Dagbok – Kompasskurs

Att inte ens tänka tanken…

Man hamnar liksom lite vid sidan av verkligheten när man går hemma och är sjukskriven, man hänger liksom inte med i vad som händer ute i den stora världen utanför Bagarmossen. Det går ibland dagar utan att jag ens lämnar lägenheten eller Bagarmossen och jag kan ibland sakna att faktiskt ha lite mer struktur på tillvaron. Som till exempel strukturen man får när man har ett jobb att gå till. Ett jobb har jag ju, men just nu går jag som bekant inte dit eftersom jag är sjukskriven – och när man varit det ett tag känns det som att man avskärmas från verkligheten.
Jag har ingen aning vad som sker på jobbet, om det sker några förändringar, om det kommit några nya kolleger eller blivit några nya rutiner. Det känns lite konstigt att inte hänga med i vad som sker, liksom att missa det sociala som ändå ett arbete ger. Jag kan förstå att man blir smått tokig av att gå arbetslös under någon längre tid, jag skulle förmodligen inte klara av det utan säkerligen bli tokig efter några månader.

Dagbok

Några motgångar under den sista helgen innan lön

Vi bestämde tidigt att ta en lugn helg, så här dagarna innan lön. Det är ungefär vad vi har råd med när pengarna börjar tryta så här med dagar kvar tills pengarna kommer. Men det gör heller ingenting att ta det lugnt och inte göra så mycket, det går trots allt att få tiden att gå ändå. Vi har handlat hem lite god mat, godis och annat och hitintills tillbringat en hel del tid framför TV:n. Vädret är ju inte det bästa heller denna helg, man har utlovat regn och några få plusgrader, något som vädergudarna valt att följa också. Det är inte mycket solen varit framme, så man har inte direkt längtat ut för att göra något. Sådana här helger tackar man sin lyckliga stjärna för olika streamingtjänster och ett stort utbud av TV-kanaler. Det har liksom blivit vår bästa vän sådana här regniga och kyliga dagar – inte minst när man har dåligt med pengar och inte riktigt har råd att göra något speciellt.

Arbetsmarknad Dagbok Kampen mot cancer

Nya morgonrutiner som snart måste brytas – vad jag än tycker om det

Efter att gått sjukskriven i nästan ett halvår har jag lagt mig till med en del nya rutiner, rutiner som jag kommer behöva bryta när det väl är dags att börja jobba igen. Jag har insett att jag inte som tidigare är riktigt sugen på frukost det första jag gör när jag vaknar. Istället har jag oftast börjat dagen med en slät kopp kaffe och en stund med morgontidningen eller vid datorn. Först efter någon timme blir det ytterligare en kopp kaffe liksom frukost och en grundligare genomgång av morgontidningarna (ja, ja prenumererar på flera stycken).
Oftast inleder jag dagen med en stund vid datorn, där jag snappa upp vad som skett en sen kväll, natt och tidig morgon i sociala medier och nyhetsvärlden. Ibland kan jag redan då börja fila på dagens blogginlägg om jag nyvaken har några uppslag till vad jag ska skriva om. Det har känns som en ganska bra start på dagen, jag får en lugn start och tar igen vad jag missat medan jag sovit.

