Visar: 1 - 10 av 44 RESULTAT
Dagbok

Livet är vad som händer när du är upptagen med att göra andra planer

Idag var det så dags, dags att vintra in sommarstugan och förbereda den inför vintern för att sedan åka hem för i år. Det är alltid med en känsla av vemod, en känsla av att en era på något vis är över – åtminstone för innevarande år – som man packar ihop sakerna för sista gången för säsongen. Samtidigt är det en eggande tanke som jag ofta tänker på varje gång jag packar ihop stugan för hösten – jag tänker vad som kommer hinna hända innan jag kommer tills stugan nästa gång. Det är cirka tio månader som hinner passera innan man kommer ut nästa gång och mycket vatten hinner rinna under broarna under den tiden. Jag hade gärna åkt ut något mer i år, men tiden kommer inte att finnas förrän i oktober – och då är det lite för kallt och ruggigt för att åka ut, känner jag. Jag är ju sådan som med lätthet skulle kunna vara i stugan non stop från maj till september – och kanske bara åka hem för att tvätta och titta till post och blommor emellanåt.

Dagbok

Lugnet slår sig sakta ner till ro

När man är i stugan för sista gången för säsongen, lägger sig som ett blött täcke av vemod över hela vistelsen. Jag njuter verkligen av lugnet, stillheten och närheten till havet – men samtidigt känns det vemodigt att veta att det är sista gången för säsongen jag är ute i stugan. Det är likadant varje år, jag tycker alltid att det är lika vemodigt att vara här för sista gången. Samtidigt som det är mycket kul som kommer hända under hösten, så jag har ju en hel del att se fram emot. Det är liksom ett nytt kapitel i livet som tar vid i och med denna höst. På söndag är det dags för hemfärd och då ska stugan göras i ordning inför vintern. Utemöbler ska in och stugan bommas igen med allt vad det innebär. I normala fall brukar det inte göra något om man glömmer något, men nu gäller det att få med allt så att inget blir kvar till nästa säsong.

Dagbok

Lite sommar är vad hela året handlar om

Så är vi inne i augusti och två tredjedelar av sommaren har vid det här laget passerat. Man fascineras alltid av hur snabbt tiden passerar, hur fort det går från månad till månad, från årstid till årstid. Om några veckor går vi in i första höstmånaden och vardagen tar återigen vid på riktigt allvar. Nu tar snart de veckor vid som jag planerat för redan i juni. Jag har en filminspelning på två dagar i Strängnäs och jag har pusslat med hyrbil för att få bästa möjliga pris. Jag kommer inte gå mycket i vinst på inspelningen, utan jag gör det mycket för att det är kul och för att ha en post till på CV:n. Mitt motto är att minst gå plus/minus noll, helst med vinst – men jag ska aldrig betala för att vara med på en inspelning.

Dagbok

Man blir inte trött av att se andra arbeta

Så är det återigen nedräkning, fast denna gång åt helt fel håll – nämligen mot semesterns slut. På måndag är det återigen dags att börja jobba och det känns alltid lite motigt när semestern är över. Årets semester har varit lugn och skön och vi har spenderat merparten av tiden i sommarstugan. Jag har sovit mycket och börjar så sakteliga känna mig utvilad.

Dagbok

Telefonen är en modern symbol för samvaro som aldrig blir av

Säga vad man vill om att sumpa sin mobil, det är någonstans lite roligt att skaffa en ny också. Det var ett ofrivilligt köp av en telefon på cirka 15.000 kronor, men samtidigt roligt med en ny sådan att leka med. Nu har jag börjat få ordning på alla appar jag vill ha och har ställt signaler, tema och allt annat för att känna mig som hemma när jag slår igång telefonen. Den förra telefonen har jag hunnit ha ett tag och därmed vant mig vid tema och alla inställningar.

Dagbok

Samla ögonblick – inte saker!

Det händer inte mycket när man är på semester i sommarstugan. Tiden masar sig fram i behagligt mak och dagarna kretsar kring det elementära behoven. Man lägger sig och sover när man är trött och sover tills man är utvilad, däremellan äter man när man är hungrig och det går stora mängder kaffe varje dag. I vanliga fall brukar vi samsas om stugan och dela upp sommaren mellan oss så att de som är på plats kan få stugan för sig själv. Men i år har det krockat lite och vi är ett stort sällskap i stugan. Det har på sitt vis sin charm och inte minst är det kul att ha syskonbarnen på plats här ute.

Dagbok

De längsta resorna görs i vårt eget inre

Helt ledig är man nog aldrig om man hängivet driver ett eget företag. Telefonen måste vaktas och mejlen kollas även under sommaren – även om det ska erkännas att arbetsbelastningen är något lägre under juli än resten av året. Nu sköter jag planeringen för augusti och behöver kasta om vissa planer för att få allt att gå runt rent tidsmässigt. I mitten av augusti bär det av till Strängnäs för en filminspelning under ett par dagar och det ska planeras för att vara så effektivt som möjligt.

Dagbok

Ta bara minnen, lämna bara fotspår

Två dygn på fastlandet har förflutit och vi är nu tillbaka ute i skärgården igen. Tanken var egentligen att åka tillbaka till stugan redan igår, men vädret hade andra planer för oss. Ibland samarbetar inte vädret, utan ställer till det rejält i planeringen. Som när det igår drog in ett kraftigt regnoväder med rejäla vindar över stora delar av Sverige. Då vill man helst inte ge sig ut på sjön i en liten fritidsbåt om man inte absolut måste.

Dagbok

Sommaren är kort

Vi svenskar är ganska konstiga trots allt, det måste vi ändå erkänna för varandra. Under merparten av året bor vi bekvämt i våra villor och lägenheter. Den största merparten av oss har rinnande vatten, toaletter, dusch, bredband och TV. Men när sommaren kommer, då ska vi plötsligt leva mer primitivt. Vi åker till sommarstugor eller campingplatser, där vi lever trångt, ofta har utedass, ingen TV och taskig uppkoppling på telefoner och datorer. Vad är det egentligen som lockar med plötsligt leva så mycket enklare och utan alla de bekvämligheter vi är vana vid?

Dagbok

Minnen gjorda på semestern varar livet ut

Igår morse klockan 06:15 var ett magiskt klockslag, för att inte säga fantastiskt. Då gick jag nämligen av mitt sista nattpass innan semestern och nu väntar knappt fyra veckors ledighet. Jag har slitit hårt för att hålla kalendern så ren som möjligt under de kommande veckorna och jag har faktiskt lyckats ganska bra. Sidorna i filofaxen för de kommande veckorna är i princip rena från anteckningar, vilket känns skönt men också väldigt ovant. Jag brukar ha en fulltecknade kalender de allra flesta veckor, men nu har jag bestämt att åta mig så lite som det bara går under semesterveckorna.