En före detta flickvän – om det är rätt ordet när vi haft ett stormigt förhållande på några få månader? – har börjat sprida rykten om att jag skulle vara tablettmissbrukare och alkoholist. Vilket naturligtvis är helt befängt på alla sätt och vis. Det är anklagelser som kommer från någon som haft sina barn omhändertagna av soc på grund sina egna dryckesvanor, detta är en person som jag under vår korta relation fysiskt fick ta ifrån bilnycklarna för att hon inte skulle sätta sig i bilen och köra på roadtrip efter att druckit större mängder öl och vin. Inom psykologin pratar om man om projicering på andras bekymmer för att leda bort uppmärksamheten från sina egna problem – och det är vad vi med största sannolik pratar om här.
Hon ogillar förmodligen starkt att det var jag som dumpade henne och inte tvärtom. Till en början hade jag svårt att bli av med henne och fick till och med byta till hemligt telefonnummer eftersom hon inte slutade ringa och sms:a. Nu har jag bytt taktik och har inte längre hemligt nummer, men har istället blockerat samtliga telefonnummer registrerade på damen ifråga. Bara utifall hon av någon besynnerlig anledning skulle vilja komma i kontakt med den tablettmissbrukande alkoholist som jag trots allt är enligt henne (jag har givetvis gjort klart att jag inte vill ha mer med henne att göra).

Men så åter till det påstådda tablettmissbruket. Jag äter några fåtal mediciner per dygn som ska tas vid några olika tillfällen under dygnet. Jag har tyckt att – även om det är lite pensionärsvarning – skaffa en dosett för att hålla koll på de olika doserna och tiderna var en bra idé. Det gör det helt enkelt lättare att hålla reda på allt och jag slipper glömma tabletter.

Min dosett. Foto: Tobias Lindqvist

Min medicinering

Så till de tabletter jag tar. Alla är förskrivna av läkare och strikt reglerade för att jag inte ska hamna i någon som helst form av missbruk. Tabletterna ger inga som helst begränsningar eller restriktioner i vardagen och jag kan köra bil och båt, jobba som vanligt, dricka alkohol och röra mig helt fritt i samhället. Och jag följer exakt de ordinationer som läkarna föreskriver, varken mer eller mindre.

Venlafaxin

Venlafaxin mot depression. Foto: Tobias Lindqvist

Till att börja med, tar jag Venlafaxin mot depression. Den totala dosen är 225 milligram och det är en dos som kan höjas respektive sänkas av läkaren beroende på hur jag mår. Men på senare år har dosen varit konstant eftersom det inte funnits några anledningar till att justera den.

Melatonin

Melatonin. Foto: Tobias Lindqvist

Till kvällen tar jag Melatonin eftersom jag ibland har problem med insomnandet. Melatonin är kroppens eget sömnhormon, som tillförs kroppen för att underlätta insomnandet – och för det allra mesta hjälper medicinen mig att somna på kvällarna. Denna medicin ska helst inte kombineras med bilkörning direkt efter att man har tagit den eftersom man blir väldigt dåsig och får dålig reaktionsförmåga. Jag tar dock tabletterna cirka 30-60 minuter innan det är dags att krypa i säng så bilkörning är aldrig aktuell med dessa tabletter i kroppen. Och eftersom det är kroppens eget sömnhormon som tillförs, finns ingen risk för missbruk eller beroende.

Zopliklon

Zopliklon. Foto: Tobias Lindqvist

Om Melatonin någon kväll inte skulle fungera på önskvärt sätt och jag inte somnar, kan jag komplettera med insomningstabletten Zopliklon. Detta är den enda medicinen som är lite vanebildande och som inte ska tas varje kväll, utan enbart vid behov – vilket jag också gör. Det är också den enda medicinen som inte ska kombineras med alkohol, något som jag är oerhört noggrann med inte göra.

Pregabolin

Pregabalin. Foto; Tobias Lindqvist

I vissa perioder tar jag pregabalin, som är ett ångestdämpande läkemedel. Läkemedlet har en lugnande effekt, men det går utomordentligt bra att till exempel köra bil när man tar dem.

Aripiprazole

Aripiprazole. Foto: Tobias Lindqvist

Eftersom min nuvarande cancerdiagnos har varit tuff och jag haft lite extra ångest på grund av den, har Pregabalin kompletterats med Aripiprazole som också är ett ångestdämpande läkemedel. Detta ska jag ta högst tillfälligt och ska snart fasa ut det.

