Visar: 1 - 10 av 30 RESULTAT
Dagbok

I tveksamhetens tid

Det är alltid lite kluvet när det är dags att åka hem från sommarstugan så här i slutet av säsongen. Å ena sidan är det lite vemodigt att säsongen är över och det kommer ta ganska många månader innan det är dags att åka ut igen. Å andra sidan är ju säsongen just över och man kommer förmodligen inte få ut särskilt mycket av att vara här så länge till. Snart drar höststormarna igång och det kommer vara kallt, regnigt, blåsigt och mörkt att vara ute i skärgården – med andra ord inte särskilt gemytligt. Jag tror helt enkelt inte att jag kommer tycka det är särskilt skönt att vara i sommarstugan den kommande tiden.
Så det känns alltid lite vemodigt när det är dags att åka hem i slutet av säsongen. Samtidigt känns det någorlunda okej att få ett avslut för säsongen, att veta att nu är det definitivt över för i år och att jag har fått ut mesta möjliga av årets sommarsäsong. Nu tar en ny era vid i och med att hösten kommer och vi har annat att se fram emot. Jag har till och med börjat få reklam om kommande julbord, vilket blir nästa sak att se fram emot efter sommaren. Det känns lite konstigt att sitta i sommarstugan och fundera på julbord, men det blir liksom nästa anhalt i tillvaron på något vis.

Dagbok

Lugnet före stormen

Dessa dagar har lugnet inte riktigt velat infinna sig på skärgårdsön, åtminstone inte på det vis som det brukar göra. Jag har haft en del att göra och fått hålla igång – och somliga dagar har jag till och med fått ställa väckarklockan på morgonen. Igår var en lång dag till exempel, jag var tvungen att åka hem till Stockholm i ett ärende. Strax efter sju på morgonen lämnade jag och jycken Rönnskär för att åka mot huvudstaden en sväng och var tillbaka vid åttatiden på kvällen. Både jag och hunden var supertrötta på kvällen och stupade i säng strax efter tio.

Dagbok

Instabil oförutsägbarhet

Höstvädret är verkligen oförutsägbart, inte minst i september. Antingen är det strålande solsken och varmt, eller så ruskiga höststormar. Jag var faktiskt lite orolig för vädret när jag skulle ut till stugan i fredags, är det för dåligt väder kan båtfärden bli ganska skumpig, nästan dramatisk. Vi har åkt ut i ganska hårt väder ibland och det är inget jag direkt uppskattar. Framförallt om man är ensam i båten, känns det ganska osäkert att åka i hårt väder.
Jag har med åren blivit försiktigare och lite nojigare när det kommer till blåst och dimma när man ska ut på sjön i en liten fritidsbåt. Det känns obehagligare när det gungar och man har oturen att ha fel vindriktning. Jag trodde att jag skulle bli tryggare på sjön efter min sjökaptensutbildning, men har snarare blivit försiktigare sedan jag tog min examen. Jag tror att jag blivit mer medveten om riskerna till sjöss och därmed blivit försiktigare. Sedan vet jag ju att det ska blåsa riktigt hårt – och från helt fel håll – innan det är någon större risk att båten ska slå runt. Vindriktningen är ganska avgörande, blåser det från ”rätt” håll har man lä från vissa öar och kan gå ut trots hård vind. Blåser det från ”fel” håll, kommer vinden från öppna havet och vågorna blir väldigt stora.

Dagbok

En stilla reflektion

Jag sov inte fullt så bra i natt som jag hade hoppats på att få göra. Jag somnade snabbt när jag lade mig vid tiotiden och sov helt okej fram till sjutiden, när jag vaknade och var kissnödig. Och efter det somnade jag aldrig om riktigt, utan låg vaken till och från fram tills jag bestämde mig för att stiga upp strax innan tio. Det blev visserligen tolv timmar i sängen, ungefär som jag kalkylerat med, men inte fullt lika många timmars sömn. Oftast sover jag oerhört bra när jag är i stugan, det är sällan jag vaknar tidigt utan att kunna somna om. Så det är aningen segt idag, det ska jag inte neka till. Men sen kommer ju tröttheten ofta i efterhand också – och jag har sovit alldeles för lite den gångna tiden. Det har varit sena kvällar och tidiga morgnar och ett ständig flängande mellan olika saker.

Dagbok

I lugnets trygga vrå

Efter en lång dag är jag slutligen på plats i det yttersta av Söderhamns skärgård, på en lugn och relativt folktom ö. Det tar på krafterna att vara på resande fot en hel dag och jag har en känsla av att det kommer bli tidigt i sängs ikväll. Dagen började redan klockan sex i morse när väckarklockan ringde. Jag hade som målsättning att ta mig till gymmet redan igår, men det hanns aldrig med. Så istället ställde jag väckarklockan i morse och masade mig iväg till gymmet för en dryg timme på löpbandet. Jag avverkade mina vanemässiga 70 minuter på bandet och var faktiskt riktigt nöjd med resultatet, nästan 9,5 kilometer hann jag med vilket inte riktigt alltid är fallet. Efter avslutat träningspass blev det en vända till hyrbilsfirman för att hämta ut ledighetens hyrbil för att kunna ta mig till Söderhamn.

Dagbok

Första september och ingen tumör så långt ögat kan nå

Igår var det så dags för det uppföljande läkarbesöket efter min magnetröntgen. Det går aldrig att komma ifrån att det är en viss anspänning inför dessa återbesök, hur gärna jag än skulle vilja säga att det inte var så. Inte minst efter att man ju i höstas hittade nya cellförändringar i nacken, då jag fick svart på vitt att sjukdomen inte är borta för gott. Under de år som gått sedan operationen har jag mer och mer vaggats in i ett lugn eftersom man inte hittat något vid mina regelbundna återbesök. Jag har liksom tänkt att tumören är borta en gång för alla. Fram tills cellförändringarna hittades vid magnetröntgen i december.
Då insåg jag hur bräcklig tillvaron är och att jag inte ska ta förgivet att cancern faktiskt är borta i och med operationen för åtta år sedan. Det är nyckfull sjukdom, som kan få för sig att komma tillbaka lite när den känner för det. Och det är väl just därför återbesöken är så viktiga, för att i ett tidigt skede upptäcka ifall tumören får för sig att komma tillbaka. annars hade det inte funnits någon anledning till att springa på återbesök med några månaders mellanrum.

Dagbok

Vardagspusslet 2.0

Så är vardagen igång igen och jag har jobbat mitt första pass efter semestern. Tre timmar per pass är trots allt ganska överkomligt att jobba och jag får passa på att ”njuta” så länge min sjukskrivning varar trots allt. Det är just nu lätt att kombinera jobbet med en välfungerande fritid och kunna hitta på lite annat mellan passen. Till veckan ska jag se till att komma igång med träningen igen och det passar ganska bra in i mitt nuvarande schema att just träna på dagen innan man ska iväg och arbeta på kvällen. Jag har legat på latsidan vad gäller träningen de senaste veckorna, så jag behöver verkligen komma igång igen. Sommartid brukar det bli lite si och så med träningen, så det är inget nytt direkt. Och det brukar märkas på kondisen när man är tillbaka på gymmet, jag brukar inte orka lika mycket efter sommaruppehållet som jag gör under våren. Men förhoppningsvis kommer konditionen tillbaka ganska fort igen.

Dagbok

Rapport från lugnet

Det känns som att jag gjorde helt rätt att åka tillbaka till skäret, även om det bara blir några få heldagar den här gången. Sent söndag eftermiddag kom jag ut och i övermorgon är det dags att åka hem igen, så det blev något av en blixtvisit denna gång. Men det känns skönt att faktiskt suga på karamellen så där lite extra och passa på att vara här så mycket som möjligt. Framförallt med tanke på att jag inte kommer att hinna ut nånting under augusti. Det kommer bli först i början av september jag har möjlighet att åka hit igen, vilket känns lite konstigt när det är så pass långt kvar av sommaren trots allt. Oftast brukar jag ha sen semester, helst i augusti, så det känns ovant att börja jobba i slutet av juli.

Dagbok

Skilda världar

Den gångna veckan i stugan har varit superlugn. Vi har snickrat lite, men i övrigt har det varit semester till 200 %. Tillvaron i skärgården skiljer sig väldigt mycket från tillvaron i stan, där man allt som oftast har tider att passa, stressar runt bland människor och trafik. På vår lilla skärgårdsö kretsar tillvaron kring det mest elementära. Man äter när man är hungrig, sover när man är trött och stiger upp när man sovit tillräckligt. Vi har lagt oss i hyfsad tid på kvällarna och kommit upp i bra tid på morgnarna. Vi har ätit frukost, lunch och middag och druckit omåttliga mängder med kaffe. Så har vi varit hundvakt dessa dagar, så det har blivit några turer över skäret för att rasta hunden varje dag. Det är ganska rogivande med en hund i huset och skönt att komma ut lite, även när det är dåligt väder.

Dagbok

Du ska ha respekt för sjön, för sjön har inte respekt för dig!

Saker och ting blir inte alltid som man har tänkt sig, framförallt inte när man är beroende av vädrets makter. Igår var det dags för hemfärd, men redan när vi kom upp på morgonen blåste det rätt rejält. När vi väl var klara att åka, hade vindarna tilltagit och vi blev skeptiska om det skulle vara möjligt att åka in till land i vår lilla fritidsbåt. Vi gjorde ändå ett försök, men kom inte långt innan vi bestämde oss för att gå tillbaka och förtöja båten. Det gungade helt enkelt för mycket. Upp till 12 sekundmeter i byarna lovade väderprognosen – och det stämde säkert.
Visserligen hade det förmodligen gått att åka in om man funnit sig att det gungat rejält. Man kan gå i ganska så hårt väder med vår båt och vi har åkt i mycket hårdare sjö än vad som rådde igår. Men jag är av den bestämda uppfattningen att man inte ska gå ut i hårt väder om man inte absolut måste. Det innebär ändå ökad risk att gå ut i hårt väder, om man till exempel skulle få ett motorhaveri. Även om det ska mycket till för att båten faktiskt ska slå runt, så kan det gå riktigt illa om till exempel motorn lägger av mitt under resan.