Den människa är rikast vars nöjen är billigast

Sakta har jag börjat gå igenom min ekonomi, jag har vänt och vridit på den tidigare men nu ska jag gå igenom den rejält. Jag har börjat känna att det börjat ticka iväg pengar till totalt onödiga saker, så det börjar verkligen bli dags att ha en liten genomgång. Jag har försäkringar jag vet att jag aldrig kommer ha nytta av, prenumerartioner som jag inte nyttjar och en lång rad andra onödiga saker som det går pengar till. Det är visserligen inga stora summor som går till varje liten sak – men i det stora hela blir det i slutändan mycket pengar. Och har man en begränsad summa pengar varje månad, då blir det självklart viktigt att hålla lite i slantarna – det hade varit annat om man var höginkomsttagare. Då hade man kanske inte varit lika brydd över vad pengarna gått till, men är man som undertecknad inte höginkomsttagare då får man hålla en aning i slantarna. Jag brukar med jämna mellanrum gå igenom ekonomin och brukar varje gång lyckas spara in en ganska bra slant varje månad. Ibland är det hundralappar, ibland tusenlappar som kan sparas in. Nu ska jag lägga om ett lån, säga upp en lång rad saker och lägga om andra. Jag har en del tidningsprenumerationer där jag nte alltid läser alla tidningar och kanske helt enkelt inte behöver fortsätta få hem dessa tidningar. Så visst finns det saker att se över och det är det alltid värt att göra. Jag ska även ta en vända med Telia, där det känns som att jag betalar dubbelt för vissa saker. För några månader sedan bytte jag abonnemang på mitt mobila bredband, men det verkar exempelvis inte som att det gamla abonnemanget är uppsagt – vilket känns väldigt onödigt på ren svenska.
Det känns som att jag vill ha mer pengar över till sådant som är roligt att göra och inte lägga alltför stora summor på räkningar varje månad. Just nu känns det som att alltför mycket pengar går till räkningarna och jag behöver verkligen en rejäl genomgång av ekonomin. Det är inte så att jag går med minus eller skulle kvala in i Lyxfällan, utan det är bara en fråga om att vara ekonomisk. Att vara just ekonomisk kanske inte nödvändigtvis är min starka sida alla gånger, men jag hoppas att bli bättre på den punkten. Nu är i alla fall första steget att göra en genomgång av ekonomin och får några fler kronor över varje månad – eller för den delen kunna stoppa undan lite extra varje månad för att bygga upp en bra buffert. Jag har varit lite för dålig på att stoppa undan pengar genom åren utan har istället haft en vana att bränna dem på olika saker – alltifrån prylar till resor och hotellnätter. Nu ska jag försöka vara lite mer ekonomisk framöver har jag tänkt och försöka hålla lite mer i pengarna.

Jag brukar titta på Lyxfällan ibland och blir alltid lika imponerad över hur folk sköter sin ekonomi – och framförallt att så många inte har en känsla för hur man sköter det där med pengar. För det är ju ingen raketforskning som programmet ägnar sig åt, utan det är enkla lösningar som att sälja onödiga prylar och bilar man inte har råd med, skaffa hopbakslån och så vidare. Jag kan inte förstå folk som skaffar dyra bilar, åker på dyra resor och så vidare som man inte har råd med. Framförallt folk som knappt har någon inkomst, men ändå köper en massa onödiga saker – det är så enkel matematik att inte göra av med mer pengar än du får in. Hae man låg eller ingen inkomst, då får man anpassa sig efter det och inte shoppa en massa dyra prylar. Kanske behöver du en bil för att ta dig till och från jobbet, men då får man göra en avvägning vilken bil man har råd att äga. Det kanske inte är läge att köpa en sportbil eller en stor bil som är dyr i drift. Man kanske får finna sig i en liten billig bil om fyller sin funktion men inte mycket mer.
Men på något vis blir jag nästan lite glad när jag tittar på Lyxfällan, för jag kan tänka att fullt så illa ställt är det inte i min ekonomi. Förutom att jag blir provocerad över att vuxna människor inte kan sköta sin ekonomi bättre, så blir jag glad över att det inte är fullt så illa ställt med min ekonomi. Det går liksom inte ens att jämföra, för även om jag har lite skulder och ibland köper saker på kredit så är jag inte så illa ute som de flessta av deltagarna i Lyxfällan. Där har vi ofta deltagare med mångmiljonskulder trots att de knappt har några eller väldigt låga inkomster och jag inte fatta man som vuxen människa låter det gå så långt.

En annan fråga som ofta depateras är om man blir lycklig/lyckligare av pengar – eftersom allt trots allt inte går att köpa för pengar. Personligen hävdar jag bestämt att pengar inte är allt, men det är klart att det gör mycket till för ens välbefinnande. Framförallt om man jämför med att ha dåligt med pengar och aldrig veta om pengarna räcker till det allra viktigaste – då är det klart man mår bättre av att ha en god ekonomi eller en förmögenhet. Jag vet inte om jag står efter att vara förmögen, men självklart skulle jag kunna tänka mig en bättre ekonomi – det är just dörför jag ser över den med jämna mellanrum. Det gäller att ta tillvara på sina snålt förvärvade slantar helt enkelt. Jag kommer inte bli rik på det jobnb jag har, det är liksom en matematisk omöjlighet. Däremot spelar jag lite på Lotto och där finns förstås chansen att kunna vinna en bättre slant. Jag vet dock inte om jag egentligen står efter att vinna hundratals miljoner – som man ju kan göra på Lotto. Jag skulle vara nöjd om jag vann en miljon! Då skulle jag kunna göra mig skuldfri och ändå få en bra slant över. Eller varför inte vinna 25.000 i månaden på någon Trisslott?! Det skulle jag heller inte tacka nej till. Jag skulle förmodliden inte säga upp mig på grund av en sådan vinst, men definitivt göra mig skuldfri, stoppa undan en hel del pengar och dssutom ha råd att göra en jäkla massa roliga saker.
Frågan är ju vad man skulle göra om man vann sisådär 150 miljoner som ju högsta vinsten på Lotto kan ligga på med jämna mellanrum. Det beror förstås på vilket skede man är i i livet, var man befinner sig någonstans i livet. Är man kvar i yrkeslivet, skulle man förstås överväga att säga upp sig och göra något annat – som att till exempel jobba ideellt. Självklart efter att först ha gjort sig skuldfri, gjort resten av familjen till miljonärer och skänkt lite till välgörenhet. Är man däremot pensionär så är förstås läget något helt annat – då har man ju exempelvis inget jobb att säga upp sig ifrån. Men resterande saker att göra återstår nog, som att betala skulder, skänka bort en del pengar och så vidare.