Jaha, onsdag och ytterligare en halv arbetsvecka har avverkats i en rasande fart. Det ironiska i tillvaron är att tiden går så fruktansvärt fort – man hinner knappt blinka så svischar veckorna förbi. Förra veckan var jag ledig tisdag till söndag och den veckan gick alldeles för fort. Men så brukar det ju vara när man är ledig, tiden rinner iväg i en rasande fart och man hinner knappt blinka innan det är dags att börja jobba igen. Förra veckan hade jag något inbokat i princip varje dag och det blev inte många lugna stunder. Vi hade hantverkare springande här i lägenheten tre dagar i rad i olika ärenden och jag har varit uppe om morgnarna för att släppa in dem när de dykt upp. Det mest irriterande med hantverkare är ju att man oftast får ett tidsspann då de ska dyka upp – sedan får man hålla sig hemma under de timmarna. I torsdags skulle hantverkarna komma mellan 08:00 och 14:00, mer specifikt än så fick inte veta. Som tur var, var jag ju ledig och kunde hålla mig hemma tills man varit här. Torsdagens jobb var att man skulle se över avloppssystemet i hela fastigheten och behövde komma in i samtliga lägenheter. Så jag steg upp strax innan åtta och satt hemma och väntade på att de skulle komma, vilket de också gjorde frampå dagen. Vardagarna under den gångna veckan gick alltför fort, helgen blev desto lugnare och jag kunde äntligen gå och lägga mig utan att ställa klockan – och faktiskt unna mig ett par sovmorgnar innan det i måndags var dags att åka till jobbet (igen). Jag har dock fördelen att jag i normalfallet jobbar två dygn följt av minst tre lediga dygn – och så är det den här veckan. Så jag jobbade måndag och tisdag och har nu ledigt tre dagar, men det är tre dagar fyllda av aktiviteter som måste hinnas med.
Idag har jag suttit med räkningarna, som ju måste betalas en gång i månaden. Det tar – som jag varit inne på tidigare – alltid en stund att göra räkningarna när man har firma. Vissa fakturor går ju på firman och andra på privata konton, så det ska sorteras och redovisas till redovisningsbyrån jag anlitar så att de kan bokföra fakturorna korrekt. Sedan är det alltid lite frustrerande med dagens teknik, att fakturor kan dyka upp både här och där, sedan gäller det för mig att komma ihåg alla fakturor. Förr fick man alla fakturor med posten, men idag kan de komma i mejlen, via Kivra eller som E-faktura i internetbanken. Jag har inte lyckats hitta någon bra rutin för att samla ihop alla fakturor, så det är liksom som gjort för att man ska råka missa någon faktura. Nu är det visserligen ytterst sällan jag missar någon – men självklart händer det någon enstaka gång här och där. Jag är stenhård med att betala fakturor i tid och det är ytterst sällan jag får påminnelser på de fakturor jag har. Men självklart, missar jag en faktura så kommer en påminnelse som ett brev på posten – bokstavligt talat.

Telefonen har i alla fall bara varit tyst någon enstaka dag, för nu har man börjat ringa igen angående olika filminspelningar. Tyvärr har jag hittills fått tacka nej till de erbjudanden jag fått, eftersom det krockat med jobb eller andra saker jag haft inplanerade. Det är ytterst sällan jag tar ledigt för en inspelning, även om det givetvis händer ibland att jag gör det. Men då ska det vara något speciellt, det vill säga en väldigt välbetald inspelning eller på annat vis något som jag gärna vill åta mig. Så i normalfallet säger jag nej till inspelningar om det krockar med jobbet, även om jag har sju veckors semester att ta ut varje år så vill jag hålla lite i semesterdagarna och inte slösa med dem. I år kommer jag till exempel vilja ta ut lite semester kring jul och nyår, så då vill jag ha semesterdagar kvar att bolla med. Jag är ledig själva julhelgen, men jobbar kvällen innan julafton och hoppas på att kunna vara ledig. Sedan jobbar jag nyår och kan kanske få ledigt om jag har lite tur – det har i alla fall lyckats förr. Annars får jag bita i det sura äpplet och jobba, svårare än så är det inte. Jag har ledigt nyårsafton, men som det ser ut kommer jag börja jobba klockan sex på nyårsdagens morgon – och jag vet inte vad som är värst, att jobba nyårsnatten eller börja jobba klockan sex morgonen efter?! Hur som blir det inte mycket till firande när man jobbar så, men någon måste ju göra det. Dock jobbade jag nyårsnatten förra årsskiftet, så det känns som att det nu är min tur att få en helt ledig nyårshelg.
