Älta inte det som varit och dröm inte om framtiden – utan gör det bästa av nuet

Långt ute i Söderhamns skärgård har min familj en sommarstuga. Det är en liten träkåk byggd 1899 och forslades ut till ön med hjälp av hästar över isen strax innan förra sekelskiftet. Min mormors pappa köpte sedan stugan för att ha den som tjänstebostad eftersom han var lots och stationerad på ön. När lotsstationen lades ner på 1970-talet, omvandlades lotsarnas tjänstebostäder till sommarstugor för lotsarnas ättlingar och jag och min syskon är numera fjärde generationen som huserar i stugan långt ute i havsbandet på denna lilla ön – med bara öppet hav utanför. Jag har alltid stortrivts på ön och tagit varje tillfälle jag fått att vara där – från när säsongen börjat i maj tills den varit över i september. Det är få ställen där jag känner mig så avslappnad som på denna ö, med det öppna havet som närmsta granne och skriande måsar över huvudet. Och det är sällan jag känner mig så utvilad som efter en underbar semester därute. Det spelar ingen roll hur vädret är, jag trivs alltid lika bra därute. Om solen skiner, sitter man i trädgården och fikar, äter lunch, läser… Är vädret sämre sitter man inomhus och skriver, läser – och allt annat som kan höra ledigheten till. Eller varför inte eldar i öppna spisen och bara myser? Stugan har med åren moderniserats och har idag el, elspis, kylskåp, TV och bredband – saker man inte hade en aning om vad det var för 127 år sedan när stugan byggdes. Då var det utedass som gällde, numera är det förbränningstoalett. Då värmde man upp stugan med ljus och och brasa i öppna spisen, idag är det elektriska element som ser till att det blir varmt.
Husets första ägare var fiskare på den lilla ön Rönnskär utanför Söderhamn innan min mormors pappa köpte det. Numera kan det också jobbas på ön, men då på distans – idag kommer folk med datorer och jobbar på distans från sina respektive stugor istället för att vara på plats på kontoret. Något som inte vara möjligt ens för 20 år sedan – och det där med datorer var inte ens uppfunnet när stugan byggdes. Och yrket lots har moderniserats mycket sedan min mormors pappa vara lots på ön, liksom hur man navigerar ett fartyg. Så det är lätt att tänka på hur mycket som har utvecklats, blivit modernare sedan vår sommarstuga byggdes för långt över 100 år sedan. Och går vi 127 år till framåt i tiden, skulle förmodligen inte vi heller känna igen oss på ön om man fick möjlighet att se hur det ser ut där då. Det är mycket som hänt bara under min livstid därute – vi hade ingen el, mobiltelefon eller elspis när jag var liten. Numera tar vi det förgivet och det har blivit avsevärt bekvämare att vara i stugan under de år som jag varit där om somrarna.

Dock finns en stor nackdel med att ha en sommarstuga långt ute skärgården, dit det tar cirka 15-20 minuter med båt – hur idylliskt det än är med röda fiskebodar, måsar och skvalpande vatten. För är det något jag kan sakna ibland, så är det ett fritidshus dit man kan åka året om – tänk vad skönt det skulle vara med en stuga man kunde åka till en helg i januari om man så ville. Ute i skärgården har vi ofta problemet att isarna varken bär eller brister och det är omöjligt att nå ön vare sig med båt eller över isarna. För ofta är isarna så svaga att de inte bär men starka att de inte brister – vilket ställer till det om man vill ta sig ut. Förr tillbaka kunde man ta sig ut över isarna eftersom vintrarna var bistrare, men med ett mildare klimat har vi inte sådana isar längre – så numera får man hålla sig hemma iland över vintrarna. Hur bra jag än trivs ute på denna skärgårdsö, så kan jag ibland känna att det vore härligt med en stuga som gick att nå året om. Det skulle verkligen vara fantastiskt att kunna bestämma en vinterhelg, att nu åker vi till stugan några dagar. Sådant kan vi inte göra så som läget är idag, det går inte att åka till stugan några dagar utanför sommarsäsongen. Vilket känns väldigt trist, eftersom det vore otroligt skönt att kunna göra så. Men man får helt enkelt ta det onda med det goda och tänka att det är desto härligare när man kommer ut för första gången på vårkanten och kan göra i ordning stugan inför sommaren. För det är alltid lika roligt när man kommer ut första gången på våren och kan inleda sommarsäsongen på allvar – det är liksom första, riktiga vårtecknet när vädret tillåter att man åker ut till stugan.
Sedan har vi nästa nackdel – och det har också med läget att göra, men mer i förhållande till hur jag bor. I somras klockade vi restiden till stugan – och från dörr till dörr tog det fyra timmar, utan att vi stannade på vägen för att till exempel handla. Och just handla brukar man ju oftast behöva göra på vägen när man ska ut, helt enkelt för att ha något att äta. Så det betyder att om man jobbar på fredagen och vill ut över helgen, så är man i absolut bästa fall på plats vid 21-tiden på kvällen – under förutsättning att man kommer iväg från Stockholm runt 16-tiden. Sedan har man egentligen bara lördagen som heldag och söndagen är det dags att åka hem igen – vilket gör att det känns väldigt ovärt att åka upp över en helg. Då vill man helst ha fredagen ledig också så att man kan åka direkt på morgonen och komma fram mitt på dagen eller tidig eftermiddag. Medan jag bodde kvar i Hudiksvall var detta inte ett problem, eftersom det tar runt en halvtimme med bil mellan Hudiksvall och Söderhamn. Men från Stockholm tar det ungefär tre timmar, sedan ska det handlas och bunkras upp innan man åker ut – och vips tar det fem till sex timmar att komma ut till stugan.

