Din tankesmedja i etern
Sedan jag startade min firma för ett antal år sedan, har det någonstans funnits en dröm om att faktiskt kunna leva på firman, att kunna vara egenföretagare på heltid. Men jag har liksom inte kommit till skott, då jag vet att jag måste utöka min verksamhet rätt rejält. Statistjobben går det inte att leva på i dagsläget, så jag behöver någon mer verksamhet för att kunna leva på firman. Och det är väl just där skon klämmer, jag vet inte riktigt vad jag vill göra isåfall.
Ibland blir jag så trött på att vara statist, så trött att jag är beredd att lägga ner hela projektet helt och hållet. För en vecka sedan blev jag kontaktad av ett produktionsbolag och inbokad för en inspelning söndag och idag måndag. Söndag skulle vara repetition och sedan inspelning idag måndag. Totalt skulle jag få fakturera 2500 kronor per dag för detta, exklusive moms.
Så var det det där med livspusslet ni vet, att få vardagen att gå ihop. Jag har faktiskt svårt att förstå hur man får det gå ihop när man har barn, husdjur och annat som ska hinnas med. För vår del har vi fullt upp med att få vardagen att fungera när vi är tå vuxna utan barn eller djur. Jag ska villig erkänna att jag jobbar långt mer än heltid, det har jag gjort sedan flera år sedan jag startade min firma för några år sedan. Men jag har gjort mig smått beroende av den extra inkomst som företaget inbringar, så det skulle vara svårt att sluta med den bisysslan. Ibland krockar det rejält och det blir ett pusslande för att tillvaron ska gå ihop. Man har haft ett fantastiskt tålamod mig på planeringen, dit jag ofta ringt och mejlat för att flytta på arbetspass när det inte går ihop med allt annat jag vill hinna med.
Det är varken billigt eller en quickfix att driva företag. Det är oerhört mycket administration med kvitton och fakturor åt höger och vänster. Bara mina försäkringar kostar runt 12.000 per år, sedan tillkommer en hel del annat som företagare som man kanske inte tänker på – som webhotell för hemsidan och så vidare. Just det sistnämnda är runt 5.000 per år för min del, i och med att jag administrerar två sidor som har med företaget att göra (blogg + hemsida).
Jag har ibland fått frågan om jag inte skulle vilja gå över till helt leva på mitt statistskap, att livnära mig på att gå på filminspelningar. Svaret är ganska enkelt: jag skulle gärna göra det, men det finns inte de pengarna i att vara statist för att man skulle kunna leva på det. Åtminstone inte i Sverige, utan man är helt enkelt tvungen att ha ett vanligt jobb också. Som det är idag kan jag en bra månad dra in 10-12.000 kronor på en månad på mina statistuppdrag, men det är ovanligt bra och händer inte så ofta.
Kunskaper försvinner snabbt när man inte underhåller dem, inte minst när det kommer till språk. I höstas tyckte jag mig ha skapligt grepp om ryskan och dess grundläggande grammatik, men har ju inte direkt använt kunskaperna under de gångna månaderna. Nu har jag tagit tag i att göra de inlämningsuppgifter jag missade under höstterminen – och insåg rätt snabbt hur mycket jag hunnit glömma under den tid som gått. Och då pratar vi trots allt bara några månader, inte år. Men jag vick verkligen slita med att gå tillbaka i gamla anteckningar, slå i ordboken och grundligt tänka efter för att komma ihåg alla ord och böjningar.
Det blev lite påskmat till sist, även i Bagarmossen. Vi jobbade både två under påskhelgen, så blev inte mycket till påskfirande direkt detta år. Men vi valde att ta igen det hela en aning i efterhand och dukade upp påskbord i måndags istället, på annandag påsk. Påsk har aldrig varit en särskilt viktig högtid för mig, så det gör inte särskilt mycket att improvisera firandet litegrann. Framförallt gör det inte särskilt mycket att jobba under denna storhelg och istället tjäna några kronor extra. De flesta högtider är inte så värst viktiga att vara lediga för min del och påsken är en av de högtider som hör dit. Det är klart man helst är ledig om det går, men den valmöjligheten har man oftast inte när man jobbar skift.
Efter mitt förra inlägg om kampen att få betalt i tid, har jag fått flera matnyttiga länkar med information om vad man kan göra – liksom vilka regler som gäller. En del av reglerna har jag haft koll på sedan tidigare, men långt ifrån alla. Bland annat kan du till exempel inte skylla en sen betalning på att fakturan till exempel kommit bort i postgången.
Ibland ledsnar jag lite på tillvaron som egenföretagare. Jag har nog aldrig föreställt mig vilket processande det är att få betalt för det jobb jag utfört i egenskap av att vara företagare. Det senaste året har jag stramat åt mina faktureringsrutiner för att vara mer säker på att jag får betalt i tid. Tidigare gick mina fakturor med vanlig post och jag använde mig av ett inkassoföretag när någon kund inte betalade i tid. Det funkade så där, det var ofta som försändelserna med fakturor inte kom fram som de skulle och det blev en del jiddrande med kunder som var missnöjda över att få påminnelser på fakturor som de inte fått.
Så är en intensiv vecka över och vi kan summera vecka 13 för i år. Jag har för ovanlighetens skull jobbat dag den gångna veckan och varit upp klockan fyra måndag till torsdag. Det känns ovant att vara vaken på dagtid och ha en skaplig normal dygnsrytm, men samtidigt lite skönt. Jag har somnat tämligen ovaggad på kvällarna efter att ha varit vaken så pass tidigt på morgnarna – och det ska erkännas att det faktiskt tar på krafterna även att jobba dag. Inte bara att väckarklockan ringer vid fyra, utan det är även mer att göra på dagtid än vad det är på nätterna. Det är dock kul med variationen att någon gång här och där bryta vanan att bara jobba natt och faktiskt göra dag. Jag kan så smått sakna att ha den variationen inlagd i schemat, utan att bara göra dag när det behövs för att det fattas folk till exempel.