Så har det som inte får hända ändå inträffat. Min externa hårddisk har kastat in handduken och gett upp, till synes för gott. Den har hängt med i ganska många år, men nu tycks den inte vilja vara med längre – vilket åtminstone skulle kunna vara en smärre katastrof. Jag sparar nämligen allting utom rena program på den externa hårddisken och det är av två väsentliga anledningar. Dels vill jag inte riskera att bli av med alla filer om datorn havererar eller blir stulen. Men sen är det också så att jag har två datorer och det är oerhört bekvämt att kunna flytta hårddisken mellan datorerna och på så vis komma åt filerna oavsett vilken dator jag för ögonblicket använder. Men nu har själva hårddisken alltså gett upp – och allt som är sparat på den har därmed helt gått förlorat – ja, ni förstår vilken katastrof en sådan händelse kan vara, eller hur?! Men som tur är gör jag backup på min hårddisk med jämna mellanrum, eftersom jag har två hårddiskar; en som jag använder flitigt och tar med mig vid behov, en för backup och som aldrig lämnar hemmet. Och jag gjorde en backup bara häromdagen, så jag har inte förlorat särskilt många dokument. Som tur är.
Det är som att jag någonstans kände på mig vad som skulle hända med den externa hårddisken, att det var läge att göra en ny backup. Och ja, jag har provat lite olika saker som att starta om, ändra port där jag kopplar in hårddisken och så vidare. Men den vill liksom inte samarbeta längre. jag har till och med provat i båda datorerna bara för att säkerställa att det är datorn som inte krånglar. Men det är och förblir hårddisken som tycker att det är läge att gå pension.
Här ser man verkligen vikten av att göra backup på sina filer så att ingenting försvinner när de tekniska prylarna väljer att ge upp. Idag har man så otroligt mycket sparat på datorer och telefoner – och när något går sönder, försvinner eller blir stulet så förlorar man inte bara en dyr teknisk pryl, utan även alla de dokument som är lagrade på enheten. Jag har fått en dator stulen en gång och den gången blev jag av med oerhört många dokument och det var efter det som jag började köra med externa hårddiskar för lagring på den ena och backup på den andra. Nu är det inte längre samma katastrof om något stjäls, försvinner eller går sönder. På det viset var det kanske aningen bättre förr när man hade allt i pappersform, risken att detta försvann på ett eller annat vis var väsentligt mycket mindre. Då var det egentligen bara brand eller inbrott som gjorde att alla ens viktiga papper och bilder försvann.
Samtidigt har jag det allra viktigaste på papper i pärmar i mitt arbetsrum också, så jag kör verkligen med livrem och hängslen. Men hellre det än att en dag stå och se allt man sparat på sig genom åren bara försvunnit och är borta. För på hårddisken har jag bilder, dokument, filmer och filer som jag sparat på mig genom flera år tillbaka – det är åtskilliga gigabyte av dokument.
Jag har för vana att minst en gång i månaden göra en kopia av min externa hårddisk så att jag är garderad ifall något skulle hända. På sistone har jag slarvat lite, men bara häromdagen gjorde jag som sagt en kopia – och det var tur att jag var så förutseende! Jag kom liksom bara på att det var länge sedan jag gjorde en backup och att det var dags. Men jag blev smått chockad över vilka priser det är hårddiskar när man ska köpa en ny, även om priserna givetvis gått ner i jämförelse med vad många sådana prylar kostade för bara några år sedan. Nu fick jag en hårddisk för 1.250 kronor, som är stöt- och vattentålig och har ett utrymme på fyra terabyte. Att den är stöttålig passar ju perfekt, eftersom jag emellanåt tar med mig hårddisken när jag reser eller är på filminspelning. Det kan hända att det är vad som fått den gamla hårddisken att ge upp, att jag ofta tar med den och att den utsatts för både ett och annat genom åren. Och jag ska väl inte säga så mycket, för hårddisken har nog 3-4 år på nacken och är tämligen välanvänd.
Trots allt slits elektronik med tiden, ju mer man använder den ju fortare går det. Och jag sitter ganska mycket vid datorn, inte minst nu när jag går hemma så pass mycket. Det gör naturligtvis att saker och ting slits och blir sämre, det går liksom inte riktigt att komma ifrån. Problemet är bara att saker brukar gå sönder ungefär samtidigt, det slår liksom aldrig fel. Så nu inväntar jag bar att nästa pryl går sönder och måste ersättas.

Men det är verkligen inte rätt läge att någonting går sönder just nu, jag har egentligen inte råd att köpa hemelektronik för drygt 1.200. Men det är bara att gilla läget, en hårddisk behöver jag och det är lika bra att kosta på sig bra grejer så att man inte behöver köpa nytt igen om bara något år. Så är jag när det kommer till det allra mesta, jag lägger hellre på lite pengar och köper något bra hellre än att tumma på kvalitén. Köper jag en dator, köper jag en för åtminstone 6.000-7.000 kronor hellre än någon billig som kommer att ge upp efter bara en liten tid. Jag använder datorn ganska flitigt och det är viktigt att grejerna jag köper funkar och håller ett bra tag. Detsamma gäller när det kommer till datortillbehör, mobiltelefoner – och kläder. Hellre betala för lite kvalité än att grejerna ger upp efter ett tag. Jag inbillar mig i alla fall att det blir billigare i längden, även om det blir större summor att punga ut med när man väl ska köpa något.
Och ja, jag köper i princip bara märkeskläder – där min egen erfarenhet är att de håller bättre och inte lika fort blir urtvättade som billigare alternativ från till exempel H&M. Sen går även märkeskläder sönder om man är vårdslös med dem – och även en dyr dator går sönder om man slänger den i golvet. Så man måste givetvis fortfarande ta hand om sina grejer, oavsett vad man betalar för dem.
Upptäck mer från Kompasskurs
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.