Hemmet är det bästa härbärget

Jag minns när jag flyttade in i lägenheten i Upplands Väsby för ganska exakt 27 år sedan. Med en stor gnutta tur hade jag lyckats ordna ett förstahandskontrakt, även om läget kanske inte var det bästa – med nästan en timmes resväg för att komma in till Centralen. Det var en lång process för att få den tidigare hyresgästen att ens städa ur lägenheten efter sig. Jag minns hur jag till och med var i kontakt med hyresvärden Väsbyhem och påpekade att den tidigare hyresgästen inte tänkte städa efter sig. Det fick honom att gå i taket, ringa upp mig och skälla ut mig efter noter, kalla mig idiot och en lång rad andra okvädningsord. När jag väl flyttade in, hade jag en lång rad anmärkningar på städningen och det kom en städfirma som städade ur det sista – med en faktura till den tidigare hyresgästen som följd. Lägenheten var riktigt nedgången och smutsig och jag kämpade även själv med att få den ren efter den tidigare hyresgästen. Till sist – efter städning, omtapetsering och nya golv – var lägenheten i toppskick. Men jag fascinerades över hur illa han måste ha skött lägenheten under de år han bott där (hur länge han bott i lägenheten innan mig vet jag inte). Det var så skitigt överallt, så slitet och nedgånget att det kändes som att flytta in i ett slumkvarter när jag kom till lägenheten – enda anledningen till att jag tog den, var att jag fått ett förstahandskontrakt i Stockholmsområdet – på vilken annan ort som helst hade jag avböjt lägenheten med tanke på skick och läge.
När jag sedan – efter flera års idogt letande – fick en lägenhet i Bagarmossen, var situationen densamma. Hyresgästen innan mig hade inte alls tagit hand om lägenheten och jag minns hur jag återigen fick anmärka på flyttstädningen och lägenhetens standard. Jag hann inte bo många månader i den innan jag totalrenoverade lägenheten med nya tapeter, ytskikt och golv. Lägenheten var så nedgången att jag inte kunde förstå hur någon ens velat bo i den – så illa var det. Här var det istället läget som och den potential jag såg i lägenheten som gjorde att jag tog den från första början. Jag insåg att med lite nya tapeter, golv och en del arbete så skulle lägenheten bli ett bra hem. Och det blev den – jag kom att trivas otroligt bra i den rejält tilltagna tvåan på 69 kvadratmeter sedan jag väl fått till den standard jag ville ha. Det blev inte bara nya tapeter och golv – jag fick ny spis, nya vitvaror och det kändes slutligen verkligen som ett hem. Nu hyrde jag dessutom lägenheten av Stockholmshem, som – till skillnad från Väsbyhem – är en bra hyresvärd som tar väl hand om sina hyresgäster.

Jag bodde kvar i tvåan i Bagarmossen i många år och trivdes fantastiskt bra, men så träffade jag min nuvarande sambo och efter ett tag började vi känna att vi var lite trångbodda och ville ha ett rum till. Vi började helt enkelt leta efter en större lägenhet, minst en trea. Efter mycket letande, hittade vi en stor trea på 84 kvadratmeter i samma trappuppgång som vi redan bodde i – och anmälde intresse för den. Vi kallades på visning och kände direkt att här kommer vi att trivas – så vi tackade ja och fick till sist lägenheten. Men ju längre tiden gick sedan vi flyttat in, ju fler fel hittade vi i lägenheten – det var absolut ingenting som fungerade. Man bytte diskbänk, spis, vitvaror – vi hade folk från Stockholmshem springande i lägenheten säkerligen en gång i veckan under tämligen lång tid. Fortfarande i skrivande stund hittar vi småsaker i lägenheten som borde ha åtgärdats redan i samband med flytten. Bland annat var flyttstädningen – även denna gång – helt undermålig, men vi har noterade dessa saker på tok försent för att det skulle vara lönt att anmäla det till Stockholmshem. Så sent som häromdagen flyttade vi på badkaret och insåg att där bakom har det inte städats på åratal, det var centimeter tjocka lager av smuts och hår som låg där – och det tog oss timmar och en lång rad svordomar att få rent där bakom. Nu har vi totalt sett lagt mycket energi på städning och att piffa till lägenheten på olika sätt och kan numera känna att det ändå är ett hem, att vi trivs här och har fått lägenheten i fullgott skick. Nu har vi lagt så mycket energi och pengar på att få lägenheten i det skick vi vill ha den, att det skulle kännas väldigt surt att flytta härifrån. Vi har fixat till balkongen, garderoben, tapetserat och målat – nästa steg kommer bli att lägga parkett i hela lägenheten, men det blir en senare fråga.
Så just sedan flytten till Stockholm, har jag haft lite otur med de lägenheter jag flyttat in i. Jag är inne på tredje lägenheten i Stockholm och i samtliga tre har jag fått slita hårt för att få lägenheten i bra skick efter den tidigare hyresgästen. I Hudik hade jag inte riktigt samma otur, utan båda gångerna jag flyttade där var det bra hyresgäster som haft lägenheterna före mig och som tagit väl hand om den – och dessutom städat efter sig innan flytt. Detsamma gällde studentlägenheten jag hade under studietiden i Kalmar, även den var väl urstädad innan jag flyttade in. Det kan vara lätt att dra skillnader mellan könen, att kvinnor kanske skulle vara ordentligare med flyttstädning än män – men jag kan direkt säga att det inte är min erfarenhet. I Väsby var det visserligen en man som inte städat efter sig, men tvåan jag hade var det en kvinna som bott i före mig. Och den nuvarande lägenheten ett par bestående av en man och en kvinna. Så båda könen slarvar såväl med flytt som med att ta hand om sitt hem, det har jag facit på.

