Sömn är en osynlig tråd som syr samman våra slitna dagar

Jag brukar ofta prata om att jag sover så fruktansvärt dåligt när det är fullmåne – och det gör jag visserligen, men det är också en sanning med viss modifikation. För självklart måste det inte vara fullmåne för att jag ska sova dåligt, det går alldeles utomordentligt bra ändå. Som under förra veckan när jag var långledig – och verkligen hade behövt sova ut ordentligt. Vad tror ni händer? Jo, självklart har jag flera kvällar svårt att somna, det är stört omöjligt. Till råga på allt, har jag haft tidiga morgnar flera dagar och varit tvungen att vara uppe i tid – bland annat för att ta emot hantverkare här hemma. Så vissa nätter har det verkligen inte blivit många timmars sömn, ibland har jag bara sovit några timmar framåt morgonkvisten. Om mina sömnproblem är på väg tillbaka? Nej, det tror jag verkligen inte, utan det är i mitt fall som för de flesta andra av oss – man sover helt enkelt lite sämre vissa nätter. För 15 år sedan hade jag själv förmodligen dragit väldigt stora växlar på att inte kunna sova några kvällar i rad och tyckt att det varit något av en katastrof, men numera tar jag det hela med ro. Jag vet att det är helt naturligt att man ibland inte kan sova och att man faktiskt får finna sig i att det är så det är. Nuförtiden har jag mina knep för att somna till sist – knep som jag vet hjälper och som alltid funkar. Somnar jag inte inom sisådär 45 minuter, då går jag upp och gör något annat en stund, något jag tycker om att göra. Oftast hamnar jag framför datorn, men jag kan också sitta och ”leka” med mobiltelefonen, se något på TV eller på annat vis försöka skingra tankarna lite. Sedan sitter jag helt enkelt upp tills jag känner mig trött igen och känner att det är dags att försöka sova – det kan ta alltifrån någon halvtimme till ett antal timmar. Men oftast blir det inte att jag sitter uppe till framåt morgonen, utan i de flesta fall kryper jag ändå i säng i någorlunda skaplig tid. Inte minst om jag ska upp tidigt nästa morgon, då gör jag vad jag kan för att inte vara vaken en stor del utav natten. Men jag måste följa den rutin jag byggt upp, jag måste göra det som känns rätt för just mig för att jag ska kunna somna igen. Det går liksom inte testa sig fram hur mycket som helst och göra andra saker i tron att det ska funka – för tro mig, jag har testat! Jag har gått promenader, gjort yoga, avslappningsövningar, lyssnat på ljudböcker, tagit vitamintabletter – listan kan göras oändligt lång. Nu har jag slutligen kommit fram till vad som funkar för just mig.
Jag har lärt mig att på något vis ta tillvara på tiden jag är vaken när jag nu ändå inte kan sova. Som att se till att få saker gjorda på bloggen eller ta tag i andra projekt som jag är involverad i. På så vis känns det inte som att jag varit vaken i onödan, utan trots allt har jag fått saker gjorda som jag kanske tänkt göra dagen efter. Förr, när mina sömnproblem var som värst – då kändes det oftast som slöseri med tid att sitta vaken på nätterna. Jag hade svårt att koppla av tillräckligt för att ta mig för saker och blev istället väldigt uppstressad över att inte kunna somna. Numera behåller jag lugnet och gör något av tiden istället. På så vis vet jag att jag hinner med saker och ting i alla fall, även om jag sovit dåligt och kanske vill sova lite extra på morgonen istället. De enda gångerna det blir svårt att få sova någon timme extra är när jag har en tid att passa på morgonen. Då får man bita i det sura äpplet och stiga upp i alla fall när klockan ringer. Ibland kan det dessutom vara bra att komma upp i bra tid på morgonen, det kan hjälpa att somna kommande kväll. Man får stå ut med att vara lite trött under dagen och kanske sen ha lätt att somna när kvällen väl kommer. Det kanske inte alltid blir så, men ofta nog. Jag försöker att aldrig ta igen sömn under dagen genom att sova middag eller liknande – även om det ibland är svårt att låta bli om man är rejält trött. Så visst händer det att jag tar en tupplur på dagen, men det hör till ovanligheterna – för jag vet att det riskerar att förstöra nattsömnen och leda till ytterligare en natt med dålig sömn.

