Så åtalas Cissi Wallin för förtal efter att under brinnande metoo-kampanj ha hängt ut Fredrik Virtanen med anklagelser om våldtäkt för ett antal år sedan.

Din tankesmedja i etern
Så åtalas Cissi Wallin för förtal efter att under brinnande metoo-kampanj ha hängt ut Fredrik Virtanen med anklagelser om våldtäkt för ett antal år sedan.
Sakta har jag börjat förlika mig med tanken att semestern börjar lida mot sitt slut. Imorgon bär det av mot Stockholm igen för att ägna några dagar åt tvätt och förbereda sig inför att jobbet drar igång på måndag. Lite smått börjar vardagen dra igång igen redan denna vecka. På torsdag har jag tackat ja till en filminspelning, något som jag visserligen bara gör för att det är kul och inte för att det är ett måste. Sen ska jag försöka komma igång med träningen igen. Minst ett träningspass ska det bli innan måndag – för en gångs skull ska det bli skönt att komma igång med att röra på sig igen. Under semestrarna brukar även träningen ligga i träda – och det märks en markant skillnad både på konditionen och vikten när man är tillbaka igen.
Semesterlunken rullar på – och personligen börjar jag finna mig väldigt väl tillrätta i lugnet långt ute i skärgården. Dagarna börjar med att stiga upp när man känner sig utvilad, inte en sekund tidigare.
Efter frukosten fylls dagarna med läsning i solen (i den mån solen är framme), korta promenader över ön (som inte är särskilt stor) – och skrivande. Det är oftast på sommarsemestern jag har tid att skriva i den utsträckning jag egentligen skulle vilja kunna göra. Och jag kan villigt erkänna att jag gladeligen skulle älska tillvaron som författare – om jag hade kunna leva på mitt skrivande.
Jag är en av få på jobbet som brukar vilja ha augustisemester. Det är ytterst sällan jag brukar behöva flytta på min semester, utan får nästan alltid igenom min ansökan. Så har det varit på de flesta av mina arbetsplatser, det är ytterst sällan någon nämnvärd konkurrens om fyra veckors semester i augusti.
Nu har jag själv börjat märka av en ny form av bedrägeriförsök på nätet. Det kanske inte är ett nytt fenomen – vad vet jag? – utan något som förekommit en tid utan att jag drabbats.
Den här gången är det personer som säger sig vara företrädare för företag som vill köpa sponsrade blogginlägg. Man utlovar bra priser med mera, men i slutändan blir det inte så mycket av det hela.
Första veckan av semestern är snart till ända och jag har sakta börjat känna mig aningen mer avslappnad än innan semestern började. Och det är verkligen få platser där jag finner så mycket avkoppling och sinnesro som familjens sommarstuga längst ute i Söderhamns skärgård. Inga krav, inga tider utan bara omgiven av natur, vatten och fiskmåsar. Nu på sensommaren är det dessutom väldigt få sommargäster här, så lugnet är totalt. Av de 35 stugorna på ön är det inte folk i fler än 5-6 stycken. Det går liksom inte att göra annat än koppla av och ta dagen som den kommer. Man är liksom totalt frånkopplad från vardagen.