Jag måste säga att jag är förvånad över hur många företag det är som inte betalar sina fakturor i tid. Den stora majoriteten gör det visserligen, men det är en förvånansvärt stor andel som inte betalar i tid och utan högaktningsfullt skiter i att betala för sig. Jag fakturerar i princip bara företag genom min firma, det har liksom blivit så att de allra flesta av mina kunder är just företag. Och jag är ganska hård när det kommer till kunder som inte betalar i tid. När det gått en vecka efter förfallodatum, skickar jag en påminnelse med tillagd dröjsmålsränta och påminnelseavgift – som för företag ligger på 450 kronor (helt lagstadgat ska tilläggas). Kunden har då tio dagar på sig att betala, sedan skickas ärendet vidare till Kronofogden. Och det är ett antal ärenden som faktiskt gått vidare till Kronofogden, fler än jag trott när jag startade mitt företag för ett antal år sedan.
Jag har nog inte föreställt mig hur många det är som inte betalar i tid, utan som behöver både en och flera påminnelser innan pengarna faktiskt kommer in på kontot. Somliga blir det fart på först när det kommer brev från Kronofogden som hotar att driva in skulden ifall räkningen inte betalas. Det är som att man inte alltid tror att vi småföretagare har koll på vad som gäller och inte har muskler eller koll för att driva in skulder.
Själv har jag läst på en del och tycker mig ha full koll på vad det är som gäller när en räkning inte betalas i tid. Jag vet vilka avgifter jag har rätt att ta ut och har lagt upp tider för påminnelser som jag tycker är rimliga. Det finns nämligen inga lagstadgade gränser för när man ska vända sig till inkassoföretag eller Kronofogden, utan det är upp till mig som fordringsägare.
Och det är just av den här anledningen, jag väljer att fakturera för samtliga uppdrag som statist och inte vill ha ersättning utbetald som lön – vilket många produktionsbolag tycks föredra. Men jag litar helt enkelt inte på att pengarna kommer, utan vill ha kollen på att pengarna kommer. Och den kollen får jag genom att jag fakturerar, anser jag. Då har jag svart på vitt när ersättningen ska betalas ut – och jag vet vart jag ska vända mig om så inte sker.
Sen är jag väldigt noga med hur mina fakturor skickas ut för att det helt enkelt inte ska kunna bli fel. Alla fakturor skickar jag som spårbara expressbrev, vilket gör att jag har kvitto på att fakturan skickats – och försändelsen går dessutom att spåra och jag kan styrka att den faktiskt delats ut. Detsamma gäller även påminnelsen, även den skickas som expressbrev och kan spåras och styrkas att den skickats genom att jag har ett inlämningskvitto från PostNord. Det gör att kunden inte kan hävda att varken grundfakturan eller påminnelsen aldrig skickats eller delats ut. Det händer förstås ändå att kunder hävdar sådant, men jag brukar inte godta de ursäkterna.
Sen är det så att man som kund aldrig kan hävda att en faktura inte kommit, du är fortfarande betalningsskyldig – och förväntas efterlysa fakturan om den av någon anledning inte dyker upp. Och just den här biten har inte alla koll på, utan istället bestrider man påminnelsefakturan med ursäkten att en faktura aldrig dykt upp. Det är ytterst få som faktiskt hör av sig de få gånger det ändå händer att en faktura av någon anledning faktiskt inte dyker upp.
Just därför skickar jag fakturan med värdepost så att den faktiskt kommer fram, jag vill eliminera risken att fakturan kommer bort i postgången. Jag vill ha så få risker som möjligt att saker kommer bort, jag vill inte riskera att det blir diskussioner man egentligen ska slippa ta. Tilläggas ska väl också att det är sällan man behöver ta diskussioner med kunder, de allra flesta betalar sina fakturor i tid. Sen tillkommer några som betalar när påminnelsen dyker upp. Så det är en minoritet som inte betalar ens när påminnelsen kommer och sedan ska hålla på att diskutera om situationen som uppstått.