Sammanfattningsvis

Jag tar alla mediciner i samråd med läkare, jag överskrider aldrig några doseringar utan följer strikt de ordinationer som läkaren ger. Det jag däremot har svårt att förstå, är att vissa personer får det till ett missbruk bara för att man tar lite olika typer av mediciner. Är det sedan psykofarmaka – som i mitt fall – är somliga extra snabba att gasta om att man missbrukar tabletter för att må bra. För min del behöver jag inte missbruka dem för att må bra; det räcker att jag tar korrekt, ordinerad dos så är jag på banan.
Missbruk, då tar man mer och oftare än vad som ordineras, man fuskar till sig recept för att få ut mer mediciner än vad man faktiskt ordinerats. Men så är det alltså inte i mitt fall, utan jag sköter min medicinering exemplariskt.

Alkholmissbruk

Så var det där med mitt påstådda alkoholmissbruk. Jag kan villigt erkänna att jag i vissa perioder festat på ganska friskt och förmodligen druckit mer än vad som kan vara rekommenderat ur ett hälsoperspektiv. Men det var i första hand i min ungdom, då man hängde mycket på krogen och kunde festa till långt frampå morgonkvisten. Nu, några decennier senare, är jag avsevärt lugnare.
Men vid ett missbruk, innebär det att du dricker så mycket att det återkommande orsakar fysiska, psykiska eller sociala problem. Missbruk och beroende går ofta hand i hand, men inte alltid, och jag har aldrig varit fysiskt beroende av alkohol.
Jag har alltid haft full koll på mitt drickande och kunnat arbeta som vanligt, sköta min ekonomi och jag har haft en bra relation till släkt och vänner. Ingen – förutom just den här exflickvännen – har sagt något om min alkoholkonsumtion, uttryckt någon oro kring den eller ansett att den påverkat vår relation. Jag flippar aldrig ur när jag dricker, jag hamnar aldrig i bråk och ställer inte till det för mig själv på något sätt.

Istället är jag noga med att välja de tillfällen jag dricker alkohol. Jag tar aldrig något alkoholhaltigt under vardagarna, även om jag är ledig. Det är fredag, lördag och söndag som är vikta till kunna något alkoholhaltigt om jag vill ha. Råkar jag jobba en helg, avstår jag givetvis alkohol helt och hållet.
Jag har till och med en fastslagen ”winetimetid”, då det är tillåtet att ta första glaset. Jag tar nämligen aldrig något innan klockan 18:00.

Så nej, jag skulle inte påstå att jag har något problematiskt över min alkoholkonsumtion – framförallt inte nu längre. Vill man leta efter ett problematiskt drickande, får man nog leta i min ungdom för 20-25 år sedan. Visst, det händer fortfarande att det kan bli lite för mycket enstaka gånger, men inget vanemässigt. Och så är det nog för de allra flesta som dricker alkohol, oavsett ålder.

Varför?

Varför känner jag då ett behov av att skriva detta inlägg just nu? Det har gått ett antal år sedan jag dumpade den här damen ifråga och det hela är förhoppningsvis överspelat. Men jag vet att vi har en del gemensamma bekanta och jag vill helt enkelt ge min bild av det hela. Jag vill klargöra att det hon säger om mig inte är sant och att man inte ska tro på det hon säger om mig.
Ni som läser detta och vet vem damen ifråga är, kommer kunna lägga ihop ett och ett och förstå vad det hela faktiskt handlar om. Rykten kan idag få en enorm spridning, inte minst genom sociala medier. Så jag vill hellre föregå än föregås helt enkelt. Jag tänker helt enkelt inte namnge vem det handlar om, utan är övertygad om att alla som känner oss båda kan förstå vad det hela handlar om. I grunden rör det sig om en kvinna som själv har svårt att hantera sitt drickande men som helst projicerar det hela på mig istället för att vända bort blickarna från hennes egna problematik. Hennes problematik skiljer sig dock ganska mycket ifrån min. Han har svårt att hantera sitt drickande, medan jag själv tampas med en envis cancerdiagnos som konstant har en tendens att komma tillbaka. Däremot har jag ingen problematik när det kommer till tabletter eller alkohol.

Vid frågor, kontakta gärna mig så ska jag göra vad jag kan för att besvara dem. Kanske kan vi reda ut en massa saker har med denna struliga kvinna att göra.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera

%d bloggare gillar detta: