Att uppskatta vardagens små stunder ger de största minnena, vilket är värdefullt att komma ihåg med åldern

Vecka 35 lider emot sitt slut och det börjar bli dags att summera den gångna veckan liksom att förbereda sig för den kommande veckan. Vi går snart in i september och det känns verkligen i luften att hösten närmar sig. Jag går fortfarande i shorts och kortärmat, men det är bara en tidsfråga innan jag börjar dra på mig långbyxor och långärmat igen. Snart är det dags att ta fram höstjackan för att hålla värmen när man ska ut – för man börjar verkligen känna att morgnar och kvällar är kyliga, just då som jag själv ofta rör mig till och från jobbet. Kvällar och nätter blir mörkare och jag som ofta jobbar natt har noterat att det faktiskt är kolmörkt några timmar varje natt. Mig gör det dock ingenting att vi sakta går emot höst, jag tycker om hösten och det känns på något vis som en nystart varje år när hösten gör sin debut. På tisdag går vi in i september och officiellt går vi in i första höstmånaden. Om det då är metrologisk höst återstår att se, ibland kan det vädermässigt vara sommar en bra bit in i september. Så det finns fortfarande tillfälle att sitta på balkongen, gå lättklädd och förhoppningsvis också åka och bada. Men att sommaren är på upphällningen råder det inga som helst tvivel om, snart är det höst på riktigt och jag har redan börjat ana lite höstfärger på somliga träd när jag är ute. I normala fall brukar jag ha semester i augusti, men så blev det inte i år utan jag hade min semester i juli och har med andra ord jobbat hela augusti. Det känns lite ovant eftersom jag är van vid att vara ledig hela augusti, men jag hade en bra semester i juli och är nöjd med årets upplägg.
Den gångna veckan har varit tämligen lugn trots allt, trots att jag haft saker inplanerade i princip varje dag. Efter att ha jobbat måndag och tisdag, var det dags att vara barnvakt i onsdags och torsdagen blev jag hemma hela dagen. I fredags träffade vi fler syskonbarn, för att utpumpade åka hem för att lägga oss tidigt på kvällen. Att sova tidigt på kvällen hade inte bara med att göra att vi varit igång hela dagen, utan även att vi båda skulle upp och jobba igår morse. Hela den gångna helgen har vi båda jobbat och jag har haft en ganska normal helg på jobbet. Det har varit lagom mycket att göra och jag har hunnit sova och återhämta mig mellan arbetspassen. Nu jobbar jag ikväll och är sedan ledig i fyra dagar, så hoppas på att kunna få lite vila och koppla bort jobbet under några dagar. Nästa vecka ser i skrivande stund ganska lugn ut, men sådant kan vända väldigt fort om man har lite tur. Jag behöver lite extrapengar, så ett övertidspass eller ett par filminspelningar skulle inte sitta helt fel. Men det återstår att se, jag vet att sådant ofta kommer med kort varsel. Vad gäller övertid, så är det inte ovanligt att bli väckt på morgonen för att bli inkallad samma dag – något som även ibland händer vad gäller filminspelningar, även om det är ovanligare inom den branschen.

Fortfarande är det förvånansvärt lugnt på filmfronten, jag har för tillfället inte haft en enda inspelning sedan höstsäsongen drog igång i augusti – även om jag fått en hel del förfrågningar visserligen. Än så länge har jag bara fått förfrågningar där datum eller klockslag inte passat mig och jag har varit tvungen att tacka nej till inspelningen. Det känns lite trist med vissa inspelningar som jag tackat nej till, eftersom det låtit som roliga inspelningar – visserligen inte välbetalda, men roliga sådana. Nu är ju situationen sådan att jag inte kan ta alla inspelningar som erbjuds – det händer då och då att de krockar med jobb eller annat som man har inplanerat i kalendern. Jag har haft perioder i tillvaron då jag kunnat ta i princip alla inspelningar som erbjudits, men då har livssituationen sett annorlunda ut. Numera jobbar jag heltid och då funkar det inte att springa på alla inspelningar som erbjuds – tyvärr. Visst kan jag ta ledigt för en inspelning, men det går heller inte att göra varje gång en sådan dyker upp – jag har trots allt bara ett begränsat antal semesterdagar att ta ut och det finns heller inga garantier att jag får ledigt bara för att jag söker. Så det är bara i undantagsfall jag tar semester för att närvara på en inspelning – oftast tackar jag nej när det krockar med jobbet. Men absolut, är det välbetalt eller en väldigt speciell inspelning – då gör jag vad jag kan för att få ledigt. Jag har gjort enstaka provfilmningar på sistone, men generellt brukar jag inte göra sådana – eftersom man så ytterst sällan får rollen man provfilmar för så tycker jag mest att det är slöseri med tid och energi. Det beror helt på vad man vill ha in för provfilmning från mig, är det en enkel sådan så kan jag fixa det – men oftast ska det vara så avancerade saker man ska göra, att jag inte brukar bry mig om det hela. Så oftast tackar jag bara nej till att gå vidare i processen, så får produktionsbolaget rekrytera en annan statist/skådespelare. Det kan mycket väl hända att jag på grund av denna inställning missat ett antal jobb genom åren, men det kan jag inte veta. Så jag fortsätter att avböja de allra flesta provfilmningar, vilket jag också gjort nu under de senaste veckorna.
Jag har haft mycket ledigt på sistone, men ändå har det inte funkat med några inspelningar – något som trots allt är ganska ovanligt. Oftast brukar jag få till inspelningar åtminstone enstaka dagar här och där – men inte på sista tiden. På sistone har jag bara erbjudits inspelningar på dagar jag redan jobbar, vilket börjat kännas aningen frustrerande. Jag vill gärna ha inspelningar eftersom jag tycker det är roligt – och dessutom ger några kronor extra till ekonomin. Men hittills har jag inte lyckats få till det, utan bara fått tacka nej gång efter gång. Det blir förhoppningsvis fler tillfällen naturligtvis, självklart kommer jag få gå på inspelningar framledes – men det känns lite frustrerande att ”ständigt” få tacka nej när erbjudandena kommer. Jag brukar söka alla uppdrag där jag passar in i kriterierna för vad man söker från produktionsbolagets sida, sedan får man se vad man blir erbjuden och om jag råkar vara ledig just då. Ibland blir det ändringar i mitt schema, så jag brukar inte bry mig om hur schemat ligger när jag söker filmuppdrag. När ett eventuellt erbjudande kommer, då kan jag ha fått ändringar i schemat som gör att jag kan vara med – eller tvärtom naturligtvis. Men eftersom jobbet är det mest välbetalda alternativet om man jämför med en statistroll, så tar jag i princip alltid ett arbetspass framför en filmroll.

Lite irriterad har jag blivit på sistone när det kommer till WordPress, där min blogg ligger. Jag har varit osedvanligt produktiv på bloggen på sistone och fördaterat ett stort antal blogginlägg. Men nu, när jag kommit upp till att ha åtta till tio fördaterade inlägg, då strejkar WordPress – och publicerar inte inläggen på det klockslag jag har ställt in. Något om naturligtvis är fruktansvärt frustrerande när man vill ha inlägg publicerade på ett visst klockslag ett visst datum. Jag har liksom aldrig reflekterat över att det skulle finnas något maxantal inlägg att fördatera på bloggen – och jag vet heller inte om det är det som är problemet. Men WordPress har aldrig tidigare missat att publicera fördaterade inlägg, det har bara skett nu – när jag har många fördaterade inlägg. Så någonstans tänker jag att det finns ett samband, att systemet helt enkelt inte klarar av för många inlägg åt gången. Vilket i sig är otroligt dåligt, inte minst när man betalar cirka 3.000 kronor om året för ett bloggverktyg. Då utgår i alla fall jag ifrån att systemet ska klara av ett tiotal fördaterade inlägg, konstigt vore ju annars. Jag kan förstå om det är hundratals fördaterade inlägg, att systemet då blir överbelastat – men ett tiotal? Hur svårt ska det vara liksom?! Annars är ju supernöjd med WordPress, man har bra översikt över kommentarer och statistik – det här är dock ett för mig helt nytt problem som jag aldrig har haft förut. När ett inlägg ska publiceras som jag ställt in det, dyker bara en text upp om att man missat fördateringen – och inlägget publiceras inte. Det har hänt flera gånger och det har varit tur för mig att jag varit ledig när det hänt och jag har kunnat publicera det aktuella inlägget som vanligt. Något som ju förtar hela vitsen med att fördatera inlägg – grejen är ju att inlägget ska publiceras den dag och det klockslag som jag har ställt in.