Nu hoppas jag att telefonen fortsätter att ringa och att jag får fler erbjudanden på filmroller – och roller som jag faktiskt kan ta och där inspelningarna inte krockar med något jag redan har inbokat. Trots allt är jag nu tillbaka på mitt ordinarie schema efter sommaren och har en hel del ledig tid då jag kan klämma in inspelningar. Jag har inte längre några intensiva veckor då jag jobbar fem, sex dygn per vecka – istället jobbar jag som sagt två dygn i stöten och är sedan ledig minst tre. Och just dessa tre dagar infaller förstås alltid med minst en ledig vardag, så det är ganska lätt att hitta tider då jag kan vara med på inspelningar. Men självklart händer det ibland, som just den senaste tiden. Så ironiskt, när det varit lugnt en längre tid – hela våren har varit väldigt lugn med få inspelningar och nu när det börjar ringa, då är jag upptagen istället! Jaja, förhoppningsvis kommer det fler tillfällen och förhoppningsvis är det fler som ringer framöver. Man ska inte misströsta bara för att det varit svårt att få till på sistone, jag tycker bara det är lite ironiskt på något vis…

Ikväll kommer det bära av till syskonbarnen för att sitta barnvakt några timmar medan föräldrarna är ute och roar sig. Jag tycker alltid det ät lika roligt att vara barnvakt åt de små liven och hitta på roliga saker att göra med dem. Ikväll blir det förmodligen inte så mycket annat än middag och vanligt vardagslunk, men det är mysigt det med. Jag ska hämta på förskolan, gå hem och fixa middag och sedan natta barn när klockan börjar bli dags för att sova. Så ska det förstås göras läxor och annat som hör vardagen till, den äldsta går i femman nu och då blir det ganska så avancerade läxor som ska göras – jag minns knappt själv vad jag läste i femman för nästan 40 år sedan. Vissa saker klarar jag, som matte och vissa andra ämnen – men det blir värre med historia och för inte tala om geografin. Så mycket har hänt geografiskt sedan jag gick i skolan på 80-talet. Då fanns Sovjetunionen, Öst- och Västtyskland och en lång rad andra länder kvar, länder som idag inte existerar längre utan slagits i bitar eller återförenats. Viss koll har jag förstås, men mycket av det jag lärde mig i skolan gäller ju liksom inte längre. Och jag tänker ibland att det känns som rena stenåldern när jag gick i skolan. Hade mitt äldsta syskonbarn gått i skolan samtidigt som mig, då hade hen fått vänja sig av med att skriva med vänster hand och istället lära sig att skriva med ”rätt” hand – nämligen höger. För så var det när jag gick i skolan, var du vänsterhänt skulle du vänjas om till att skriva med höger hand. Och det känns så otroligt ålderdomligt att resonera så, men ändå pratar vi alltså just nu om hur det var i mitten av 80-talet. Nu slipper jag se syskonbarnen slita med sådana saker, utan de är vanlig läxläsning som gäller – något som kan vara tufft nog om man har svårt för vissa ämnen. Jag minns hur jag slet med exempelvis matten när jag gick i skolan. Jag hade svårt för matte och förstod inte vad jag skulle ha för nytta av att kunna lösa ekvationssystem och andra avancerade uträkningar. Det var först när jag gick på högskolan som saker och ting föll på plats vad gäller matten, först då insåg jag vad jag kunde använda dessa uträkningar till.