Men jag kan inte låta bli att tänka på hur folk tar hand om sitt hem, att man inte är mer mån om sitt boende än vad somliga verkar vara. I lägenheten i Väsby luktade det riktigt illa när jag flyttade in, trean vi har nu var så sunkig att jag inte velat haft barn som bodde här under första tiden. Hur kan man vilja bo i en skitig, illaluktande lägenhet som inte ens är uppdaterad när det kommer till tapeter, vitvaror och annat? Där har vi bara detaljen med vår toalett som byttes ut häromdagen – den var i så dåligt skick att man inte lyckades åtgärda spolningen på den, utan tvingades byta ut hela toalettstolen. Frågan är om Väsbyhem visserligen gjort en sådan sak – de hade förmodligen lagat toaletten provisoriskt och låtit den stå kvar i lägenheten. Men nu har vi en modern, snålspolande toalett som dessutom är mycket snyggare än den gamla – som inte bara spolade dåligt utan dessutom var sliten och rätt ful. Själv tänker jag att man trots allt i en hyresrätt kan bli ersättningsskyldig för skador, dåligt utförd flyttstädning och så vidare – så det är så konstigt att folk missköter sig så mycket som trots allt uppenbarligen gör. Är man inte rädd för att bli ersättningsskyldig – eller tycker man inte att det spelar någon roll? Det är ju trots allt en sak om du bor i en bostadsrätt – den kan du låta förfalla hur mycket du vill, det enda som händer är att du då inte får så mycket för den den dag det eventuellt är dags att sälja den. Men låter du en hyresrätt förfalla, om du missköter lägenheten så kan det bli stora pengar i ersättning till hyresvärden som det är frågan om. Jag tänker på alla som rökt inomhus i sina lägenheter i många år och får bekosta sanering av lägenheten, det brukar inte bli särskilt billigt. Har du dessutom misskött lägenheten på annat sätt, kan det bli ganska dyr nota i slutändan. Och jag är livrädd för att få en sådan räkning från en tidigare hyresvärd, så jag vårdar min lägenhet ömt kan jag säga. Inte bara för att slippa höga fakturor, utan också för att jag tycker att det blir mycket hemtrevligare så – jag vill bo fint och snyggt med en fräsch lägenhet utan en massa skavanker.
Framförallt undrar jag hur det kommer sig att folk är så dåliga på att städa? När vi drog ut badkaret häromdagen, var det inte bara frågan om att min inte flyttstädat under badkaret – man hade inte städat där på åratal. Det var så mycket smuts, hår och annat bös att man blev helt ställd när man sug hur det såg ut. Det var bokstavligen bitvis centimetertjocka lager av smuts som lagrats där under decennier. Avskyr du nu att städa så mycket att du inte orkar ta en flyttstädning – då får du göra som vi gjorde vid vår senaste flytt och anlita en städfirma. Det kostar visserligen en slant, men är de duktiga så är det värt varenda krona. Och så var det med den städfirma vi anlitade – de var fruktansvärt grundliga och städade hela lägenheten minutiöst noggrant. Det syntes knappt att någon bott i lägenheten när de var klara! Anlitar du inte själv en städfirma, så återstår tyvärr enda lösningen att hyresvärden gör städningen och skickar en faktura. Svårare än så är det faktiskt inte. Jag tycker heller inte det är särskilt kul att städa, men jag gör det – utom när det kommer till flyttstädningar, för då hyra jag in städfirmor. Det har jag gjort de senaste flyttarna. Och framförallt försöker jag inte övertala den nya hyresgästen att ta min flyttstädning – så som gubben i Väsby försökte göra. Det finns gränser även för mig, tro det eller ej!