Framgång är inte slutgiltigt, misslyckande är inte fatalt – det är modet att fortsätta som räknas

Jag hade inga som helst förhoppningar om att göra de stora pengarna när jag startade min firma för 12 år sedan – enda anledningen var att kunna fakturera för de statistuppdrag jag gör. Det gjorde mig helt enkelt lite friare än att använda mig av tjänster som Frilans Finans eller liknande. Där försvinner en viss procent av det fakturerade beloppet för varje faktura man skickar och det känns oekonomiskt när man fakturerar så som jag gör. Det är en sak om man skickar enstaka fakturor varje år, då är det knappast värt att bilda eget företag med allt jobb och de utgifter som det trots allt innebär. Men när man – som jag – i snitt skickar en till två fakturor i veckan så är det bättre att ha eget företag. Visserligen har jag vissa utgifter varje månad för att jag har firman, men det är det trots allt värt tänker jag när jag vet vad alternativet är. Och numera tar jag bara filmuppdrag där jag kan fakturera för uppdraget och inga uppdrag där pengarna betalas ut som lön. På så vis har jag bättre koll på vilka uppdrag jag fått betalt för eller ej – och kan skicka påminnelser när det blir tokigt och inga pengar kommer. Det är inte så hemskt vanligt att man inte får betalt, men det händer trots allt – och då är det skönt att ha den koll jag har. Numera ser jag exakt vilka fakturor som blivit betalda och vilket som inte blivit det och kan därmed påminna de produktionsbolag/kunder som inte betalar i tid. Och även om jag skickar fakturor tämligen frekvent varje vecka under året, så går min lilla firma aldrig med vinst. Det är inte ett medvetet val att ha det så, men jag tar somliga utgifter på firman för att kunna dra av momsen och då har jag helt enkelt matematiken emot mig. Vissa lösryckta månader går säkerligen firman med vinst, men inte utslaget på ett helt år.
Länge envisades jag med fakturera med 20 dagars betalningsvillkor när jag fakturerade för mina uppdrag – i alla fall så länge jag och kunde inte kommit överens om någonting annat. Men efter att ha bråkat med många produktionsbolag som stelbent envisades med att betala efter 30 dagar, så ändrade jag på rutinerna och började fakturera med 30 dagars villkor. Detta då jag ändå inte kan göra något förrän efter 30 dagar om någon inte betalar sin faktura. Jag kan visserligen skicka en påminnelse, men jag kan inte slå på påminnelseavgift eller dröjsmålsränta förrän efter 30 dagar. Så då är det helt enkelt enklare att lägga 30 dagar och sedan skicka påminnelser efter det – även om det är upp till mig som utställare av fakturan att bestämma vilka villkor som ska gälla på den punkten. Som kund kan du alltid fråga om vissa betalningsvillkor, men du kan aldrig begära ett visst antal dagars villkor – det är alltid utställaren av fakturan som bestämmer på den punkten. Däremot kan utställaren inte skicka krav på dröjsmålsränta eller påminnelseavgifter förrän 30 dagar har gått, så det gör att du lugnt kan betala först efter 30 dagar utan att något händer – och det var just det som jag själv tyckte var lite frustrerande. Om jag sätter 20 dagar, vill jag också kunna lägga på dröjsmålsränta om fakturan inte betalats efter 21 dagar. Men nu är det 30 dagar som gäller för mina fakturor och därefter kommer en påminnelse med krav på förseningsersättning på 450 kronor och åtta procents dröjsmålsränta.