Dagbok Kampen mot cancer

Magnetröntgen efter en helg i hemmets lugna vrå

Den gångna helgen har jag verkligen inte gjort särskilt mycket, jag har liksom unnat mig en lugn helg då jag i princip bara varit hemma och tagit det lugnt. Jag hade ambitionen att träna i lördags, men valde faktiskt att stå över träningen och hålla mig hemma istället. Det är ytterst sällan jag slarvar med träningen och står över ett träningspass, men någon enstaka gång här och där väljer jag att göra det. I lördags var en sådan dag, då jag unnade mig att vara hemma från gymmet.
Varje vår är det loppis här i Bagarmossen i mitten av maj och den loppisen gick av stapeln i lördags. Det är mycket krimskrams som säljs och det är ytterst sällan jag hittar något på loppisen, men det är alltid kul att gå runt och titta. Dessutom är det en stor loppis med många besökare, så det är något av en folkfest när den drar igång. Torget i centrum fylls av ett stort antal stånd och det är nästan svårt att ta sig fram bland alla människor.
Så i lördags blev det en sväng på loppisen, inte för att vi behöver något hem utan mest för att det är kul att gå runt och titta. Det var strålande fint vårväder, så perfekt dag för loppis. Uteserveringarna runt torget var fullsatta av sollapande människor som åt och tog en öl eller kaffe i vårsolen. Mellan stånden strömmade det människor som stannade till emellanåt för att se om de skulle köpa något.

Arbetsmarknad Dagbok

Nu återstår att se om jag börjar jobba i juni

På måndag är det så dags för uppföljande magnetröntgen efter min strålbehandling tidigare i våras. Då återstår det se om man fått bort cellförändringarna eller om det kommer behövas fler behandlingar. Magnetröntgen har jag genomgått flertalet gånger tidigare efter min operation för några år sedan – och det är alltid samma anspänning. Länge vaggades jag in i ett bedrägligt lugn eftersom man inte hittade något på mina återkommande röntgenundersökningar. Men så hittade man några cellförändringar vid undersökningen i december och tog beslut om strålbehandling. Så nu känns det inte alls lika självklart att man inte hittar något, utan att risken faktiskt finns att den förbannade tumören kommer tillbaka.
Så den här gången känner jag mig inte alls lika trygg inför den kommande röntgenundersökningen. Förhoppningsvis har strålbehandlingen haft effekt, men jag har nu lärt mig att inte vara alltför säker på denna mariga sjukdom. Den har uppenbarligen en tendens att komma tillbaka när man som minst anar det.

Arbetsmarknad Dagbok

Jag har valt att lämna Hemvärnet

Det har inte varit ett helt självklart beslut, men nu har jag tagit det. Jag har valt att lämna Hemvärnet efter att ha varit med under några år. Jag har under mitt medlemskap slitit med diverse utbildningar och kommit ganska långt för att nå min befattning. Men sen underkändes jag i ett moment, vilket gör att jag inte just nu kan bli fartygschef, som var tanken från början. Jag har erbjudits att vara kvar men att göra något annat än vara till sjöss och har verkligen moget övervägt det alternativet. Men jag har kommit fram till att det är till sjöss jag vill vara om jag ska vara kvar inom Hemvärnet.
Sen kommer man förstås till alla etiska dilemman jag sett med att utbilda mig militärt. Jag tillhör dem som vapenvägrade när det var dags för den vanliga värnplikten för drygt 25 år sedan. Det ledde till att jag aldrig gjorde värnplikten överhuvudtaget utan blev inskriven i utbildningsreserven. Och jag har under min relativt korta karriär inom Hemvärnet inte helt och hållet förlikat mig med att utbildas i att skjuta för att döda. Jag har känt en viss avsmak inför vapenhanteringen och att lära mig hantera dessa dödliga ting.

Dagbok

Lördagsmys som inte går av för hackor

Även om jag är hemma på heltid för tillfället, så kommer jag inte ifrån helgkänslan när fredagen kommer. Är det inte märkligt när man trots allt är ”ledig” hela tiden? Jag har ju helg hela veckan egentligen om man ska hårdra det hela. Men vi brukar vara noga med det där med helgkänslan, även om man – som jag gör nu – är hemma på heltid. Fredag eftermiddag handlar vi hem till extra god middag, köper kanske en flaska vin och lite godis eller snacks. Just dt där med lite extra god mat under helgerna är något som vi håller ganska hårt på.
Jag är uppväxt med ”helgmat” och har svårt att förstå dem som kanske bara steker några pannkakor eller lite falukorv en lördagskväll. Inget fel i den typen av mat, men för mig är det inte helgmat – utan något man kanske lagar en måndagskväll. Jag är så van vid att man äter något extra gott under helgerna, att det är något man liksom unnar sig att jag har svårt att förstå något annat. Där kommer liksom mitt matintresse in och gör sig påmint på något vis. Jag vill ha variationen i maten att anstränga mig lite extra när det kommer till vad man äter under helgerna. På vardagarna får det gärna gå lite snabbt och lätt – och då är pannkaka eller falukorv perfekt. Men det passar sig inte en lördagskväll.

