Arbeta som om du skulle leva för evigt och lev som om du skulle dö imorgon

Jag trodde nog aldrig att det skulle vara så skönt att vara tillbaka på arbetsmarknaden som jag tycker att det trots allt är. Att återigen vara en del av ett sammanhang, att kunna känna att man faktiskt är en del av något. Bara att ha kolleger att slänga lite käft med, att kunna säga till folk att jag jobbar med något känns på något vis stort. I normala fall är åtminstone jag själv duktig på att klaga på jobbet och tycka att det känns motigt att gå till jobbet emellanåt – men så är inte fallet just nu. Jag trivs fantastiskt bra med tillvaron för tillfället och tycker det är otroligt roligt att gå till jobbet – roligare än jag tyckt på de flesta arbetsplatser jag tidigare varit på. Kanske är det för att jag äntligen har möjlighet att jobba inom det område jag utbildat mig – men kanske också för att jag nu kan kombinera jobbet med min hobby att filma i ganska stor utsträckning. Något som jag inte kunnat göra på samma sätt på tidigare arbetsplatser. Nu kan jag styra en aning över mina arbetstider och kan på så vis vara med på fler inspelningar, vilket uppskattas oerhört mycket av min konstnärliga sida. Jag får liksom det bästa av flera världar som det är just nu och jag flänger vitt och brett mellan Bagarmossen, jobbet i Södertälje och olika filmuppdrag. Visserligen ger min nuvarande kanske inte lika mycket pengar som om jag jobbat heltid, men å andra sidan får jag leva det liv jag vill leva – vilket kanske gör det värt att inte tjäna några stora summor.
Naturligtvis finns det nackdelar med att gå på timmar, som att man bara vet några dagar framåt hur man ska jobba till exempel. Men å andra sidan finns nackdelar med allt, det finns nackdelar med en fast anställning med fast schema också – som att man blir lite mer låst och i större utsträckning måste krångla med att ta ledigt när man ska göra något till exempel. Jag har krånglat mycket med mina arbetspass på senare år för att kunna gå på mina filminspelningar eller göra annat som krockat med mina arbetstider. Å andra sidan tjänar man oftast bättre på en heltidstjänst – så allt är på gott och ont, man kan inte både behålla kakan och äta den.

Pusslandet för att få vardagen att gå ihop har dock fortsatt även denna vecka, för ett pusslande är det med alla de projekt jag har på gång just nu. Jag pluggar, jobbar och filmar för fullt, ett pussel som inte alltid går ihop men som jag hittills ändå lyckats lappa ihop till någon form av slarvigt lapptäcke. Än så länge känner jag mig inte särskilt stressad över min nya tillvaro, utan snarare tvärtom. Det mesta känns övervägande positivt just nu och inte särskilt tröttsamt, jag gör trots allt bara sådant som känns kul och utvecklande just nu – så då blir inte vardagen särskilt betungande. Men pusslas måste det fortfarande göras för att det ska funka och jag får utnyttja varje lugn stund för att plugga, blogga och göra allt annat som inte är jobb eller filmning. Under gårdagen hade jag exempelvis tolv timmar på tåg, som jag lyckades nyttja tämligen bra till att plugga både ryska och rysk kultur och idéhistoria. Och det är sådana stunder man får utnyttja för att få ihop livspusslet som arbetande student.
Men det är också så att jag tycker om en fulltecknad vardag, att flera bollar i luften samtidigt – som ni säkerligen redan har förstått. Jag hade inte särskilt svårt att få tiden att gå som arbetssökande och läget är väl detsamma även nu, sedan jag börjat jobba igen. Jag är en inbiten jasägare och tackar ja till det mesta jag blir tillfrågad om, inte minst när det kommer till att ta arbetspass. Men det ska ju också erkännas att man inte bara jobbar för att det är roligt, utan också för att få in pengar så att räkningarna kan betalas. Så jag strävar förstås efter att komma så nära en heltid som det bara går när det kommer till arbetade timmar. Jag är fullt medveten om att det inte kommer att lyckas somliga månader, medan jag kommer komma mycket nära en heltid andra månader. Så som ju tillvaron är när man går på timmar…

Det går mycket kaffe, mycket snus och en hel del vatten för att orka med den nuvarande vardagen. Ja, i ärlighetens namn blir det en och annan öl också för att hålla nerverna under kontroll. 😂 Men det sistnämnda försöker jag vara mer restriktiv med än med kaffet och snuset. Det behövs dock en del uppiggande ämnen för att man ska orka med en ibland hektisk tillvaro med emellanåt alldeles för lite sömn. Jag vänder och vrider på dygnet, jobbar tidiga morgnar, nätter och sena kvällar. Men samtidigt gör det mig ingenting att ha så varierade tider, snarare tvärtom. Jag trivs med variationen och kan inte tänka mig att jobba samma tider varje dag – det har jag gjort och det är ingenting för mig. Några år jobbade jag på kontor och vantrivdes något fruktansvärt. Jag tyckte jag hann eller orkade med något annat än att jobba och tyckte tillvaron blev otroligt monoton. Nu har jag en helt annan tillvaro och trivs fantastiskt bra med vad tillvaron har att erbjuda. Det är väl helt enkelt tur att vi människor är olika på den punkten, för somliga passar det att jobba kontorstider – medan det inte passar somliga av oss överhuvudtaget. Jag kan tycka riktigt bra om att jobba natt, att ta mig till jobbet medan de flesta andra gör sig i ordning för sängen – och sedan ta mig hemåt medan det börjar ljusna ute.
Och nu är man tillbaka i vardagen när det kommer till att planera in matlådor för alla arbetspass också, vilket inte är något jag behövt tänka på under några månaders tid. Så nu är matvanorna lite annorlunda för att få till det där med matlådor för två personer igen. Det blir storkok i en helt annan utsträckning än vad vi gjort under min tid som arbetssökande och planering för att vi ska kunna ha så många matlådor som möjligt i frysen. Det går väl lite sisådär emellanåt får jag väl erkänna och det har varit dagar då vi fått köpa lunch istället, men det är lite så det är trots allt. Man får acceptera att det inte alltid hinns med att göra storkok, utan att det ibland får bli köpelunch. Men på det stora hela är vi duktiga på att hitta på storkok att göra så att det blir några matlådor varje gång. Jag jobbar tämligen intensivt när jag jobbar och göra ofta tre pass komprimerade på två dygn. Då sover jag på jobbet mellan passen för att spara tid och släpar alltså med mig tre matlådor till en sådan radda av pass. Så det går en del matlådor, vilket ställer krav på vår matlagningskonst för att vi ska ha mat när vi jobbar.

Sen är det förstås inte bara jobb och firma som ska skötas, utan man ska hinna med allt här hemma också, som städning, tvätt, handling och allt annat som hör vuxenlivet och vardagen till. Tyvärr kommer mycket av detta lite i andra hand när man har mycket på jobbet och mycket med firman och ibland går det lite för lång tid mellan de tillfällen som dammsugaren plockas fram. Tvättkorgen svämmar emellanåt över av bortglömd tvätt, så vissa dagar får man ta lite maratontvättning och köra ett antal maskiner för att få undan all smutstvätt. Det är då man är glad att man har egen tvättmaskin och slipper släpa ner allt i tvättstugan för att tvätta. Men de finns många fördelar med egen tvättmaskin, som att man lätt kan tvätta vid behov utan att behöva vänta på en ledig tvättid. Vi har dessutom en kombinerad tvättmaskin och torktumlare, vilket är fantastiskt behändigt. Det gå att lägga in tvätt på kvällen, som sedan är tvättad och torkad på morgonen utan att man behövt göra något. Hur behändigt är inte det?!
Jag brukar ibland på skoj tänka att det är synd att man inte har råd att köpa in fler hushållsnära tjänster än vad man har. Som städhjälp till exempel, det hade ju varit väldigt behändigt. Min mat vill jag nog laga själv trots allt, men lite annan hjälp hade ibland kunnat vara på sin plats. Samtidigt som det känns totalt onödigt med städhjälp när man ”bara” har en trea. Trots allt tar det inte jättelång tid att gå över med en trasa och sedan dammsugaren för att få det rent och snyggt i lägenheten. Är det något vi ändå kostar på, så är det fönsterputsning en eller ett par gånger om året. Det är faktiskt väldigt skönt och det brukar bli ett fantastiskt bra resultat. Å andra sidan brukar man komma undan med några hundralappar för en fönsterputsning, så det är inte särskilt dyrt.