Sedan blir jag ibland förvånad över hur dålig koll somliga företag har på sina fakturor och vilka regler som gäller kring dessa. Jag vet inte hur många gånger jag fått höra att man inte fått en faktura, trots att mina fakturor alltid går som spårbara expressbrev – och jag alltid kan visa att brevet levererats av PostNord. Jag skickar alltid två påminnelser med cirka tio dagars mellanrum om fakturan inte betalas och – som sagt – alltid som expressbrev. Sedan går fakturan till Kronofogden – och fortfarande hävdar kunden att fakturan inte kommit fram, trots att jag kan påvisa att alla tre levererats i deras brevlåda. Sedan är det faktiskt så att det är du som kund som ska efterlysa en faktura om den inte kommit fram – betalningsskyldigheten försvinner inte bara för att en faktura exempelvis kommer bort i postgången. Så kommer inte en faktura som den ska, då ska du som kund kontakta leverantören (i detta fall mig) och påpeka att man inte fått någon faktura. Att bestrida en påminnelseavgift mot grunden att originalfakturan inte kommit fram är med andra ord inte hållbart, även om de flesta företag trots allt ändå godkänner det. Även jag brukar oftast stryka påminnelseavgiften om kunden hävdar att de inte fått originalfakturan, för någonstans är det en balansgång mellan att ha en i slutändan nöjd kund kontra att få in några hundralappar extra på en faktura. Dock brukar jag alltid påpeka vad om gäller och hoppas på att den aktuella kunden tar till sig av detta till senare tillfällen. Hitintills har det dock aldrig hänt att en kund hört av sig till mig och efterlyst en faktura – däremot är det fler som accepterar påminnelseavgiften/förseningsersättningen när påminnelsen kommer på en obetald faktura.
Jag blir förvånad över hur många hävdar olika saker när påminnelserna eller pappren Kronofogden kommer. Vissa hävdar att man måste avtala om förseningsersättningen, andra att det är olagligt att gå direkt till Kronofogden utan att först ha kontaktat ett inkassobolag – och så, förstås, att fakturor inte kommit fram som de ska. För att uträtta vissa frågetecken, kan jag då meddela att förseningsersättning behöver man inte alls avtala om och det är fullt möjligt att gå direkt till Kronofogden utan att förs kontakta ett inkassobolag. Och kommer en faktura inte fram som den ska, då är det upp till dig som kund att kontakta leverantören och efterlysa den. Så det gäller att hålla den kollen som företagare, för det funkar i grunden inte att bestrida påminnelseavgiften/förseningsersättningen med motiveringen att fakturan inte kommit fram. Är jag grinig så går jag vidare och processar om den summan – vilket kan bli dyrt för den som förlorar. Och det är det förmodligen du som kund som gör i just det läget. Idag är information så lättillgänglig via exempelvis Google och det är lätt att läsa på vad som faktiskt gäller i olika situationer – det har jag gjort och jag har lärt mig det allra mesta jag kan på den här punkten på just det viset.

Jag är inte en fullfjädrad egenföretagare trots mina 12 års erfarenhet – det finns fortfarande garanterat kunskapsluckor även hos mig. Men jag har läst på tillräckligt mycket för att veta vad som gäller kring fakturering, eftersom det är vad jag i första hand använder min firma till. Och märker jag att det är något jag inte har koll på, då försöker jag ta reda på det och faktiskt läsa på så att allt i slutändan blir rätt. Det är synd att fler företagare inte resonerar likadant och försöker vara pålästa innan man börjar argumentera kring saker där du inte har koll överhuvudtaget. Jag vet inte hur många gånger jag behövt skriva långa mejl med noggranna källhänvisningar till kunder sedan det blivit diskussioner kring i synnerhet fakturor. Sedan drar jag inte saker till sin spets, utan försöker i möjligaste mån att vara tillmötesgående och så långt det går att behålla en nöjd kund. Men skickar jag först en originalfaktura följt av två påminnelser utan att något händer, då är det rätt lätt att man ledsnar. Inte minst när jag skickar med expressbrev, där jag vet att försändelsen faktiskt kommer fram. Jag är noggrann med behålla alla kvitton på inlämnade expressbrev och kan på så vis i efterhand visa att fakturan faktiskt är levererad – och att det med all sannolikhet är slarv hos mottagaren som gjort att en faktura inte betalats. Länge anlitade jag just ett inkassobolag för att driva in obetalda fakturor, men eftersom även det kostar så valde jag med tiden att sluta anlita något bolag och istället handlägga påminnelserna på egen hand. Trots allt är det så pass få påminnelser jag skickar, att det inte är särskilt mycket tid jag behöver lägga på att administrera de påminnelser som ska skickas.
För tilläggas ska naturligtvis att de allra flesta kunder betalar sina fakturor i tid och att de fakturor som i slutändan går till Kronofogden är i klar minoritet. Men det är ändå fler än jag trodde när jag började som företagare, som faktiskt slarvar med att betala i tid – och som inte verkar ha koll på vad som verkligen gäller. När man – som jag – har ett litet enmansföretag med små ekonomiska marginaler, då är det oftast extra viktigt att få betalt i tid. Och just därför kan jag tycka att det är så enerverande när kunder – så pass ofta av uppenbart slarv – faktiskt inte betalar i tid. Jag har också fakturor som ska betalas, som härrör till de tjänster jag erbjuder – det är försäkringar, bokföring och en rad andra saker som ska betalas. Ja, ni som också är företagare vet ju detta redan – och mycket av detta är dyrt, så det gäller att få in de kronor man faktiskt kan få in på sin firma. Nu har jag haft en lugn period på min firma och inte haft så många uppdrag som jag brukar ha, men jag hoppas att det tickar igång igen framåt höstkanten – så som det oftast brukar göra varje år. Och efter det kanske jag också får lite fler tillfällen att dra in pengar på firman. För även om jag inte drar in jättestora summor, så blir det ändå några tusenlappar varje månad – vilket är välkomna pengar när man har de utgifter man har för firman.