Att inte få sin nattsömn är en stor plåga, det vet jag efter att under flera år haft stora problem med sömnen. Under många år sov jag i bästa fall ett par timmar per natt – om jag hade tur. Jag utvecklade en depression och mådde på det stora hela mycket dåligt. Först efter ett stort antal läkarbesök, fick jag rätt medicinering både mot sömnproblemen och depressionen. Ironiskt nog var det först efter att ha besökt företagshälsovården som jag fick rätt medicin – något som kändes ironiskt, eftersom jag i grunden är emot privata vårdgivare utan tycker att vården ska tillhandahållas av regionerna/staten. Men hos Previa – som det hette på den tiden – träffade jag en klockren läkare som förstod allvaret och vad det var som stod fel till hos mig. Jag fick sömntabletter, som gjorde att jag äntligen, äntligen kunde börja sova någorlunda normalt. Det händer fortfarande att jag tar dessa tabletter, men ytterst sällan i förebyggande syfte utan när jag har svårt och somna, då kan jag gå upp och ta en för att få sova. Men det blir alltmer sällan som jag tar sömntabletter, eftersom jag numera generellt sover väldigt bra. Men – som sagt – med vissa undantag. Ibland är det som förgjort att få sova och jag kan sitta uppe till långt in på natten innan jag slutligen känner mig redo att krypa i säng igen. Och jag måste få följa mina egna rutiner när det inte går att somna, det funkar inte på något annat vis. Jag har fått kommentarer om att det bara är att gå och lägga sig igen efter någon halvtimme – men det funkar oftast inte för min del. Ibland räcker det att sitta uppe någon timme, andra gånger tar det halva natten innan jag känner att det är dags att sova. Så vissa gånger – när jag ska upp på morgonen av någon anledning – kan jag ha sovit tre till fyra timmar när jag kliver upp, vilket förstås gör mig gränslöst trött under dagen. Men jag håller mig ifrån att sova middag, eftersom det bara ger en ond cirkel av att inte kunna sova igen kommande kväll. Då väljer jag hellre att lägga mig tidigt nästkommande kväll för att ta igen förlorad sömn, det är många gånger effektivare.
Sedan är det naturligtvis frustrerande ibland när man inte kan sova – oavsett om man ska upp på morgonen eller ej. Förra veckan hade jag verkligen sett fram emot att få sova ut efter veckan innan som var otroligt hektisk och bjöd på en hel del sömnbrist eftersom jag jobbade väldigt intensivt. Men istället sov jag extremt dåligt och somnade flera nätter först någon gång efter ett på natten. Sedan skulle jag upp på morgonen flera av dagarna, så det var riktigt irriterande att inte få sova. Men i helgen har jag äntligen fått sova ordentligt, och jag kände bara att äntligen får kroppen och psyket välbehövlig vila. Jag har somnat så fort jag lagt huvudet på huvudkudden och sedan sovit natten rakt igenom. Och ofta har det inte hänt något speciellt när jag inte kan sova – på sin höjd har det blivit fullmåne, men det är det allvarligaste. Självklart, är jag väldigt stressad över något så kan det ibland påverka sömnen, men förra veckan var jag ledig och inte alls stressad över något – snarare tvärtom. Men jag väljer att koppla bort frustrationen och ibland till och med känna att det är lite mysigt att gå upp och sitta där vid datorn i natten och pyssla med saker som jag behöver få gjort. Ska jag dessutom inte upp tidigt följande morgon, då spelar det ju liksom ingen roll om jag får sova eller ej – då kan jag sova lite extra på morgonen och sedan är det hela ur världen. Men förra veckan skulle jag som sagt upp tidigt flera morgnar i rad och vad jag minns från veckan, är en dimma av trötthet efter att ha sovit så få timmar per natt som jag gjort. Nu har jag äntligen fått sova under helgen och har börjat känna mig som människa igen. Sömnen påverkar vårat välbefinnande otroligt mycket och har man sovit för lite under några nätter, då påverkar det naturligtvis hur man mår. Men jag har lärt mig att inte göra så stor sak av det hela, eftersom jag vet att jag klarar mig några nätter utan ordentlig sömn – jag blir trött, men jag klarar att jobba eller vad det nu är jag ska ha för mig under dagarna.