Men det är i alla fall tillräckligt många som inte betalar för sig för att jag ska tycka att det är irriterande. Jag har också utgifter på företaget och vill trots allt kunna räkna med att pengarna kommer in så att jag kan betala de fakturor jag har med jämna mellanrum. Men det går inte att räkna med att pengarna kommer in på rätt datum, det har jag lärt mig genom åren som egenföretagare. Och den vanligaste ursäkten är faktiskt att fakturan inte kommit fram som den ska. Trots att jag skickar fakturorna som spårbara värdeförsändelser och kan styrka att de faktiskt levererats till korrekt adress – för jag sparar alltid inlämningskvittona när jag lämnar in försändelserna hos Posten. Ja, ni hör ju…!
Så för det första kommer alltid fakturorna fram, med ytterst få undantag. Sedan kan jag alltid styrka att de kommit fram i och med inlämningskvittona. Och ändå skyller kunderna på att de inte fått fakturan – hur 17 kan man få det att gå ihop? Och sedan är man inte tillräckligt påläst för att efterlysa fakturan om den nu inte dyker upp.
Det är ju inte så att jag är knusslig. För hör man av sig till mig och säger att man har svårt att betala av olika anledningar – visst kan vi flytta fram förfallodatum, det är liksom inga problem! Hur svårt kan det vara?! Men jag har hittills inte varit med om det en enda gång att en kund hört av sig och sagt att man har svårt att betala som överenskommet och vill skjuta upp förfallodatum. Istället skiter man bara i att betala och kommer med diverse undanflykter när påminnelsen eller pappren från Kronofogden kommer.

Själv gör jag alltid så nämligen. Jag betalar alltid fakturorna i tid – och kan jag inte det av någon anledning, då hör jag av mig till den som ställt ut fakturan och meddelar detta. Det ger liksom en bättre stämning parterna emellan – och oftast slipper jag påminnelseavgifter och räntor om jag i förväg ber om att få förfallodagen framflyttad istället för att bara låta bli att betala. För när man helt enkelt låter bli att betala, uppfattas det gärna som nonchalant och riskerar att ge en dålig stämning. I värsta fall riskerar man ju att fakturor går till inkasso eller – ännu värre – Kronofogden. Och där vill man ju helst inte hamna, varken som privatperson eller företag.
Och det brukar ju bli fart på kunderna när pappren från Kronofogden ramlar in, det vill jag lova. Det är som att många inte tror att jag orkar eller vill bråka om mina fakturor genom att blanda in myndigheterna. Jag har fått uppfattningen att det är lättare för större, etablerade företag att få betalt i tid än för oss småföretagare. Kanske tror man att småföretagare inte har rutiner, kunskap, tid och/eller resurser för att driva fakturor vidare till inkasso eller Kronofogden. Men jag har valt att läsa på och går obönhörligen vidare till Kronofogden om en faktura inte betalas efter att påminnelse har skickats.
Jag har någon gång fått frågan om jag inte är rädd att förlora kunder om jag kopplar in myndigheterna när de inte betalar. Men svaret är tämligen enkelt, det är så enkelt att om jag inte får betalt för ett uppdrag – då är jag hellre utan uppdrag, jag jobbar inte gratis. Och – som sagt – är det bara att höra av sig till mig om man av någon anledning inte kan betala i tid. Vi fixar det liksom, bara jag vet om att pengarna inte kommer som avtalat. Men låter man helt enkelt bli att betala, trots påminnelser – då går en faktura slutligen till Kronofogden. Så är spelreglerna och gäller alla.
Hittills har jag var schysst och dragit tillbaka ärendet från Kronofogden om man hört av sig till mig och betalat grundfakturan. Men jag kommer bli hårdare på den punkten, eftersom det trots allt kostar mig pengar att göra så. Det funkar nämligen så att Kronofogden tar ut en administrativ avgift som kunden får betala, men drar jag tillbaka ärendet är det jag som får betala den avgiften. Det är inte mycket, jag har för mig att det är 300 kronor – men blir det några ärenden per år, då blir det också pengar med tiden. Så jag kommer ändra mina rutiner på den punkten och bli lite hårdare på att få betalt. En möjlighet kan vara att jag tar ut en extra avgift från kunden för att dra tillbaka ett ärende från Kronofogden till exempel.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.