Dagbok Mat

En viktnedgång som är mer än välkommen

Ett och ett halvt kilo på cirka tre veckor kan jag nu skryta med i viktnedgång. Och det känns faktiskt riktigt, riktigt bra. Det är ingen stor viktnedgång, men större än det varit för mig på mycket, mycket länge. Det är ingen nyhet att jag behöver gå ner i vikt, men jag har slarvat gränslöst mycket med vad jag stoppat i mig. Det har varit mycket sötsaker, fikabröd och öl – lite för mycket för mitt eget bästa. Till det har kommit ansenliga mängder hämtmat av olika slag. Visserligen är det inte särskilt ofta det blir hämtmat som pizza och hamburgare, utan oftare thaimat, sushi och kinamat. Men ändock hämtmat och ganska stora portioner.

Dagbok

Vet inte om jag ska skratta eller gråta

För cirka tio dagar sedan felanmälde jag till Svensk Adressändring att vår eftersändning inte fungerat som den ska. Det har den i princip inte gjort alls sedan vi flyttade i februari och vi saknar stora mängder post. Jag har fått påminnelser på flera fakturor som inte nått fram till mig från första början och det är väldigt frustrerande. Istället för att eftersändas har posten antingen gått tillbaka till avsändaren eller delats ut på den gamla adressen. Det är oerhört frustrerande och jag väntar bara på att börja få brev från inkassoföretag eller rentav Kronofogden.
Jag var i kontakt med Svensk Adressändring redan några veckor efter flytten och påtalade att eftersändningen inte fungerade som den skulle. Man skulle då meddela brevbärarna om det hela och förhoppningen var att det skulle räcka för en förbättring. Men sådan tur hade vi inte. Problemen har fortsatt och jag saknar fortfarande post som inte kommit som den ska.
Så för tio dagar sedan hörde jag av mig till Svensk Adressändring igen. Jag blev då ombedd att fylla i ett webbformulär för att mer detaljerat beskriva vad som skett. Det gjorde jag – och igår kom ett första svar. Man behöver inte mindre än fyra veckor på sig för att utreda det hela. Det är alltså fyra veckor till då vi inte kommer att få all vår post.

Dagbok

Så har vi gått in i maj månad…

Så har det blivit maj 2022 och det känns på något sätt nästan lite overkligt. Trots att jag har gått hemma hela våren, har tiden liksom försvunnit på ett märkligt vis. Sen känns det som att det varit en ovanligt kall aprilmånad i år, man har liksom inte riktigt fattat att det håller på att bli vår på något vis. Åtminstone har det varit så för mig, det har varit svårt att sitta på balkongen eller vara ute på annat vis under den del av våren som redan passerat.
Som varje vår, inser man hur mycket man saknat ljuset och värmen som kommer med våren. Det är så härligt med de ljusa kvällarna och solen som trots allt är framme för det allra mesta om dagarna. Den mörka delen av året är alldeles för lång, så man är minst sagt törstande efter ljus och värme när våren väl kommer.
Jag har i normala fall inget emot hösten och vintern, jag kan gilla de mörka kvällarna, kylan och att det – emellanåt – kommer lite snö. Men det är en alldeles för stor del av året som är mörk och kall, man blir rätt less till sist. Till och med jag, som egentligen inte har så mycket emot mörker och kyla.