De rika rider, de fattiga går – ändå hinner de till domedagen lika fort

Så är jag igång på jobbet och börjar komma in i alla rutiner, även om jag är långt ifrån fullärd ännu. De tre första arbetspassen i förra veckan var upplärningspass, för att jag sedan skulle börja gå själv vid första bästa behov. Och det gick lite snabbare än jag trodde innan jag blev inringd första gången för att jobba på egen hand. För jag gick av sista upplärningspasset på torsdagsmorgonen – och fredag eftermiddag och jag fick min första fråga om jag kunde hoppa in och jobba. Det var säkerligen bra att göra så snart inpå upplärningen, bara för att komma in i allt så snabbt som möjligt – då hade jag fortfarande allt i någorlunda färskt minne för att kunna göra saker och ting på egen hand.
Så det har blivit en intensivare helg än jag från början trodde att det skulle bli. Jag jobbade mina timmar under fredagsnatten, åkte hem för att sova några timmar – och sedan var det dags för att gå på fest på lördagseftermiddagen/-kvällen. Jag var totalt däckad när vi kom hem på lördagskvällen, vilket kanske inte var så konstigt sedan jag inte sovit så värst många timmar på dagen. Men det funkade och det var ju huvudsaken. Det är alltid en svår balansgång som ny på ett arbete, man vill visa framfötterna samtidigt som man ju ska orka med tillvaron också.

Men det känns så bra att jag är tillbaka i arbete igen, även om jag för tillfället jobbar deltid på timanställning. Om inte annat ekonomiskt är det naturligtvis bra att vara tillbaka i arbete igen och med tiden förhoppningsvis få en fungerande ekonomi igen. Sen får vi naturligtvis se hur mycket jag kommer få jobba framöver, men under sommaren lät det som det kunde bli en hel del – vilket är välkommet. Nu tänker jag att jag ska kunna återuppta saker som sparande, pensionssparande och allt sådant som jag inte kunnat göra under tiden som arbetssökande. Även om det inte blir samma summor som när man jobbar heltid, så blir det ändå större summor de noll kronor jag kunnat stoppa undan de senaste månaderna. Nu ska jag försöka vara lite ekonomisk ett tag framöver och faktiskt få ihop en bättre summa på sparkontot igen. Det är ju en del av tryggheten att kunna ha en slant på banken, även om det inte kommer bli de summor som de mer välbärgade kan få ihop.
Jag kommer försöka jobba så mycket jag har möjlighet till de kommande veckorna för att få ihop en skaplig månadslön. Nu blir det lite av ett glapp över midsommar, men sen kommer jag lägga manken till för att försöka jobba så mycket det bara går. Givetvis ska jag se till att ha tid för firman också, men även uppdrag där ger ju en inkomst. Och det är trots allt tanken med att jobba på timmar, att jag ska kunna ha tid till firman – annars skulle jag lika gärna kunna återgå till en vanlig anställning igen. Så jag kommer försöka styra mina arbetstider så att jag hinner med filmuppdragen också – det är trots allt tanken med att jobba så som jag gör.

Det känns i alla fall skönt och förmånligt att ha ett arbete där man hinner med så otroligt mycket vid sidan av, som jag kommer att göra framöver. Jag håller tummarna att det ska funka ekonomiskt och det är klart att det inte kommer vara lika fett som när man jobbar heltid, så enkelt är det ju – man behöver inte vara professor i ekonomi för att räkna ut att det blir mindre pengar på halvtid än heltid. Men kan jag kombinera med firman, hoppas jag förstås på att det ska gå ihop i slutändan. Och lyckas jag med det, så kommer jag ha något av en drömtillvaro – att kunna ha en skaplig inkomst och samtidigt kunna ägna sig åt sådant man tycker är roligt. Som att filma och plugga i mitt fall.
Om ganska precis en månad får jag reda på om jag kommit in på de kurser jag sökt och det är med viss spänning jag ser fram emot mitten av juli när antagningsbeskedet kommer. 11 juli kommer antagningsbeskedet och senast den 19 ska jag svara på om jag vill gå kurserna eller ej. Om inte förutsättningarna förändras under de kommande veckorna, så kommer jag med all sannolikhet att tacka ja. Och det ska bli kul att sätta sig i skolbänken igen och kanske komma någonstans med ryskan trots allt. Jag påbörjade ju påbyggnadskursen i ryska förra hösten, men min dåvarande arbetsgivare sa nej till ryskastudier som bisyssla – så jag hade inget annat val än att hoppa av. Nu är jag hos en arbetsgivare som uppmuntrar studier vid sidan av arbetet, så det är trots allt bara bra – liksom en förutsättning för att jag ska kunna plugga. Och eftersom jag inte längre har rätt till CSN, är det förstås ett bra upplägg att jobba halvtid och samtidigt plugga på deltid. De kurser jag sökt är på halvfart, vilket passar perfekt i sammanhanget. För plugga på heltid är oerhört krävande och möjliggör inte att jag kan jobba så mycket som jag skulle behöva för att få ekonomin att gå ihop.

Litegrann har jag faktiskt tittat på yrkesutbildningar, men jag kommer ha svårt att få det att gå ihop ekonomiskt om jag ska plugga på heltid eftersom jag – som sagt – inte får mer CSN. Och ska jag få ekonomin att gå ihop, behöver jag i så fall jobba minst halvtid. Och då kommer begränsningen vad gäller tid och ork istället – jag skulle varken hinna eller orka plugga på heltid och sedan jobba minst halvtid. Så några fler yrkesutbildningar blir det nog inte för min del, det får räcka med den utbildning jag har. Istället får jag plugga på halvfart för att det är roligt – och vem vet, kanske jag får nytta av mina ryskakunskaper med tiden?
Men det finns många andra utbildningar och kurser att gå, nu när trots allt tiden finns. I alla fall jag själv tänker ofta på högskola och universitet när när jag tänker på utbildningar – men det finns bra kurser att gå genom exempelvis ABF och Folkuniversitetet. Så det kan trots allt vara ett alternativ det med.