Din tankesmedja i etern
Det är inte alltid helt lätt att fylla dagboksinlägg, när väldigt mycket av ens tid går åt till att arbeta och inte till så hemskt mycket annat. Åtminstone vissa veckor är det så tillvaron ser ut – och då blir kanske dagboksinläggen inte så actionfyllda att läsa. När jag ska ge mig i kast med …
Det är inte mycket man hinner de dagar man jobbar när man jobbar som jag gör. Jag gör tolvtimmarspass och hinner eller orkar inte mycket annat än att åka hem och sova, äta lite för att sedan åka tillbaka till jobbet. Det är den stora nackdelen med den här typen av schema, jobbar jag så jobbar jag och hinner inget annat. Måste jag göra något mellan arbetspassen, blir det på bekostnad att inte hinna sova så mycket som jag kanske skulle behöva. Ibland kan jag sakna att faktiskt ha tid till annat de dagar jag jobbar.
Ibland känns det som att jag knappt har tid att gå till jobbet. Jag skulle utan några större svårigheter få tiden att gå om jag haft möjligheten att inte jobba heltid. Jag skulle förmodligen inte få långtråkigt alls om jag av någon anledning inte arbetade alls, utan skulle fullt upp i alla fall. Det är oftast inga måsten som jag har inplanerade, utan det är saker jag ägnar mig åt för att jag tycker att det är kul. De enda saker som jag planerar in under ledigheter, som kanske är mindre roliga är träningen – som jag försöker klämma in ungefär tre pass per vecka av.
Jag har ju ett schema som innebär en hel del långledigheter på 4-5 dagar och uppåt. Det är något som passar mig perfekt och jag kan verkligen ha den fritid jag vill ha. Just nu är jag mitt uppe i en tvåveckorsledighet och har haft saker inplanerade i princip varje dag. Det har varit träning, filminspelningar och nöjen i princip dagligen och jag undrar ibland hur jag ska få dygnets få timmar att räcka till. Ibland skulle jag faktiskt önska 72 timmar per dygn istället för 24, men det är rent önsketänkande.