Hotet om företagets undergång är inte heller någon dålig stimulans

Under den gångna veckan har jag ägnat mycket tid åt företagets bokföring. Det börjar bli dags för halvårsbokslut och det är en hel del att pyssla med för att komma in med de sista kvitton och andra underlag om behövs för bokföringen. Jag brukar i normala fall vara tämligen duktig på att sköta bokföringen på rullande basis och lägga in kvitton allteftersom de dyker upp. Men vissa gånger slarvar jag och de senaste veckorna har varit just ett sådant exempel. Så det har varit en del pyssel och jag har skrivit ut ett långt kontoutdrag för de veckor jag ännu inte redovisat – helt enkelt för att hålla koll på att jag inte missar något. Nu är allt i alla fall klart och jag har kunnat meddela redovisningsbyrån att allt är klart för bokslut.
Även om jag har en liten enmansfirma med inte särskilt stor omsättning, så är det en hel del administration kring bokföring och allt annat som ska ordnas när man är företagare. Inte minst bokföringen tar mycket tid med alla kvitton och fakturor som ska ordnas med varje månad. Samtidigt gör det mig inte så mycket att sitta och pilla med bokföringen och ordna med allt sådant, det funkar nästan lite som terapi att fixa med kvitton och papper för att få bokföringen att funka som den ska. Och jag är glad att jag har redovisningsbyrån som drar det tyngsta lasset, annars hade jag inte fixat att driva firman.

Ibland har jag tänkt tanken att gå någon kurs för att själv kunna sköta bokföringen, men frågan är om det ens kommer att bli av. För sådana kurser kostar en hel del och frågan är om jag skulle våga sköta allt på egen hand – även om jag gått en sådan kurs. Det känns ganska skönt att lämna över den biten till några som faktiskt kan det och har koll på lagar och regler och när det kommer nya regler att förhålla sig till. Som det är just nu är det ganska mycket pyssel ändå när det kommer till bokföringen – och skulle jag sköta allt, skulle det förmodligen ta oerhört mycket mer tid än vad det gör idag. Så jag kommer förmodligen hålla mig till att ha en redovisningsbyrå som sköter det hela. Sen kanske jag går en kurs ändå med tiden, bara för att kunna ha lite bättre koll och för att det i slutändan är jag som företagare som har det yttersta ansvaret för att bokföringen stämmer.
Så det får kosta några tusenlappar om året för att få det värsta grovgörat gjort av någon annan, åtminstone som det känns just nu. Sen kan det vara skönt att ha lite grundkunskaper i bokföring – även om någon annan sköter det hela. Så får jag ihop pengarna, är det inte omöjligt att jag faktiskt går en kurs i redovisning så småningom. Det återstår att se om jag tycker mig ha råd någon gång.

Annars har det denna vecka varit tämligen lugnt på uppdragsfronten, men det är ju som det är i juli. Det kommer något enstaka uppdrag, men just juli verkar vara månaden då filmbranschen går på semester. De uppdrag som finns ute att söka är oftast i augusti och det är ett bra tag kvar innan det är dags för någon inspelning. Så i augusti hoppas jag på att det tickar in uppdrag igen, även om jag hade hoppats på lite ledigt då istället. Sen vet jag ju att uppdrag kan komma med väldigt kort varsel, ibland ringer produktionsbolagen samma dag och frågar om man kan hoppa in som statist. Det är inte ofta det händer att man ringer samma dag, men det händer trots allt ibland. Men att man ringer dagen innan en inspelning är inte på något vis ovanligt – så bara för att en vecka ser lugn ut på måndag morgon, så kan veckan i slutändan bli ganska hektisk.
Det är väl också charmen med den tillvaro jag har just nu, att jag aldrig vet från vecka till vecka hur schemat kommer se ut. Ibland är det lugnt, ibland är det stressigt och man får pussla rejält för att få tillvaron att funka. Det blir en och annan taxiresa, hyrbil och adrenalin för att hinna med allt somliga veckor. Och andra veckor har jag gott om tid att sitta hemma och pilla med andra saker, vilket i sig ju också är väldigt skönt. Å andra sidan blir det mindre pengar när inget händer, vilket naturligtvis är nackdelen med den här typen av tillvaro.

Och även så här under sommartid får jag fortsätta att tampas med kunder som inte betalar sina fakturor i tid. För min egen del är det som en oskriven lag att fakturor betalas i tid – och kan jag av någon anledning inte betala i tid hör jag av mig och påtalar detta. Oftast är det ju inga som helst problem att komma överens om ett nytt förfallodatum på en faktura, bara man hör av sig. Detsamma gäller hos mig, hör man av sig och meddelar att man blir sen med betalningen, så är det givetvis inga som helst problem. Men hör man inte av sig och bara skiter i betalningen, så känns det bara nonchalant på något vis. I skrivande stund har jag ett antal fakturor som ligger obetalda och med tanke på ekonomin, hade jag verkligen behövt de pengar som ännu inte kommit.
Jag är ganska hård när det kommer till obetalda fakturor. Sju till tio dagar efter förfallodatum skickar jag en påminnelse med en påminnelseavgift på 450 kronor. Jag ger tio dagar att betala påminnelsefakturan, sker inte det skickar jag en ny påminnelse några dagar efter det nya förfallodatumet. Betalas inte fakturan då, går jag till Kronofogden. Och då brukar det bli fart på folk kan jag säga! Ingen företagare vill hamna hos Kronofogden och jag brukar få höra både en och annan bortförklaring till att fakturan inte betalats i tid, alltifrån att man inte fått fakturan till det glömts bort eller att fakturan slarvats bort.

Men jag brukar sällan böja mig för dessa bortförklaringar. För även som kund har man faktiskt vissa skyldigheter, något som alla inte verkar ha koll på. Att inte betala fakturan för att den kommit bort i postgången eller av annan anledning inte kommit fram är ingen undanflykt. Kommer ingen faktura för en beställd vara eller tjänst, är du nämligen skyldig att efterlysa den och höra av dig till leverantören. En påminnelseavgift på 450 kronor är helt enligt gällande regler och inte för att jag vill ha mer betalt (vilket vissa kunder påstått när jag lagt på den extra avgiften). Och jag har ingen som helst skyldighet att kontakta ett inkassoföretag innan jag går till Kronofogden, utan jag kan gå direkt dit om en faktura inte betalats i tid. Nu är jag ”schysst” och skickar två påminnelser först innan jag går till Kronofogden – och alla fakturor och påminnelser jag skickar går som expressbrev, vilket innebär att de ytterst sällan slarvas bort i postgången. Istället är de spårbara och jag kan leverera ett kollinummer som påvisar exakt på minuten när försändelsen levererats.
Nåja, jag bråkar vidare med de kunder som inte betalar i tid och skickar påminnelser. Trots allt betalar de allra flesta när påminnelsen kommer, även om inte alla gör det. Det är inte alla gånger jag behöver gå till Kronofogden för att få in min pengar, men några gånger har det hänt genom åren jag varit egenföretagare. Jag ser till att vara påläst inför dessa samtal med kunderna och kan mejla länkar och information som visar att jag inte gjort något fel. Allt för att allt ska går så rätt till som möjligt.