Din tankesmedja i etern
Sedan jag startade min firma för ett antal år sedan, har det någonstans funnits en dröm om att faktiskt kunna leva på firman, att kunna vara egenföretagare på heltid. Men jag har liksom inte kommit till skott, då jag vet att jag måste utöka min verksamhet rätt rejält. Statistjobben går det inte att leva på i dagsläget, så jag behöver någon mer verksamhet för att kunna leva på firman. Och det är väl just där skon klämmer, jag vet inte riktigt vad jag vill göra isåfall.
Vi bor alldeles intill Bagarmossens centrum och det är verkligen lyxigt att ha ett litet centrum precis runt husknuten. Vi nyttjar centrumet mer eller mindre dagligen och uträttar de flesta av våra vardagsärenden där. Och man hittar det allra viktigaste i Bagarmossens centrum – som matbutiker, postombud, några restauranger, bibliotek och apotek. Med andra ord ett välförsett centrum för att vara i en förort.
Det har väl inte gått någon förbi att någon jäkla våldsvåg plågar Sverige. Sprängningar och skjutningar har liksom blivit vardagsmat och sedan julhelgen har det varit flera stycken sådana händelser. Senast natten till igår var det två sprängningar, en i Vällingby – och en här i Bagarmossen. Sprängningen i Bagarmossen var bara en port bort från där jag själv bor, det vill säga inte alls långt bort från mig. Själv jobbade jag den natten, så jag märkte inte så mycket förrän jag kom hem på morgonen och såg avspärrningarna – som då hade krympts ner ganska rejält i väntan på polisens tekniker.
Jag har bott i Bagarmossen sedan 2005 och har rakt igenom trivts oerhört bra. Det är överkomliga resor in till stan samtidigt som man har naturen runt hörnet och ett väl utbyggt centrum med gott om affärer och restauranger. När jag flyttade hit, fick jag en hel del kommentarer om att Bagarmossen kan man ju inte bo i. Där gick det vilt till och man kunde inte känna sig trygg om kvällarna. Och bara veckorna innan jag flyttade till Bagis var det mycket riktigt ett mord i området. Men jag har aldrig känt mig otrygg i Bagarmossen. Jag har i alla år arbetat obekväma arbetstider och ofta kommit hem sena kvällar och nätter, jag har varit på krogen och kommit framåt morgontimmarna, men aldrig känt mig det minsta otrygg varken på tunnelbanan eller när jag hoppat av tåget och promenerat hem den korta biten jag ha att gå.
För några veckor sedan skrev jag ett irriterat inlägg om en thaimassagesalong här i Bagarmossen, som visat sig vara en förtäckt bordell. Jag blev väldigt glad när jag upptäckte salongen, eftersom jag är så förtjust i thaimassage. Så givetvis kunde jag inte motstå frestelsen att gå dit för att se vad de går för. Men jag fick en halvhjärtad massage, som avslutades med jag erbjöds köpa sex. Jag blev väldigt illa berörd och gick därifrån – givetvis utan att ha köpt sex.
För ett antal månader sedan öppnade en ny thaimassagesalong i Bagarmossen – och jag blev jätteglad eftersom jag är väldigt förtjust i just thaimassage. Jag gick dit en tid efter att de hade öppnat och fick väl en halvhjärtad massage som jag inte var speciellt nöjd med. De tog inte så mycket som i alla fall jag förväntar mig på ett sådant ställe, men var det något man inte snålade med så var det massageoljan – jag var genomklibbig av olja när jag gick därifrån. Men den stor chocken kom när det gått knappt den timme jag bett om att bli masserad, då jag blev erbjuden en happy ending. För er som inte är insatta i termerna, blev jag alltså erbjuden sex för pengar som avslutning på massagen.
Det börjar faktiskt bli smått skrattretande, något annat går inte att säga. Rulltrapporna i Bagarmossens tunnelbanestation är liksom något av en historia för sig. De står mer än de är igång och så har det varit de senaste åren, trots att SL renoverat dem. Under en längre tid stod de helt stilla, inklusive hissen för att renoveras – och vi var nog många som hoppades att det skulle bli bättre efter det.
Men nej. Nu har det gått så långt att man i Bagarmossens Facebookgrupp till och med startat en tråd där resenärer kan skriva om rulltrapporna är igång eller ej. Grejen är att det är ganska lång rulltrappor, det är en rejäl promenad om man tvingas gå i trapporna upp till gatuplanet. Och alla som någon gång gått i en stillastående rulltrappa vet hur jobbigt det kan vara. Framförallt om man har matkassar, väskor eller annat att släpa på. Något som ju ofta är fallet när man är på väg hem med tunnelbanan.
Sedan jag opererade bort min tumör för ganska exakt fyra år sedan har jag vissa nedsättningar, som ofta följer med den här typen av operationer. Vid operationer i ryggraden (som i mitt fall) reagerar kroppen som vid en nervskada och det är inte ovanligt med alltifrån väldigt lätta till ganska allvarliga funktionsnedsättningar i nervsystemet.
Ibland blir man rätt trött. Inte minst när man märker att görs väldigt konstiga prioriteringar med vår gemensamma skattemedel.
För en tid skrev jag ju om rulltrapporna i Bagarmossens tunnelbana, som inte vill fungera som det borde vara tänkt. För något år sedan gick SL ut med besked om att man beslutat att byta ut rulltrapporna efter en lång tid av strulande och stillastående rulltrappor. Och under senvintern påbörjades arbetet.
Men de nya rulltrapporna har även de stått stilla mer än de varit igång. Det har varit lagning efter lagning och vi som bor i Bagarmossen har i princip varje vecka fått finna oss i att promenera i de stillastående rulltrapporna – åtminstone i ena riktningen.
För något år sedan lovade SL att rulltrapporna i Bagarmossens tunnelbanestation skulle bytas ut. Det hade då varit återkommande problem med rulltrapporna under en längre tid; rulltrappor som stått stilla under längre perioder och felanmälts ett stort antal gånger.
I våras påbörjades arbetet att byta ut såväl rulltrappor som hiss, som går från plattformen och upp till gatuplanet. Två av rulltrapporna är i skrivande stund utbytta och arbetet pågår med den tredje, sen kvarstår hissen att byta ut.