Igår åkte jag till Trafikverkets kontor i Solna för att tömma mitt skåp. Jag har hunnit samla på en del bråte i skåpet under de få år jag varit på Trafikverket och tömningen tog lite mer tid än jag tror att jag räknat med. Allt arbetsmaterial liksom jobbdator och jobbtelefon skulle returneras på ett ställe, min kommunikationsradio på ett annat. Sen fyllde jag en hel påse med saker som kunde slängas.
Först när jag lämnade kontoret insåg jag nog på allvar att jag faktiskt ska sluta och förmodligen inte kommer tillbaka till Trafikverkets kontor igen. Som alltid när man byter jobb, känns det lite konstigt att ta avsked från sin gamla arbetsplats. Trots allt tillbringar man en stor del av sin vakna tid på sitt arbete, så man har ju en stark relation till sin arbetsplats liksom de kolleger man jobbar med. Jag brukar byta jobb lite då och då, men just känslan av vemod kommer jag aldrig ifrån när jag lämnat ifrån mig passerkort och lämnat sin arbetsplats en sista gång.
Sen är det alltid spännande med att testa något nytt, att påbörja en ny anställning. Det är nya utmaningar, nya arbetsuppgifter och kolleger. Varje jobb jag haft, har jag ju sökt av en viss anledning och det är ju oftast att man tycker att jobbet låter utmanande och spännande. Sen har kanske inte alla jobb levt upp till mina förväntningar, medan andra har gjort det med råge.
Nu känns det konstigt att även skolan är över och att jag inte kommer gå tillbaka dit igen. Det har varit en konstig liten bubbla jag befunnit mig i under det gångna året och det kändes konstigt när jag lämnade skolan för sista gången under den gångna veckan. Jag har tömt skåpet även på skolan och tagit hem de saker jag haft där. De dagar som gått har jag ägnat åt att ta reda på saker som inte riktigt hunnits med under de senaste intensiva veckorna i skolan. Jag har gått igenom min mejl och hårdgallrat bland en massa mejl som bara blivit liggande. Jag har anmält intresse för en lång rad filminspelningar, jag har liksom inte riktigt haft tid att hålla koll på vilka jobb som kommit ut på sistone.
Nu börjar jag få koll på tillvaron igen och kan göra mig redo för att påbörja min nya anställning. Just nu väntar jag på det godkännande från Länsstyrelsen som krävs för att få jobba på ett säkerhetsbolag. Innan jag fått det godkännandet kan min anställning inte påbörjas. Men jag är inte särskilt orolig, utifrån vad jag vet att man tittar på, så ska det inte vara några konstigheter att få ett godkännande. Så nu gäller det bara att ha is i magen och invänta att processen har sin gång.
På måndag ska jag på möte med min nya arbetsgivare och då kommer jag få information om exakt vad det är jag ska göra. Det är mycket “hyschpysch” kring den här typen av tjänster och man får alltså inte ens mejla mig den informationen då mejl är så lätta att avlyssna. Och jag får heller inte diskutera i sociala medier vad det faktiskt är jag kommer att jobba med, mer än att jag är anställd på Securitas.