Utbildning är det mäktigaste vapen som du kan använda för att förändra världen

Regeringen tillsätter en utredning för att se över studiemedelssystemet, uppger högskoleministern Lotta Edholm. Bland annat vill man utreda reglerna för fribeloppet – det vill säga hur mycket en student kan arbeta utan att det påverkar studiestödet. Regeringen vill också förlänga gränsen för hur länge man kan få studiemedel och se förbättrade möjligheter till deltidssjukskrivning. Självklart är även detta – precis som mycket annat på sistone – valfläsk och naturligtvis beslut regeringen tar för att försöka påverka valresultatet i höst. Men jag tycker även detta är ett bra beslut och jag hoppas att det kommer ut något bra av denna utredning. Jag har själv tillbringat sex år av mitt liv åt att plugga på eftergymnasial nivå – och min uppfattning är att CSN är ganska stelbent och faktiskt borde ses över rejält. Självklart är det förmånligt att kunna ta dessa lån med en bidragsdel för att alls ha råd att utbilda sig. För mig och de flesta andra skulle det vara helt orealistiskt att kunna utbilda sig alls om det inte vore för CSN – men naturligtvis ska jag kunna jobba i princip så mycket jag vill vid sidan av studierna utan att det ska påverka studiemedlen. Först om jag får en bättre heltidslön borde det påverka vad jag ska kunna ta i lån. Sen är det naturligtvis oftast orealistiskt att kunna jobba så mycket att man har en heltidslön samtidigt som man pluggar på heltid och kan få ett fullgott studieresultat. Då ska man förmodligen ha en väldigt bra timlön för att den matematiken ska gå ihop. Jag har själv pluggat på heltid under sex års tid och vet av egen erfarenhet att det skulle vara otroligt tufft att samtidigt jobba heltid. Självklart ska man inte kunna ta studielån under vilka omständigheter som helst – men det vore inte fel att se över dagens regler litegrann. Jag själv tillhör inte dem som blivit återbetalningsskyldig till CSN, men jag vet flera personer från min studietid som blivit det. och oftast har det varit för att man helt enkelt jobbat för mycket som ligger bakom återbetalningskraven.
Vänsterpartiet går – föga oväntat – emot förslaget och tycker att bidragsdelen ska höjas så att man slipper ha ett jobb vid sidan av studierna. Personligen tycker jag att det är bra om man jobbar vid sidan av studierna och därmed inte är borta från arbetsmarknaden under flera års tid medan man går en yrkesutbildning. Själv jobbade jag extra på helgerna när jag studerade i Kalmar – liksom (förstås) under somrarna. Självklart var det slitigt att både studera på heltid och samtidigt hinna och orka med att jobba extra, men sådan är trots allt vardagen för de allra flesta studenter. Och jag själv tyckte att det var skönt att behålla kontakten med arbetsmarknaden trots att jag studerade. Visserligen kan man redan idag tjäna cirka 114.676 kronor per halvår – vilket ger en skaplig årsinkomst om man ligger precis under gränsen för vad man får tjäna. Det ger en månadsinkomst på 19.100 kronor och tillsammans med pengarna från CSN ger det en skaplig inkomst om du jobbar så mycket som du får göra. Samtidigt måste man jobba ganska mycket för att komma upp i dryga 19.000 kronor – om man inte har möjlighet till något jobb med hög timlön. Jag låg ganska långt ifrån de summorna, med undantag för sommarmånaderna då jag faktiskt låg en bra bit över 20.000 i månaden eftersom jag jobbade heltid. Min poäng är dock att jag tycker att man ska kunna jobba mer eller mindre obehindrat under studietiden utan att det påverkat studielånen. Sedan måste naturligtvis studielånens nivå också följa med i inflation och all annan ekonomisk utveckling – det vill säga stiga i ungefär samma takt som löner och så vidare gör.