Så det blir en mysig kväll med syskonbarnen hoppas jag, åtminstone tycker jag själv att det är mysigt att hämta på förskolan, fixa med middag, hjälpa till med läxor och sedan – så småningom – natta barn. Dock brukar jag vara ganska slut efter några timmar med barnen, det är sådan fart på dem att man inte kan släppa garden ens för en sekund. Då river de ju nästan huset om man inte ser efter dem. Okej, det var kanske lite av en överdrift – men full fart är det och man får hålla kolla hela tiden. Men det är roligt att få vara barnvakt – hur rörigt det än kan vara ibland. Eftersom jag själv valt att inte skaffa egna barn, så blir det extra roligt att se efter andras barn istället. Då får jag vara den där mysiga farbrorn som hittar på roliga saker och skämmer bort barnen litegrann (inte så lite heller om man frågar föräldrarna). Men de får ofta som de vill när vi är tillsammans – och får själva välja vad vi ska äta till middag, se på TV och vad vi ska göra. Ofta brukar det bli pizza eller hamburgare om barnen får välja mat och sedan myser vi i soffan framför TV:n när middagen gjort oss trötta. Jag brukar försöka övertala barnen till att vi ska se något som vi alla kan uppskatta – och det brukar vi faktiskt kunna hitta ibland. Senaste såg vi Ice age, som till och med jag tycker är rolig och jag skrattar gott åt den lilla ekorren som aldrig får tag i sin nöt hur han än försöker.

Jag har nu planerat in även träning i kalendern och börjat skriva upp när jag tycker att det är dags att gå till gymmet. Idag var en sådan dag, då jag tyckte det var dags att bege mig dit. Men klockan blev mycket innan jag hann ta mig iväg, så jag bestämde mig i sista stund att skjuta på träningen till imorgon istället. Istället samlade jag kraft innan det kommande barnvakteriet ikväll och har tagit det lugnt här hemma innan det strax är dags att bege sig iväg till förskolan för att hämta barn. På fredag ska vi träffa nästa syskonbarn och då är det dags att kvittera ut en födelsedagspresent, i form av att vi ska gå shoppa och födelsedagsbarnet självt får välja en present. Sedan blir det middag innan vi returnerar barnet till föräldrarna. Det kan vara roligt att gå på stan med syskonbarnen – och inte minst se vad de väljer när de själva får välja present. Vi har två syskonbarn som båda är elva år och det är en enorm skillnad i vad de väljer när de själva får välja present. Killen väljer fortfarande gosedjur medan tjejen väljer smink, smycken och tillbehör till mobiltelefonen. Så de befinner sig verkligen i en ålder där det är stor skillnad i vad de tycker om och vad de vill ha i present. Men man börjar märka av tonårstendenser hos båda barnen, som ju faktiskt blir just tonåring bara om ett par år – vilket känns lite skrämmande eftersom det känns som igår när de föddes.
När shoppingrundan på fredag är avklarad, blir det en lugn fredagskväll innan det är dags att krypa i säng tidigt för att gå upp och jobba på lördag. Det är alltid lite motigt att jobba helg, men det är en av nackdelarna med att jobba skift – man måste jobba hela eller delar av helger, så enkelt är det bara. Och kommande helg jobbar vi båda två, så det är liksom ingen större förlust att inte vara hemma eftersom jag då skulle vara gräsänkling hela helgen. Och i ärlighetens namn, det gör mig egentligen inte så mycket att jobba helg – självklart är det lite mer motigt att gå till jobbet en lördagsmorgon än en måndagsmorgon, men det gör mig i grunden inte så mycket. Det kan till och med vara lite mysigt att jobba helg ibland på något vis. Det är ofta lite lugnare på jobbet, det blir inte samma stress som i under veckorna och man kan koppla av lite grann trots att man är på jobbet. Nu börjar dessutom sommarsäsongen gå mot sitt slut, så det är färre fritidsbåtar som ska genom slussen – det märks att folk i stor utsträckning är tillbaka på jobbet och inte har tid att vara ute med båten. Om några veckor är säsongen helt över och vi kommer bara behöva slussa enstaka fritidsbåtar innan nästa säsong sakta rullar igång i maj nästa år. Från och med september är det nästan enbart yrkestrafik som tar sig igenom Södertälje kanal och den sluss som jag har hand om när jag jobbar. Nu jobbar jag helgen och är sedan ledig i fyra dagar över månadsskiftet när vi till sist går in i just september.