Sen skulle jag å andra sidan inte byta bort vår nuvarande sommarstuga mot något annat överhuvudtaget, det finns liksom inte på världskartan. Aldrig att jag skulle gå med på en försäljning eller liknande för en stuga med smidigare resor – jag är alldeles för fäst vid Rönnskär att gå med på något sådant. Jag har varit där så mycket jag kunnat sedan jag var liten och inte ens under tonåren kunde jag se något alternativ till att åka dit när det var sommar – en del av livet då de flesta annars inte brukar vilja hänga med sina föräldrar i en sommarstuga i flera veckor. Idag är vi fyra hushåll som samsas om stugan, vilket visserligen kan ge en del pusslande från år till år, men som oftast ändå brukar lösa sig. Det är inte alltid man kan vara i stugan under alla sina fyra semesterveckor, utan man får kompromissa lite – men så funkar det ju när man delar på en stuga. Där har vi möjligen en anledning till till att kanske skaffa en stuga som är ett komplement till Rönnskär, en stuga där man kan vara när det inte funkar att åka ut eller dit man kan åka på vintern. Jag får ibland frågan om jag inte bord flytta ut på landet, jag som trivs så bra i sommarstugan och har svårt att slita mig därifrån om höstarna – men jag skulle aldrig trivas med att bo på landet året om, det är liksom helt uteslutet. Jag trivs alldeles för bra i Stockholm för att vilja flytta härifrån, oavsett om det är till landet eller en annan storstad. Istället känner jag att jag får det bästa av två världar när jag kan vara på landet sommartid och i storstan resten av året. Jag skulle sakna möjligheten till att gå ut, all service en storstad erbjuder och möjligheten att klara mig utan bil – bland annat. Med all sannolikhet skulle våra levnadsomkostnader stiga om vi flyttade ut på landet, eftersom vi bland annat skulle vara tvungna att skaffa bil.
Med all sannolikhet skulle det bli dyrt även om vi skaffade ett eget fritidshus. Beroende på hur huset var beläget, skulle vi med all sannolikhet behöva skaffa en bil för att kunna ta oss till och från stugan. Alternativt skulle vi behöva hyra bil mycket oftare än vi gör idag – vilket även det skulle ge ganska höga omkostnader i längden. Så vi skulle inte bara ha de omkostnader ett hus skulle innebära, utan även omkostnader för en bil. Så våra månadskostnader skulle gå upp rejält om valde att köpa fritidshus – inte för att vara snål, men det bär naturligtvis emot litegrann att dra på sig flera tusen till i utgifter varje månad. Idag lever vi ganska billigt med låg hyra, ingen bil, inga djur och inga barn – vilket onekligen har sina fördelar. Vi har råd att resa, råd att köpa saker vi annars inte skulle ha råd med om haft ett annat leverne. Så det blir förmodligen inte ett fritidshus till – men drömma är trots allt fortfarande gratis. 😉