Sedan går alltid diskussionerna varma kring det där om man faktiskt ska behöva jobba extra eller ej under sin studietid. Att plugga på heltid är tufft – det vet jag som gjort det i sammanlagt sex år. Men att under flera års tid förlora kontakten med arbetsmarknaden ser inte bra ut i CV:t om man frågar mig. Skulle jag rekrytera någon som inte jobbat på fem till sex år – även om hen pluggat under de åren – skulle jag förmodligen dra öronen åt mig litegrann och förmodligen välja en annan kandidat. Sedan är det naturligtvis en helt annan sak om man pluggar ett enstaka år och väljer att inte jobba – så gjorde jag när jag gick en ettårig skrivarutbildning på Folkuniversitetet för några år sedan. Det enda jag då gjorde vid sidan av studierna för att dryga ut ekonomin, var enstaka uppdrag på firman – men det funkade bra det med och jag fick ekonomin att gå ihop under det läsåret. Det hade nog inte funkat under en hel yrkesutbildning, men ett läsår gick bra – framförallt med tanke på att jag hade en buffert att ta av när studierna började. Bufferten var så gott som slut när utbildningen var klar, men jag hade också räknat med att pengarna inte skulle räcka hela vägen. Men – pluggar du under en längre tid kan det faktiskt vara bra att hinna med och jobba lite också under studietiden. Sedan kan CSN alltid ses över i form av vilka nivåer den ska ligga på och hur mycket man ska ”tvingas” att jobba under sina studier. Kan du leva billigt, behöver du redan idag inte jobba under studietiden – men de flesta behöver trots allt göra det. Jag har haft klasskompisar som istället haft ekonomin att inte behöva ta studielån – och då är hela grejen med CSN inte ett problem. Vissa har haft arv eller andra buffertar att ta av och därmed inte behövt ta studielån, eller möjligen bara jobbat lite emellanåt för att dryga ut den buffert man har. Andra har haft så pass välbetalda extrajobb att de inte behövt ta studielån. Själv jobbade jag extra som städare och brevbärare under merparten av min studietid, så det fanns liksom inte utrymme för att stå över studielånen – den lönen hade jag helt enkelt inte.
Själv har jag tagit så mycket studielån som jag kan ta, jag får inte ta mer studielån helt enkelt – och jag klarar mig bra med de lån jag trots allt har vid det här laget också. Jag kommer inte plugga mer på heltid i livet, även om jag mer än gärna skulle göra det. Men då får det bli utan att ta studielån och helt enkelt måste det förenas med att jobba så mycket att jag kan betala hyra och amorteringar utan att ta tjänstledigt. Det känns lite sorgligt att veta att jag inte kommer att plugga mer, åtminstone inte på heltid – men deltidsstudier kan det trots allt bli, så loppet är inte helt kört än när det kommer till studier för min del. Men ytterligare en del i utredningen som regeringen nu tillsatt, är ju just om man ska kunna ta studielån under längre tid. Och nog kan det vara bra för personer som exempelvis vill kunna skola om sig senare i livet – vilket ju både samhället och individen skulle tjäna på om möjligheten fanns. Jag vet inte om jag själv skulle ta möjligheten, med tanke på att jag redan har så pass mycket i studielån – men jag tänker på folk med lite kortare utbildningar, där har vi personer som garanterat skulle hoppa på möjligen att skola om sig om det gavs möjlighet till att ta studielån under längre tid än vad som ges möjlighet till idag. Cirka sex års heltidsstudier är idag maxgränsen för studielån, men undantag finns. Du kan få bidrag till och med det år du fyller 60, men din rätt att låna pengar börjar trappas av från det år du fyller 51. Från och med det år du fyller 61 kan du inte få pengar alls från CSN. Och åldersgränserna är kanske hyfsat rimliga, men jag kan nog tänka att man borde kunna låna pengar lite längre än till 51 års ålder. Framförallt om man vill gå enstaka år för att till exempel gå påbyggnadsår för en utbildning man redan har.

Trots allt ska det vara enkelt i en välfärdsstat som Sverige att utbilda sig – och det ska vara förmånligt att plugga. Det tror jag att vi kan enas om över blockgränserna, även om det skiljer sig lite åt mellan blocken hur man känner att man vill få folk att utbilda sig. Själv tycker jag inte att det finns några som helst bortförklaringar till att utbilda sig i ett land som Sverige – i alla fall så länge man har någorlunda läshuvud och inte har något i övrigt som hindrar att man pluggar. Vissa kanske inte kan plugga för att man har funktionsnedsättningar, bokstavskombinationer, dyslexi eller liknande som sätter käppar i hjulen. Men så länge man inte har det, tycker jag man absolut ska plugga vidare efter gymnasiet – och det behöver man inte göra direkt efter studenten. Personligen var jag nästan 30 år innan jag började plugga och jag hade klasskompisar som var runt 40, så ålder är inget hinder för att plugga. I ett land som Sverige med bra utbildningar och förmånliga lån och bidrag som möjliggör studier är det nästan kriminellt att inte utbilda sig om man frågar mig (hoppas alla förstår ironin i den meningen). Självklart kan man komma långt i yrkeslivet utan att utbilda sig, jag har själv personer i min närmsta närhet som fått höga positioner utan att ha pluggat ett enda år. Min morfar blev bankdirektör utan att ha pluggat ett enda år efter gymnasiet till exempel. Vilket naturligtvis skulle vara omöjligt idag – min morfar gick i pension 1989 och på den tiden var det lite enklare att nå långt utan utbildning. Idag behöver du nästan vara civilekonom för att jobba i kassan på en bank, än mindre går det att bli direktör utan att ha pluggat vidare. Så visst lönar det sig att plugga, inte minst om man vill nå någonstans i yrkeslivet. Personligen hade jag förmodligen inte fått mitt jobb som kanaloperatör på Sjöfartsverket om jag inte haft min sjökaptensexamen i bagaget – och samma sak gäller garanterat vissa andra jobb jag tidigare haft i karriären. Somliga gånger har rekryterande chefer uttryckligen sagt att jag inte anställts utan min högskoleexamen. Så ja, det är klart att man ska utbilda sig – annars är det nästan omöjligt att idag slå sig fram på arbetsmarknaden.
Nej, jag kommer inte att rösta på något av Tidöpartierna för att de (eventuellt) gör det enklare för landets studenter. Utredningen skall vara klar hösten 2027 – och då har vi (förhoppningsvis) en annan regering som får ta beslut kring vad utredningen kommit fram till – och kan ta åt sig av det positiva som beslutet kan föra med sig. Jag kommer aldrig att rösta längre till höger än på Socialdemokraterna, det är en sak som är säker – det kommer vara lättare att flytta Mount Everest än att få mig att rösta på något parti kring Liberalerna eller längre till höger. Men jag kan fortfarande tycka att vissa av Tidöpartiernas förslag är bra, så är det ju faktiskt. Att halvera priset för månadskortet var bra, men det var naturligtvis valfläsk och ingenting annat. Och att förbättra villkoren för landets studenter är naturligtvis valfläsk – men inte heller det förslaget får mig att börja rösta annorlunda än jag gjort de senaste 30 åren. Så jag hoppas på bättre förhållanden för våra studenter – både vad gäller nivån på studiemedlen och hur mycket de får tjäna vid sidan av studierna. Men jag hoppas inte att folk är så korkade att de låter Tidöpartierna få ytterligare en mandatperiod för att de lagt fram detta förslag.

Relaterade artiklar och källor

Aftonbladet 1
Svenska Dagbladet 1