Det har som sagt varit en hel del springande av tekniker och rörmokare i lägenheten under förra veckan. Jag hade sett fram emot en rad sovmorgnar, men riktigt så bra hade jag det inte. Jag jobbade måndag kväll och var inte hemma förrän närmare midnatt. Klockan elva på tisdagen skulle Stockholmshem komma för att se över toaletten, vilket de också gjorde. Så det var bara för mig att sätta klockan och stiga upp i skaplig tid så att jag inte sjavade runt i kalsonger när hantverkarna kom. De kunde inte laga toaletten, utan lovade att beställa en ny toalettstol istället. De lovade att rörmokaren skulle höra av sig och bestämma en tid som passade både dem och oss. Jag tror inte det tog mer än en timme från det att Stockholmshem lämnat lägenheten innan rörmokaren faktiskt ringde för att bestämma tid. Han ville komma redan morgonen efter vid halv åtta. Jag gick med på det, satte väckarklockan och var uppe en stund innan rörmokaren var på plats. Men ny toalett fick vi – blev instruerade att inte använda den på 24 timmar, vilket förstås blev en utmaning. Klara sig ett dygn utan att gå på toaletten är minst sagt en utmaning. Jag åkte iväg till ett fik, där jag satt under en stor del av eftermiddagen och hade på så vis tillgång till en fungerande toalett. Men till sist var jag helt enkelt tvungen att åka hem – och ja, toaletten användes men med största försiktighet. Efter ett dygn började vi gå på toaletten som vanligt och det känns nu superlyxigt med en sprillans ny toalett i badrummet. Det blev som ett nytt badrum när en ny fräsch toalett installerats – en toalett där dessutom spolningen fungerar som den ska, till skillnad från den stol som stod där tidigare. För det var just spolningen som jag hade felanmält, att den gamla toalettstolen inte spolade ordentligt. Jag trodde nog inte att man skulle kosta på en helt ny toalettstol för att spolningen inte fungerade – jag tänkte att det lagar man väl och sedan ska allt vara ur världen. Men riktigt så enkelt var det tydligen inte att laga, det fanns inga reservdelar att använda – så det tog Stockholmshem någon timme att bestämma sig för ett byte av toalettstol.
Säga vad man vill om Stockholmshem som hyresvärd, men de är en fantastisk sådan – som verkligen vill få oss hyresgäster att föredra allmännyttan framför privata hyresvärdar eller att köpa bostadsrätt. Ska man säga något negativt, så är de duktiga på att ta betalt för saker och ting, men i övrigt är det en helt fantastisk hyresvärd. Jag minns åren hos Väsbyhem, som mer hade inställningen att man som hyresgäst fick gilla läget – annars hyrde de ut lägenheten till någon annan. För det är ju lite så läget är i Stockholm, att vill jag inte ha en lägenhet i utkanten av Upplands Väsby – då finns det alltid någon annan som kan tänka sig att ta den. Och det nästan oavsett vilket skick lägenheten är i. Men hos Stockholmshem blir man väl omhändertagen och bemött av trevlig personal och man ser glatt till att hålla lägenheterna i toppskick. Och det ligger ju i allas intresse att lägenheterna är i bra skick, för de blir då attraktivare och lättare att hyra ut – men också trevligare att bo i. Vi har haft mycket bekymmer med den här lägenheten, som var i otroligt dåligt skick när vi flyttade in. Det är först nu som allt börjar kännas bra och lägenheten är i det skick vi vill ha den. Jag har felanmält många saker i lägenheten, inte minst under de första veckorna efter inflytt – och jag tappade snabbt räkningen på hur många gånger Stockholmshem var här för att åtgärda olika fel. Men de ställde glatt upp, kom hit och fixade och donade och åtgärdade alla de fel jag anmält utan att ens ifrågasätta något. Man bytte diskbänk, vitvaror, spis – och nu senast toalettstolen, som liksom blev pricken över i för att känna att lägenheten är i toppskick.

Vår nya toalettstol.

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa