Fördelen med sociala medier är att man kan få glänsa lite och vara lite narcissist – det är liksom helt okej att lägga ut bilder, filmer och annat som har bara med mig själv att göra. Och jag älskar ju att lägga ut filmer där jag liksom syns lite extra, så som jag ju gör i de filmsnuttar som kommer här nedan. I den första får man vänta en liten bit in i filmen innan jag dyker upp, men i de andra två syns jag tämligen direkt. Det här är liksom det positiva med att vara med som statist, att man ibland syns lite extra mycket i olika produktioner. Vissa gånger ser man bara med viss möda att jag dyker upp i en scen, men andra gånger ser man desto tydligare att jag är med. Tänk hur många gånger man varit med under långa inspelningsdagar, gått fram och tillbaka framför kameran – men lik förbaskat syns i bästa fall ens nacke eller rygg svepa förbi i bild i det färdiga resultatet. Andra gånger är det korta, intensiva inspelningar och man syns istället fantastiskt mycket. Som i dessa filmer här nedanför – det rörde sig aldrig om mer än några få timmars inspelning, men ändå syns jag väldigt mycket, har repliker och allt. Jag minns dock när man mejlade mig och frågade om jag ville vara med i en reklamfilm för SD Worx, jag var tvungen att dubbelkolla att filmen inte skulle ha något med Sverigedemokraterna att göra eftersom det ligger så fantastiskt långt ifrån mina grundläggande värderingar. Men jag fick lugnande besked, SD Worx har inget med politik att göra utan pysslar med helt andra saker. Så – gott folk – här kommer slutresultatet. 😊
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.