Visar: 1 - 10 av 21 RESULTAT
Dagbok

Träning och tillbaka i etern igen!

Sista dagarna har min närvaro i sociala medier varit lite sisådär, jag har inte direkt varit särskilt aktiv om man säger så. Tiden och orken har helt enkelt inte funnits. Mycket av tiden och energin har gått åt till att plugga ryska, något som tagit mer tid än jag tror mig ha räknat med från början. Jag har varit ledig från jobbet den här veckan och det har nog varit tur tror jag, så att jag kunnat sitta med studierna i ryska glosor och grammatik.

Dagbok

Vissa vanor att ändra på

Jag tycker verkligen att det är exceptionellt tråkigt att laga mat när jag är ensam. Inte för att jag inte kan laga mat, utan för att det är tråkigt när man är ensam helt enkelt. Och då har jag ändå levt ensam till och från under ganska många år och lagat mat i princip varje dag. Men sen jag blivit sambo för ett antal år sedan, har jag helt kommit av mig när det gäller att laga mat när jag är ensam någon kväll. Istället blir det oftast hämtmat av något slag när jag är gräsänkling.
Och det funkar ju om man är ensam någon gång här och där, men här hemma går vi om varandra ganska mycket, vilket gör att det blir hämtmat lite väl ofta med tanke på vikt och ekonomi. Jag försöker att hålla mig ifrån pizza och hamburgare under veckorna, men det blir istället rejält tilltagna portioner av thai, sushi eller kinamat som det också finns utbud av nere i centrum.

Dagbok

Den bästa träningen är den som faktiskt blir av

Tre gånger i veckan försöker jag ta mig iväg till gymmet, med en vilodag mellan varje pass. Oftast blir det måndag, onsdag och fredag som det bär iväg – och jag försöker verkligen hålla stenhårt på min tre träningspass i veckan. Även om jag en dag känner att jag har dålig dagsform, så försöker jag ta mig iväg för att prestera någonting på gymmet i alla fall. Det är lätt att känna sig nedslagen de dagar man av någon anledning inte lyckats prestera så mycket som man är van vid – åtminstone är det så för min del. Jag förväntar mig liksom på något vis att det ska gå bättre och bättre för varje träningspass, att formen och konditionen ska förbättras för varje gång. Men så är det givetvis inte alla gånger, det är många yttre faktorer som påverkar hur man presterar på gymmet. Hur man har ätit, sovit och vad man gjort innan man kommer till gymmet. Har jag gjort något annat fysiskt påfrestande, orkar jag helt enkelt inte lika mycket under träningspasset. Sen påverkas åtminstone jag själv av vädret, är det varmt och hög luftfuktighet blir det jobbigare att träna och prestera än om det är svalt och torrt.

Dagbok

Fortsatt viktnedgång i sakta mak

Jag har fortsatt hålla på min diet även sedan jag kom hem och det fortsätter ge resultat. Sakta men säkert minskar siffrorna på vågen när jag ställer mig på den. Ett tag till ska jag hålla i dieten, sen kommer jag förmodligen – åtminstone för ett tag – att mjuka upp den en aning för att förmodligen återgå till den lite hårdare, inslagna banan igen. Jag har så smått börjat vänja mig vid att avstå från vissa saker och tycker inte att det känns så tråkigt längre. Framförallt inte när jag trots allt ser påtagliga resultat på vågen. Till en början tyckte jag det var riktigt, riktigt tråkigt att avstå från alkohol, socker och annat som kan sätta lite guldkant på tillvaron. Nu har jag börjat vänja mig vid den nya tillvaron och tycker inte att det gör så värst mycket att avstå från dessa saker.

Dagbok

Det blir inte alltid som man hoppats

Jag hade på stort allvar trott att jag gått ner ganska mycket i vikt under semestern. Stenhårt har jag kört på min diet genom att hålla nere på portionernas storlek och antal liksom avstå från socker och alkohol. Kanske har det varit lite taskig tajming att bestämma sig för att gå på diet lagom till semestern, men jag vet att jag alltid kommer att komma med bortförklaringar och undanflykter, så jag valde att bita i det sura äpplet och faktiskt ta tag i frågan med vikten – semester eller ej.
Och det har trots allt givit resultat, fram till semestern börjat hade jag gått ner knappt åtta kilo och var riktigt stolt över mig själv. Det har gått fortare än jag vågat tro när kilona släppt från kroppen – och jag har märkt hur kläderna börjat sitta bättre och jag har orkat mer. Så visst har jag gjort enorma framsteg med vikten under de veckor jag ägnat mig åt min diet, något annat vore lögn att säga. Ett drygt kilo i veckan har försvunnit, vilket är ungefär den målsättning jag haft från början.

Dagbok

I natt var jag ute och drack öl

Min diet har gått lite för långt känns det som ibland. Nu har jag börjat drömma om nätterna att jag går ut och tar en öl – och jag inser att jag saknar just den biten ganska mycket. Att avstå från socker har inte varit någon svår match, men att inte ”kunna” ta en öl emellanåt har varit svårare. Jag har inga större planer att avstå från varken sötsaker eller alkohol för gott, men ett litet tag till ska jag härda ut och avstå helt. Jag har märkt hur kläderna plötsligt börjat sitta bättre på kroppen, jag får dra åt bältet något snäpp extra och det är mer luft i skjortorna. Så visst verkar min ganska hårda diet faktiskt ge resultat – och det ska bli intressant att ställa mig på vågen när jag kommer hem igen till helgen.
Målsättningen är att åtminstone hålla ut tills semestern är över, sedan kanske jag börjar tumma lite på saker och ting. Jag kommer fortsätta behöva tänka på vad jag stoppar i mig och inte, men kanske kan vara lite snällare emot mig själv och faktiskt unna mig saker ibland. Jag vet att jag fortfarande har många extrakilon som ska bort, så det kommer ta några månader till innan jag faktiskt är där.

Dagbok

Mot en sockerfri tillvaro

Det är minst sagt en kamp att gå ner i vikt och mycket att tänka på och hålla isär. Jag har sedan en tid bestämt att det är hög tid att gå ner i vikt och att jag ska göra vad jag kan för att göra det. Jag har redan börjat i änden att dra ner på mängden mat, något som gått extra lätt sedan min medicinering lades om för några veckor sedan. Tidigare har jag haft en glupande aptit och kunnat äta omåttliga mängder mat. Det skulle kunna gå att jämföra med den sugande hunger man kan känna när man är bakis och vill ha fet och stabbig mat. Ungefär så har jag känt varje dag under flera månaders tid. Men så lades medicineringen om och plötsligt tvärvände min aptit och jag äter markant mindre mat varje dag. Det har redan lett till att jag gått ner tre kilo – och fler ska det bli.
Men jag vill att det ska gå fortare med viktnedgången och har därför bestämt att ta till fler medel för att påskynda det hela. Nu har jag bestämt att jag ska låta bli socker under en tid framöver. Socker må kanske inte vara mitt största bekymmer, men det är definitivt en del av viktuppgången på senare tid. Och det är också det som jag känner är lättast att skära ner på. Jag har inte bestämt någon specifik jag ska låta bli socker, men åtminstone några veckor framöver och se om det har någon effekt på vikten. Ger det bra effekt, fortsätter jag hålla mig borta från sockret ett tag till.

Dagbok

Månad fyra av sjukskrivning men fortfarande inte uttråkad

Jag har byggt upp en ganska bra tillvaro kring att gå hem hela dagarna. Hade jag haft en tillvaro där jag varit mer eller mindre sängliggande, hade jag förmodligen varit rejält uttråkad vid det här laget. Men riktigt så har läget inte varit, utan jag har haft viss energi att hålla igång med saker trots allt. Jag har kunnat lägga tid på att skriva och blogga till exempel, vilket inte gör mig någonting.
Den enda gången jag blivit i närheten av uttråkad, är nu när jag varit hemma med min trilskande höft och faktiskt inte kunnat göra ett smack. Det har gjort ont till och med när jag suttit, så det har varit en utmaning även att sitta vid datorn. Jag har extremt svårt för att bara gå hemma och inte göra någonting, det får mig att klänga efter väggarna på nolltid. Så jag är innerligt glad att det inte blev så långvarigt med höften denna gång, utan att det faktiskt gick över relativt fort.
Det kanske inte hade varit läge att jobba under sjukskrivningen, det finns ju trots allt en anledning till att jag är sjukskriven. Och det känner jag verkligen av, kroppen samarbetar inte så bra att det skulle vara läge att arbeta heltid. Jag fumlar med händerna, tappar saker och är oerhört vinglig på benen. Så länge jag sitter i min stol på jobbet skulle det gå, men gå ronder och – om det skulle behövas – göra ingripanden skulle vara desto mindre aktuellt.

Dagbok

Våren visar sig från sin bästa sida

De gångna dagarna har det verkligen skurit i bröstet att vara inomhus större delen av tiden, som ju är fallet när man är sjukskriven. Temperaturen har stigit upp över 20 grader i solen på dagarna och solen har gassat från en mer eller mindre molnfri himmel. På håll har man hört fågelkvitter och anat att våren på allvar gjort sitt intågande.
Under eftermiddagarna har jag haft balkongdörren öppen på vid gavel och tagit eftermiddagskaffet på balkongen i sällskap av någon lämplig tidning. Mer än så har jag inte varit utomhus under de gångna dagarna och det känns lite surt på något vis när våren nu äntligen har kommit. Men man får gilla läget, har man så ont i en höft att man knappt kan gå, så finns liksom inget alternativ till att bara vara hemma.
Nu verkar det inte som att det fina vädret tänker hålla i sig särskilt länge till dock. Ska man tro meteorologerna, kommer kylan tillbaka till helgen med molnigt väder och bara några få plusgrader. Så säg den glädje som varar? Jag hoppas i alla fall att det inte tänker kommer mer snö den här våren, utan att vi klarar oss ifrån den biten. Det kommer bakslag varje år, så är det ju, men nu är vi inne i slutet av april och då hoppas jag att vi åtminstone slipper mer snö.

Dagbok

Jag tror jag har brutit mitt nyårslöfte

Jag brukar i normala fall inte avge nyårslöften eftersom jag aldrig kan hålla dem. Men det gångna nyår bröt jag mot den vanan och avlade någon form av löfte – eller åtminstone en målsättning. Nämligen att gå ner i vikt – originellt, eller hur?! 😁 Men det behövs verkligen, jag har X antal kilo som ska bort och jag behöver lägga om en hel del vanor i tillvaron. Såväl vad det gäller mat som träning och en hel del annat.
Fast jag får nog – så här en dryg månad in på det nya året – erkänna att det gått så där. Det enda som gått ungefär som det brukar göra, är att jag inte hållit mitt löfte till mig själv. Jag har fortsatt slarva med träningen och äter inte alls så kalorisnålt som jag borde göra. Det enda jag faktiskt hållit nere på är mitt alkoholintag – och det har till största delen med att göra att jag blivit rådd att göra det under min strålbehandling.
Och fast jag faktiskt haft tiden att gå till gymmet nu när jag är hemma, så har det inte heller riktigt blivit. Visst har jag varit där ibland, men inte så ofta som jag faktiskt skulle behöva. Min målsättning är tre träningspass i veckan, men det är inte något jag hållit överhuvudtaget. I bästa fall har jag varit på gymmet två gånger per vecka.