Sedan är det kanske inte så konstigt att man i perioder sover dåligt när jag är inbiten skiftarbetare och konstant vrider och vänder på dygnet. Det är alltifrån tidiga morgnar till nattskift och sena kvällar på jobbet som man ska hålla sig vaken. Ena dygnet sover jag på natten, nästa dygn på dagen – följt av att stiga upp tidigt eller vara vaken till sent på kvällen. När jag sedan är ledig, försöker jag ha en så normal dygnsrytm som möjligt – som att lägga sig i tid på kvällarna och komma upp i någorlunda tid på morgonen. Och mellan mina jobbdygn har jag förstås mina filminspelningar – som även de kan infalla på de mest udda tider. Ibland är det tidiga morgnar, andra gånger sena kvällar eller nattmanglingar. Så visst är det konstant vridande fram och tillbaka på dygnet – och som gjort för att få sömnproblem. Jag tror att det var därför jag från början fick mina sömnproblem, jag hade helt enkelt inte lärt mig att hantera skiftgången utan sov på de mest konstiga tider. Numera har jag lärt mig att hantera skiftgången, jag har lärt mig hur jag funkar och när det är lämpligt att sova, stiga upp eller inte sova alls. Och tur är väl det, eftersom jag älskar att jobba skift och inte alls trivs med att jobba kontorstider. Tro mig, jag har testat och trivs inte alls med kontorstider, det känns som att man varken orkar eller hinner något annat än att jobba. Numera har jag jättemycket fritid känns det som och jag hinner med allt sådant som man vill och måste hinna med utanför arbetstid. Jag hinner med mina filminspelningar, jag hinner med läkarbesök, tandläkarbesök, kontakt med vård och myndigheter, gå på banken – ja, ni vet allt sådant som behöver göras när man inte är på jobbet. Och då får det fasen vara värt att i perioder sova lite sämre, att i perioder ha svårt att somna om kvällarna. Så länge det bara är tillfälliga svårigheter så är det inte ett problem, så resonerar jag. Problem blir det först när man inte sover alls eller väldigt lite – som det var för mig för drygt 20 år sedan när jag knappt fick sova överhuvudtaget. Numera är det bara någon gång här och där som jag sover dåligt och jag har lärt mig att tackla de sömnlösa nätterna. Det är inte längre någon katastrof när jag inte får sova, utan jag går upp och gör annat istället så att jag utnyttjar tiden om jag ändå ska vara vaken. Länge var det nästan lite traumatiskt när man inte fick sova, det var en jättegrej – men det är det inte längre, utan snarare något mysigt då jag får lite egentid och i lugn och ro kan pilla med sådant som jag kanske inte hunnit med under dagen.
Lite ironiskt är det dock, att jag kan ha svårt att sova när jag är ledig medan jag kan ha svårt att hålla mig vaken när jag jobbar natt eller stigit upp vid halv fyra för att åka till jobbet. För oftast är det när jag är ledig som de sömnlösa nätterna kommer – och ytterst sällan när jag jobbar. Kan det vara så att jag somnar ovaggad för att jag är utpumpad efter ett natt- eller kvällspass på jobbet? Jag kan till och med sova på dagen eter mina förmiddagspass, något som jag i normala fall har väldigt svårt för. Ibland försöker jag sova lite på dagen om jag sovit extremt dåligt en natt, men det är sällan jag somnar utan istället vrider och vänder jag på mig i sängen. Vilket väl är tur, eftersom jag försöker undvika att sova på dagen så länge jag inte ska vara vaken på natten. Ska jag jobba natt, är det bara bra om jag sover en stund på dagen – men är jag ledig och vill sova på natten, så försöker jag undvika in i det längsta att sova på dagen. I förra veckan gjorde jag undantag, då jag bara sovit tre timmar under morgonen innan jag skulle upp och ta emot rörmokaren som skulle installera vår nya toalett. Men tro det eller ej, trots att jag bara sovit ungefär en timme på dagen så kunde jag inte somna heller den kommande kvällen. Efter de lät jag bli att sova middag – och har sedan fått sova ordentligt de sista nätterna under ledigheten. Så nu har jag lärt mig den läxan, det är bara dumt att sova på dagen så länge jag inte vill eller måste vara vaken kommande natt. Någonstans har jag läst att om man inte sover längre än till 13:00, så rubbar man inte dygnsrytmen och kommer kunna sova någorlunda bra kommande natt. Och detta kör jag stenhårt på! Jag sover aldrig längre än till klockan ett om jag jobbat natt eller inte kunnat sova – och i princip alltid lyckas jag somna kommande kväll.