hittat tillräckligt många jobb att söka för att inte behöva gå utanför min comfortzone alltför mycket. Men med tiden – om detta blir långvarigt – får man finna sig i att söka jobb som man kanske inte direkt drömt om. Jag har sökt enstaka jobb som jag kanske egentligen är överkvalificerad för, men som jag någonstans kan tänka mig att jobba med under ett kortare tag. Bland annat har jag hållit viss koll på tjänster hos PostNord, där jag sökt någon enstaka tjänst som brevbärare. Det är inget framtidsjobb kanske, men något jag gjort tidigare och kan tänka mig att jobba med en period igen.
Men till största delen har jag hittills hittat många jobb som jag kan tänka mig att vara kvar på under en längre tid, kanske till och med fram tills jag går i pension om 20 år. Och jag har sökt tillräckligt många jobb per dag för att jag tror att jag ska kunna göra Arbetsförmedlingen nöjd med vad jag presterar för att komma tillbaka till arbetsmarknaden. Så länge det finns roliga jobb att söka, jobb som jag är kvalificerad för och som jag kan tänka mig så kommer jag att hålla mig till dem. Det är först om arbetslösheten drar ut på tiden som jag börjar bli mindre kräsen.

Jag var ju på ett första informationsmöte i torsdags för en tjänst jag sökt – och fick redan i fredags besked om att jag gått vidare till nästa steg i rekryteringen, nämligen en intervju som kommer vara redan till veckan. Går jag vidare därifrån, väntar ytterligare en intervju och sedan en säkerhetsprövning. Intervjun är väl den jag är mest nervös inför, eftersom det här är en tjänst jag väldigt gärna vill ha. Säkerhetsprövningen är jag inte så orolig för eftersom jag varit säkerhetsprövad på de tre senaste arbetsplatserna jag varit på – och även är det på det timvikariat jag har just nu. Men jag får försöka vara mig själv och ta det hela som det kommer när jag går på intervjun, mer än så kan jag inte göra.
Och det ska väl göra Arbetsförmedlingen nöjd också, att jag blir kallad på intervjuer och går vidare i vissa av de rekryteringsprocesser där jag sökt jobb. Och det är ju förstås även bekräftelse för min egen del, självklart är det roligt att man går vidare i processen när man söker jobb. Sen ska man inte ta ut något i förskott, för tjänsten är fortfarande inte min, utan jag kan snava på mållinjen och få ett nej någonstans under processens gång. Men faktum kvarstår, det är roligt att man går vidare! 😊