allkonstnarenJag är verkligen glad att jag inte ska jobba kontorstider på heltid framöver, utan att det bara är högst tillfälligt. Veckorna går alldeles för fort när man har kontorstider och helgerna går mestadels åt till sådant som man inte hunnit med under veckan – som att städa, tvätta, handla och att eventuellt hinna med att vara lite social. För det där med att vara social, det hinner och orkar man knappt med under veckan när man jobbar mellan åtta och fem. Eller, åtminstone gör inte jag det. Och då har jag ändå – med stockholmska mått mätt – väldigt överkomliga resor till och från jobbet. Med promenad är jag på jobbet på strax under en halvtimme, vilket väl nästan är att jämföra med vad man kan ha på många mindre orter. Så jag är tämligen lyckligt lottad på så vis, men känner mig ändå inte bekväm med kontorstider – hur mycket folk än pratar om att det är bra för kroppen och så vidare. Jag föredrar fortfarande att jobba skift, så enkelt är det bara. Just nu är jag så chockad över rusningstrafiken, som jag ju knappt märkt av under alla år av skiftgång. Det är extremt ovant att röra sig bland alla människor genom rusningen på morgonen och eftermiddagen, detta är något jag verkligen inte är van vid!
Men sen förstår jag givetvis att allt inte går att lägga på skiftgång, utan att till exempel viss utbildning lämpar sig bättre att lägga på dagtid. Och jag har egentligen ingenting emot kontorstider under en begränsad tid, men jag skulle inte palla med det i långa loppet. Det skulle möjligen vara att ha förtroendearbetstid som skulle funka, men annars spelar det ingen roll hur frikostigt det är med flextid och annat, jag vill helt enkelt inte jobba kontorstider!
Sen kommer givetvis aspekten med ledighet, något som vissa glömmer bort i sammanhanget. Man har trots allt mycket mer sammanhängande ledighet som skiftarbetare än som kontorsråtta, det är en sak som är säker. Visserligen beror det på hur bra schema man har lyckats förhandla fram, det kan trots allt variera ganska rejält mellan olika arbetsgivare. På Trafikverket har vi det ganska bra, medan man hos andra arbetsgivare kan ha ett mycket tuffare schema. Men vi har ett väldigt luftigt schema med mycket ledighet inlagt, precis det var hos Securitas. Och det ger helt andra möjligheter till en givande fritid, åtminstone vad jag själv anser är en givande fritid. Jag hinner med mina studier, jag hinner med mina filminspelningar och så vidare, något som för mig är ett mått på en givande fritid.
Sen är ju även det olika, alla har vi olika mått på vad vi vill ha möjlighet till när vi inte jobbar. För somliga är det viktigare att vara ledig när “alla andra” är lediga, medan jag själv värderar att vara ledig mycket under veckorna så att jag kan hinna med alla aktiviteter jag är involverad i. Själv har jag svårt att förstå hur man får tid och ork att räcka till när man jobbar kontorstider, jag får liksom inte ihop det! Jag jobbade kontorstider ett par år och fick liksom inte till det överhuvudtaget, utan det slutade med att jag dundrade in i den där berömda väggen med buller och bång.
Den enda stora fördelen jag ser med kontorstider är att man givetvis har ledigt alla storhelger, man behöver aldrig tänka på om man behöver söka ledigt eller ej. För även om jag föredrar skift, så är det naturligtvis inte så att jag jublar när jag går till jobbet på julafton, nyårsafton eller midsommarafton. Det är klart att man helst vill vara ledig dessa dagar, allt annat är ju en lögn att påstå. Men det är också den enda fördel jag själv kan se – och jag tycker fördelarna med skift ändå väger upp nackdelarna. I år kommer jag jobba julaftons natt till exempel, om det inte blir några förändringar i schemat. Och visst, jag hade föredragit att vara ledig – men här kommer man inte fördelar kontra nackdelar och jag får ta det onda med det goda helt enkelt. Förra vintern jobbade jag istället nyårsnatten, vilket inte heller var jättekul men något man bara fick gilla.
Sen är inte jag någon kontorsmänniska direkt, jag vantrivdes verkligen med att jobba på kontor och fann mig liksom inte tillrätta med tillvaron där. Jag är så van vid skiftjobb, där man lämnar över det man inte hunnit med till nästa skift och inte har en massa jobb som ligger och väntar på en när man kommer till jobbet på morgonen. Jag hade svårt att finna mig tillrätta med att det jag inte hann med en dag, låg kvar dagen efter och väntade på mig. Eller att jobbet samlades på hög om jag var hemma och var sjuk eller tog ledigt en dag. Det var liksom något som bara hängde över mig och säkert bidrog i hög grad till min utbrändhet. Jobbar man skift, lämnar man oftast över det man inte hunnit med till nästa skift – och är jag sjuk eller ledig, tar man in en vikarie. Jag behöver inte tänka på att jobb blir liggande om jag inte är på jobbet. Sen är det givetvis inte så på alla jobb med kontorstider, jag är fullt medveten om att jag generaliserar en aning just nu. Men jobbar man just på kontor, är ofta tillvaron just så som jag beskriver.