Fortsätter det hela, får jag väl höra av mig till WordPress och felanmäla det hela helt enkelt, för då är ju något fel i systemet – och kanske är det något som går att åtgärda. Eller åtminstone få en förklaring till varför det hela inte fungerar, kanske finns det en övre gräns vad gäller fördaterade inlägg – och en gräns som är väldigt låg? Nåja, något galet är det – om man frågar mig i alla fall – för i min värld ska man kunna ha ett tiotal fördaterade inlägg på en blogg utan att systemet havererar. Så är det i alla fall om man frågar mig, för jag kan inte se att det hela ska fungera så här dåligt när man betalar dyra pengar för en tjänst. Eller så är det något tillfälligt fel som snart är åtgärdat, så enkelt kan det ju vara.

Så den gångna veckan har mest innehållit vardagssysslor och en hel del måsten. Vissa saker har varit roliga, som att få vara barnvakt exempelvis – men i övrigt har det varit jobb, träning och pyssel hemma som har gällt. Jag försöker hålla träningen på en vettig nivå med minst två träningspass i veckan – men det är inte alltid det funkar, utan det blir färre eller inga träningspass vissa veckor. Jag kommer på mig själv att konstant hitta undanflykter och bortförklaringar till att träna – för jag tycker verkligen att det är fruktansvärt tråkigt. Samtidigt vet jag att jag behöver träna och att det är viktigt för kropp och hälsa att hålla igång. Länge var jag superduktig vad kommer till träningen och jag tränade regelbundet två till tre gånger i veckan, men så duktig är jag inte längre – jag har liksom vant mig vid att inte hålla igång så mycket som jag skulle behöva. Förhoppningsvis kommer jag att vänja om mig igen och faktiskt vänja mig vid att hålla igång igen – men just nu sitter det långt inne. Det tar mycket på krafterna att jobba som jag gör, så jag behöver även återhämtningen när jag är ledig, men självklart är det ingen bortförklaring för att träna. Ibland önskar jag att jag kan vara som de träningsfanatiker som resonerar att man ”unnar sig” ett träningspass – för mig är det en stor uppoffring att bege mig till gymmet. Sedan är det svårt att få in träningspass i min ganska fullklottrade kalender. Jag hinner inte träna de dygn jag jobbar, utan det måste ske på mina fridagar – och då har jag ofta en massa annat inplanerat. Detta är ingen undanflykt, utan fakta – jag har svårt att hinna med träningen vissa veckor.
Till veckan jobbar jag dock bara två dygn och hoppas därmed på att hinna med en hel del träning. Kanske kan det till och med bli tre pass med tanke på hur lite jag jobbar den kommande veckan, vem vet? Men det återstår att se, just nu vet jag inte hur mycket annat som kommer att dyka upp i form av exempelvis övertid och filminspelningar. Sådant kan ju sätta en del käppar i hjulen för träningen, samtidigt som jag behöver de extrapengar som det hela innebär. Men jag får försöka hitta en balans mellan att jobba, filma och träna – och kommer förhoppningsvis hitta sätt att hinna med alla aktiviteter under min fritid. Och den bästa träningen är trots allt den som blir av, det är så jag får försöka tänka. Blir det sedan bara ett pass vissa veckor, ja då får det bli så – sen kan det faktiskt bli tre somliga andra veckor. Så jag hoppas på att få det att jämna ut sig med tiden helt enkelt.