Statistiskt sett en ganska bra dag

Jag har på sistone klagat över att det varit så dåligt med statistroller, att telefon och mejl hållit ganska tyst och inte levererat särskilt många erbjudanden om roller. Och det finns en stor dos sanning i det, det har varit lugnt och erbjudandena om roller har uteblivit i ganska stor utsträckning. Men så plötsligt händer vissa saker som jag liksom inte har väntat mig – igår eftermiddag upptäckte jag att jag är nominerad till att bli årets statist! Den 24 oktober är det Nordic star festival och då utses vem som blir årets manliga respektive kvinnliga statist. Det är förstås jättekul att vara nominerad, sedan betyder inte det att man till sist får utmärkelsen – för konkurrensen är stenhård inser jag när jag tittar på vilka andra som också är nominerade. Vissa har haft avsevärt fler roller än vad jag har haft genom åren, medan jag kanske haft vissa lite större roller trots allt. Men det ska bli spännande att se vem som slutligen tar hem vinsten. Jag har i alla fall bestämt mig för att gå på festivalen i slutet av oktober, det kan bli spännande att se vem som i slutändan faktiskt vinner – även om det inte blir jag. Festivalen pågår fram till ett på natten och så länge blir jag knappast kvar, det är jag för gammal för. Men jag blir kvar under prisutdelningen och kanske en del av efterfesten, som börjar klockan 21:00. Sedan beger jag mig nog hemåt – och kan smått hoppas ett pris att ställa i hyllan här hemma när jag kommer hem framåt nattkvisten. Även om jag förstås förstår att det finns en överhängande risk att jag inte vinner, så hoppas man naturligtvis. Även om bara att bli nominerad är väldigt roligt, så har jag lite vinnarskalle och skulle tycka att det vore roligt att vinna. För den som vill titta på vilka som nominerats och kanske lägga en röst på någon, hittar ni all information via knappen ”Rösta här” här nedanför. Röstar man, får man även 20 procents rabatt på bland annat entrén till festivalen den 24 oktober. Så visst är det värt att lägga en röst, inte sant?! Jag tror inte att varken nomineringen eller en eventuell vinst ger fler eller större roller – men bara att bli nominerad är en belöning för allt slit genom åren. Alla långa dagar, alla tidiga morgnar och sena kvällar som man fått ställa upp på genom åren ger nu någon form av utdelning, inte bara ekonomiskt.
Jag tar ytterst få roller som inte är betalda, utan någon ersättning vill jag ha även ekonomiskt för min tid som jag lägger ner på en inspelning. Sedan kan det vara några hundralappar för en dags arbete, men på något vis vill jag se att produktionsbolaget värdesätter min tid och mitt engagemang. De allra lägsta arvodena som erbjudits – 300 kronor för en heldag – är numera mer eller mindre borta. Oftast erbjuder man i alla fall 700 kronor för en heldag, ibland 500. Så nej, man blir inte rik av att vara statist – det är en sak som är säker. Men det är oftast inte för pengarna man gör detta, man gör det inte för att bli kändis eller göra sitt leverne på att vara statist. Åtminstone jag själv gör det för att jag tycker det är roligt, det är en mycket givande hobby och intresse som jag lägger mycket tid och energi på – i alla fall i de perioder när rollerna tickar in. Sedan vet jag att vissa försöker göra sig ett leverne på det hela, men vad jag förstått är det ganska tufft. Själv drar jag en ytterst bra månad in 10.000 kronor på att vara statist – och det är lika bra som det är ovanligt. Oftast ligger jag väsentligt mycket under den summan. Så det där med att leva på att vara statist kan jag glömma, inkomsterna täcker inte ens hyran för min trerummare – sedan ska pengarna räcka till amorteringar, mat och kläder också. Men jag tycker det alltid är lika roligt när telefonen ringer och det är någon från ett produktionsbolag i andra ändan. Och jag gör vad jag kan för att ta de roller jag erbjuds, även om det ibland krockar med mitt vanliga jobb. Så det händer förstås att jag tackar nej – jag krånglar inte med att ta ledigt från jobbet för ett statistuppdrag som ger några hundralappar i ersättning. Däremot gör jag mig gärna besväret att ta ledigt om jag får bättre betalt eller det är en väldigt speciell roll. Men ta ledigt för att jobba gratis som statist? Nej, där går faktiskt gränsen!

Gå nu in via knappen här ovanför och rösta! Helst på mig förstås, men vem man väljer att rösta på är helt upp till var och en. Så här i valtider med snack om valfusk åt höger och vänster ska jag inte peka på vem ni ska rösta på ens när det gäller vem som ska bli årets statist. 😂 Det räcker nog med att jag förser er med länken till sidan där man röstar, sedan får ni fatta ett eget beslut vad gäller vem ni lägger er röst på. Och sidan hittar man som sagt genom att klicka på knappen här ovanför. Det är sällan jag ber om andra motprestationer i mina inlägg än att folk läser det jag skriver – men nu gör jag faktiskt det, nämligen i form av att lägga sin rösta på årets statist. Om ni sedan röstar på mig eller inte, det är en helt annan fråga. Sen är det sällan man får anledning att gå på festival, men i slutet på oktober kommer jag tydligen få anledning att göra det. Nu återstår att se till att få sällskap med sig, men det är nog det minsta bekymret – det är trots allt en lördag, då de allra flesta är lediga (inklusive undertecknad, trots att jag jobbar skift). Jag har nu fått reda på att vi som är nominerade kommer in gratis på tillställningen, så jag ser ingen anledning till att inte gå på det hela. Det är sällan man uppmärksammas särskilt mycket som statist, oftast tas ens medverkan lite förgiven på något sätt. Så det är förstås lite extra kul när man uppmärksammas på detta vis för slit och långa dagar till ett lågt arvode. Skådespelare, regissörer och fotografer kan få utmärkelser för sina arbetsinsatser, men det är sällan vi statister uppmärksammas – trots att vi sliter och släpar minst lika mycket för slutresultatet. Nu låter jag hemskt bitter – jag vet – men det är lite så det känns ibland, även om jag sysslar med detta som en trevlig hobby vid sidan av mitt ordinarie arbete. Hade det varit riktigt illa, hade jag naturligtvis inte fortsatt att göra detta utan givit upp för länge sen. Men jag tycker det så fantastiskt roligt, så just nu har jag inga planer på att ge upp! Får man dessutom en utmärkelse för sitt slit så är det förstås extra roligt, det går inte att neka till.
I skrivande stund har jag fått veta att det tydligen är oerhört jämnt mellan oss nominerade, så varje röst kan väga tungt när det kommer till slutresultatet. På Facebook har man kunnat följa hur vi nominerade jagat röster, jag är inte den enda som kommit med uppmaningen att lägga en röst. Man får väl se om det är den nominerade med störst nätverk som i slutändan kammar hem vinsten eller om det blir annat som avgör vem som faktiskt vinner. Det är kanske inte heller så konstigt att folk fiskar röster i en sådan här situation, det gör ju även jag själv. Men vi får helt enkelt se vem som drar till sig flest röster och vem som slutligen tar hem vinsten. Jag kommer vara närvarande på Skandiabiografen den 24 oktober i alla fall för att se vem som vinner. Och jag kommer vara en god förlorare om det inte blir jag som tar hem priset – och gratulera den som vinner. För jag förstår att konkurrensen är stenhård och att det inte alls är säkert att det är jag som vinner – även om jag naturligtvis hoppas på vinst, det vore lögn att säga något annat.