Jag startade som en usel skådis – och fortsatte med det

Så är det dags för min aningen självupptagna sida att framträda igen – för nu har nästa avsnitt i reklamen för Lidl, där jag är med, kommit ut. Nu under december släpps nämligen ett avsnitt i veckan av reklamen, där jag agerar en aningen bortkommen programledare. Allt går liksom fel i det fejkade bingoprogrammet och det var en väldigt rolig inspelningsdag när dessa filmsnuttar spelades in. Det är alltid lika spännande att se slutresultatet av de filmer man agerar i, allra mest när man har lite större roller. Man vet aldrig hur materialet kommer att klippas och det är svårt att se framför sig exakt hur resultatet ska bli. Det är liksom först när filmen kommer ut som man får möjlighet att se det exakta resultatet av sitt arbete. Här anade jag ungefär hur det hela skulle bli, men inte exakt – så det är kul att se hur det blivit i slutändan.
Här nedan kommer alltså avsnitt tre av fyra, jag vet ju sedan innan handlingen men visste inte i vilken ordning allt skulle publiceras. Så jag är minst lika spänd som alla andra – om inte mer – på att följa det hela och se vad som kommer när. Jag varken kan eller får spoila någonting när det kommer till handlingen, men kan nog ändå hinta om att nästa och sista avsnittet blir det roligaste. Mer än så kan jag inte säga, men en liten ledtråd kan jag ändå lämna. Sen får ni och jag hålla oss tills avsnittet släpps om en knapp vecka med att se vad som faktiskt sker…

Som statist är det sällan man får den här typen av roller, så det är alltid extra kul när man faktiskt får chansen. Jag är glad att inspelningen skedde på en dag då jag faktiskt kunde vara med och inte var tvungen att tacka nej på grund av jobb eller att jag hade något annat inplanerat. Dels gav rollen förstås en del pengar, vilket inte gör ont – men sen är det alltid kul att synas lite extra. Jag står inte efter att bli någon stor och känd skådis på något vis, men visst är det roligt att få synas aningen extra ibland i somliga program – det tänker jag faktiskt inte neka till. Även om jag inte hoppas på något stort genombrott som skådespelare, så är det alltid kul att få synas. Det är trots allt det som gör att man håller på med det här. Och dessutom får jag bra material att använda på min CV, vilket inte direkt gör ont.
Just nu har jag en ganska lång lista över filmer på min hemsida, där jag lite extra mycket – och det är ofta jag hänvisar dit när jag söker olika uppdrag. Ofta vill ju produktionsbolagen se lite av vad man gjort tidigare när de väljer ut vilka som ska vara med i olika produktioner – och då är det en fördel att ha en del material att visa upp. Nu finns Lidl-reklamen med på listan, liksom en rad andra filmsnuttar där jag syns mer eller mindre bra. Det är kanske inte alltid man har repliker, men synas kan man ju göra ändå.

Oftast är det ju reklam man får göra om man vill ha lite större roller som statist, men visst händer det att man kan få synas lite mer även i serier och långfilmer. Jag har haft en och annan mindre roll även i serier och filmer, men det är inte särskilt många. Oftast är man med som ”flanör”, det vill säga att man passerar förbi på gatan, syns i bakgrunden på ett café eller en bar eller liknande. Och sådana roller har jag haft en hel del av, men då är det ofta ren tur om man syns någonstans i periferin. Ofta ska men verkligen veta att man passerar förbi ett givet ögonblick och snabbt kan peka ut att det är min ryggtavla, axel eller skugga som passerar förbi kameran. För mer än så är det långt ifrån alltid som man syns i bild som statist. I bästa fall syns man några sekunder någonstans, men inte mer än så.
Sedan är reklam lite extra tacksamt att vara med i, eftersom det numera ofta läggs ut på Youtube. Är man med i en serie blir det svårare, eftersom det oftast hamnar på någon streamingtjänst eller exempelvis Telia Play. Där försvinner ofta programmen efter ett tag och det är därför oftast ingen idé att använda programmen på sin CV.