december 2021 – Kompasskurs

Dagbok

Gott nytt år!

Så är det bara timmar kvar av 2021 och i natt är det dags att ringa in det nya året. Hos oss brukar det där med nyår inte vara särskilt stort, utan det brukar bli ett stillsamt firande. Vi har som tradition att handla nyårsmiddagen i Söderhallarna, klä upp oss inför middagen, skåla i lite vin och champagne och sedan krypa i säng strax efter midnatt. Julen brukar vara den stora höjdpunkten under helgerna, nyår kommer liksom lite i skymundan på något sätt.
I år har vi brutit traditionen till viss del. I normala fall brukar vi gå runt bland de olika avdelningarna i Söderhallarna och välja småplock av olika slag. Men i år har vi istället beställt en färdig matkasse från Melanders i just Söderhallarna. Lite dyrare men lite enklare och kräver inga förberedelser. Det ända vi behövde göra efter att ha beställt kassen, var att hämta den i butiken. Nu återstår att se om maten är värd pengarna vi betalade. 😁

Diverse

Förändringar tycks uppröra rejält i leden

Är det något som tycks göra folk upprörda, så är det när det ska genomföras förändringar av olika slag. När det kommer något nytt som gör att saker och ting inte blir sig riktigt likt längre. Och jag har ofta svårt att förstå de upprörda känslor som förändringar rör upp, jag gillar förändringar och tycker det är spännande. Givetvis kan man ha olika uppfattningar om att förändringar är till det bättre eller sämre – och det är klart det finns förändringar som jag kan tycka är till det sämre. Beroende på vad det är frågan om, får man naturligtvis välja mellan att finna sig det hela eller att säga ifrån och protestera.
En av få gånger jag faktiskt opponerat mig mot en eventuell förändring, var när det var prat om att ombilda fastigheten jag bor i till bostadsrätter. Jag vet att vissa var för en ombildning och såg det som en positiv förändring, medan jag själv var av den motsatta uppfattningen. Jag skrev en del argsinta brev till kommunpolitikerna liksom ett och annat blogginlägg i ämnet för att göra min röst hörd. I slutändan visade det sig vara ett för dåligt stöd för ombildning och den blev aldrig av, vilket jag själv tyckte var väldigt bra.
Det är ju det som är det fina i en demokrati, att alla får ha sin åsikt och faktiskt får och kan komma till tals utan repressalier. Jag kan tycka att det är sunt att protestera när det är befogat, men ibland har jag lite svårt att förstå varför folk ser ett problem i somliga förändringar.

Kampen mot cancer

Så börjar saker och ting att ta form

Så börjar det hela ta viss form när det kommer till min stundande strålbehandling. Strax innan julhelgen kom kallelsen för det första behandlingstillfället och det hela kommer dra igång den fjärde januari. Därefter ska jag göra dagliga besök måndag till fredag under sex veckor för att få strålbehandling. Det kommer inte bli i Uppsala, som det först var prat om, utan i Solna. För min del kvittar det egentligen var jag får behandlingen, bara den får önskvärd effekt. Om jag sen får åka till Uppsala eller Solna saknar för min del betydelse. Solna innebär å andra sidan kortare resor, så de gör ju ingenting.
Det finns risk för att man blir trött efter behandlingarna liksom att finmotorik i armar och händer påverkas eftersom ryggmärgen blir irriterad av behandlingen. Så jag kommer vara sjukskriven under de sex veckor som behandlingen pågår, dels för att det tidsmässigt blir svårt att kombinera mina arbetstider med behandlingen men också – eller kanske framförallt – på grund av biverkningarna av behandlingen. Det är svårt att orka att arbeta ens deltid i samband med att behandlingen pågår, så en sjukskrivning är det enda alternativet.

Dagbok

Julfirande år 2021

Så drar det ihop sig på allvar för årets julfirande och imorgon är det julafton, något som förmodligen ingen har missat. I år firar vi julen traditionsenligt i Hudiksvall och har idag bilat upp i den täta jultrafiken. För att gardera oss lite för eventuellt vinterväder, har vi bokat en extra stor hyrbil denna gång. Vi brukar oftast kosta på oss det just inför julresan, eftersom man aldrig vet hur vädret bli så här i slutet av december. Inte minst om man ska åka norröver. Men just under resan idag har vi varit förskonade från snöoväder och resan har trots allt gått bra, även om det varit en hel del trafik. Man får ladda upp med en hel del tålamod när man ska igenom Stockholms innerstad inför en sådan här stor trafikhelg. Det brukar ta sin lilla tid att åka genom stan och köerna ringlar långsamt, även på motorvägen genom stan.
I år fick vi en bil med automatlåda, något som underlättar otroligt mycket när man ska sitta i bilköer en längre stund. Alla ni som har körkort vet nog vad jag menar när jag säger att jag föredrar automatlåda framför en manuell. Det är alltid en fröjd när man hämtar ut hyrbilar på hyrbilsfirman jag brukar anlita. Det är alltid nya bilar och oftast av märken som BMW, Audi och Mercedes. Jag har nog aldrig varit missnöjd med kvaliteten på bilarna jag fått när jag har hyrt där. Något som tyvärr hänt när jag hyrt bilar hos firmor som haft lite lägre priser. För firman jag anlitar är kanske inte alltid billigast, men man får bra kvalitet och god service för pengarna och det lönar sig faktiskt ibland att vara villig att betala några kronor extra.

Diverse

Folk gör vad som helst för sina 15 minutes of fame

För inte så värst länge sedan skaffade vi fler TV-kanaler här hemma. Vi har hittills bara haft SVT och TV4, men åtminstone jag själv har ibland tyckt att TV-utbudet är lite väl skralt om sanningen ska fram. Så efter viss beslutsångest beställde jag ett paket med lite bredare utbud av kanaler. Och vips finns det faktiskt en hel del att titta på om kvällarna.
Men det går inte att komma ifrån att det också visas en hel del skräp på somliga av reklamkanalerna. Inte minst förvånas jag över vad folk är villiga att göra för att få några minuter i rampljuset. Och några program sticker ut lite extra, men trots har jag svårt att låta bli att titta ibland – förmodligen bara för att få förfasa mig litegrann över folks kåthet att få vara med på TV.
Ett program som ju har några år på nacken, men som fortfarande tycks ha sökande inför varje säsong är Lyxfällan. Här hjälper man personer som på olika sätt hamnat i ekonomisk knipa – oftast som en följd av att man levt över sina tillgångar under en längre tid. Det är alltså oftast inte folk som blivit lurade på pengar, folk som plötsligt blivit av med jobb och andra inkomstkällor och därför har det tufft ekonomiskt. Utan det är fullt vuxna personer som inte kan ekonomins mest grundläggande matematik. Istället är det personer som – som titeln antyder – mer eller mindre finansierat ett lyxleverne på de mest fantasifulla sätt. Oftast genom dra på sig dyra skulder som SMS-lån, blancolån och så vidare. Och det är inga småsummor vi snackar om, många av dem som får hjälp genom programmet går back med tiotusentals kronor varje månad. Och de betalar av sina lån genom att ta nya lån – och på så vis växer skuldberget allt mer.

Dagbok

Snart är det dags att flytta

Så är det klart, vi har fått lägenheten som vi tittade på i början av december. Häromdagen kom mejl från Stockholmshem, som klargjorde att man godkände oss som hyresgäster för den nya lägenheten. I ärlighetens namn hade jag väl faktiskt blivit rätt förvånad om vi inte godkänts, vi har helt okej månadsinkomster bägge två, inga betalningsanmärkningar eller höga skulder sedan tidigare. Och den nya lägenheten är inte heller uppseendeväckande dyr, så det är en hyra vi med lätthet kommer klara av att betala.
Nu vidtar planeringen inför flytten och allt som hör till när man ska flytta. Vi har bestämt att vi ska låta renovera den nya lägenheten för att på så vis sätta vår personliga prägel på lägenheten. Det kommer bli nya tapeter, parkettgolv och nylackerade köksluckor i hela lägenheten. Och vi hoppas att vi kan tajma in renoveringen så att den är gjord innan vi flyttar in, allt för att slippa hålla på och flytta på saker och ting för att hantverkarna ska komma åt när hela möblemanget är på plats.
Som det ser ut just nu kommer vi stå med dubbla hyror någon månad, vilket förstås kommer bli kännbart i plånboken. Samtidigt finns det förstås fördelar med att ha tillgång till bägge lägenheterna under två månaders tid. Bland annat kommer vi förstås kunna renovera den nya lägenheten innan vi flyttar in i den, vilket direkt hamnar på pluskontot.

Dagbok Kampen mot cancer

Vecka 50

Julen står för dörren och det är ganska intensiva dagar som passerat. Om nu “intensiv” är det rätta ordet, för det har inte varit några måsten utan mestadels roliga saker som fyllt dagarna. Varje år försöker jag intala mig att jag ska hålla julen så minimalistisk som möjligt, men lik förbaskat blir det ändå en massa julklappar som ska slås in, gran som ska kläs, sill som ska läggas in och godis som ska göras.
I år försöker jag dessutom vara lite försiktig när det kommer till att vara ute bland folk. Jag ska ju påbörja min strålbehandling efter helgerna och jag får helt enkelt inte bli sjuk tills dess. Visserligen är jag fullvaccinerad, men det tycks ju inte vara någon garanti ni nya varianter av Covid börjar spridas. Så väldigt mycket har jag shoppat via nätet, somliga saker har levererats till dörren medan andra varor får jag hämta ut hos något postombud. Men jag har försökt minimera sociala kontakter och hålla avstånd när det går.

Corona och Covid19 Dagbok Internet

Julhandel hemifrån

Är det någon gång på året som jag kan tycka att det är småjobbigt att gå på stan, så är det i julhandeln. Det är som att julruschen tar fram det allra värsta hos människan när man ska armbåga sig fram i trängseln. Inte minst nu i pandemitider är det några smittfria avstånd som hålls till sina medmänniskor. Man får armbåga sig fram med sin hälsa som insats känns det nästan som.
I och med att jag ska påbörja min strålbehandling direkt efter helgerna är jag extra mån om att hålla mig frisk så att man inte hamnar i sitsen att kanske tingas skjuta på behandlingen i onödan. Visserligen är jag fullvaccinerad, men det är ju lite oroande nu när omikron-mutationen börjar sprida sig inte bara i Sverige.
Så jag har av flera anledningar valt att handla de flesta klappar inför julen på internet. Jag slipper trängas i affärer, jag slipper vara bland en massa potentiella smittobärare – och framförallt är det förstås väldigt bekvämt. Jag kan lätt jämföra priser och får sedan varorna levererade hem. Så det har inte bara med pandemin att göra, utan det är minst lika mycket bekvämlighet och ekonomi också.
I år har jag även beställt julgran via nätet. I normala fall brukar vi gå ner på torget i Bagarmossen strax innan jul och köpa gran av torghandlaren som brukar stå där varje år. Men i år kommer vi förmodligen inte hinna förbi torget innan jul för att köpa gran, utan det fick bli inköp på nätet istället. Sen får vi ta den roliga biten med att klä granen själva, men det går att leva med. Och det går oftast rätt fort dessutom.

Filosofi Kampen mot cancer

Vi har bara livet till låns

För ganska många år sedan arbetade jag under en period som civilanställd inom Polisen här i Stockholm. Vi hade så kallat önskeschema, vilket innebar att vi till stor del kunde lägga vårat egna schema, vilket var guld värt. Jag föredrog att jobba mycket kväll, vilket jag också gjorde till största delen av tiden.
En kväll var jag ut och rökte tillsammans med en kollega. Kollegan var avsevärt äldre än mig och var i 55-årsåldern. Just den här kvällen berättade han att han bestämt sig för att gå i pension vid 60 års ålder. Jag såg hur han myste när han berättade om allt han skulle göra när han plötsligt hade all tid i världen. Han var frånskild och barnen utflugna sedan många år. Efter pensionen skulle han sälja lägenheten i Stockholm och istället flytta till fritidshuset i Jämtland permanent. Han skulle passa på att fiska, jaga och resa och göra allt sådant där som är svårt att hinna med när han hade ett jobb att gå till.

Kampen mot cancer

Fuck cancer

När jag fick mitt första cancerbesked för drygt sju år sedan, var det en riktig pers. Jag hade under en längre tid förstått att något inte stod rätt till. Under några månader hade jag tampats med orkeslöshet, nedsatt finmotorik och balans – och det var så eländigt påtagligt att det inte gick att ana något annat än att något verkligen stod fel till. På ett sätt var det nästan en lättnad att åtminstone få veta vad mitt mående berodde på, varför jag mådde som jag mådde.
Men tumören utgjorde ett stort orosmoment förstås, konstigt vore det ju annars. Jag sjukskrevs omgående när jag fick beskedet och det var nog tur, för jag hade förmodligen inte orkat gå till jobbet – vare sig fysiskt eller mentalt. Då var det inte bara oro kring tumören i sig och allt vad det innebar att få en sådan diagnos, det var också en oro kring den komplicerade operationen som skulle äga rum för att avlägsna tumören från den illa valda placeringen i ryggmärgskanalen i nacken. Det var mycket som kunde gå snett under operationen och det fanns en överhängande risk för nervskador efter operationen.
I efterhand har jag förstått att jag haft tur, som “bara” har lite nedsatt finmotorik och känsel i vänster kroppshalva efter operationen. När jag rehabiliterades efter operationen, träffade jag flera personer som gjort liknande operationer, men som hamnat i rullstol på grund av nervskador man fått under operationen. I den jämförelsen går det att leva med de få begränsningar som det innebär med nedsatt finmotorik i ena kroppshalvan.
Min största sorg efter operationen är att jag inte längre kan spela gitarr, något som jag precis lärt mig inte långt innan operationen. Nu står gitarren och samlar damm istället och jag får erkänna att jag glömt mycket av det jag kunde på just det området.