Inspirationen fortsätter att ligga på topp och jag fortsätter att lägga mycket tid och energi på bloggen. Jag sitter hemma, på caféer, barer och restauranger och skriver – bara det är en miljö som ger mig Inspiration nog att producera inlägg på löpande band. Som mest har jag haft fem olika inlägg på gång som jag jobbat med parallellt i olika sammanhang – och i skrivande stund ligger elva fördaterade inlägg och väntar på att publiceras. Jag håller ganska hårt på att lägga ut ett inlägg om dagen på förutbestämda tider – 17:00 på vardagar och 15:00 på helgdagar – eftersom jag tror på det där med kontinuitet. Dels blir jag själv avskräckt av bloggare som producerar alldeles för många inlägg och kan lägger ut saker flera gånger om dagen. Då hinner och orkar jag oftast inte läsa allt, utan istället blir det jag inte återvänder till bloggen. Blir det istället för få inlägg, blir det heller inte av att jag återvändr till sist eftersom jag tröttnar på att vänta på inlägg. Jag har hittat bloggare som levt upp till båda nämnda kategorier – och samtliga bloggar har jag slutat att följa till sist. Så det gäller att producera lagom många inlägg per dag för att inte skrämma bort följare av olika anledningar. Annars skulle jag kunna lägga ut ett par inlägg om dagen, men det ger gärna effekten att folk inte läser allt, utan istället slutar att komma tillbaka till bloggen. Sedan finns det andra fördelar med att ha många fördaterade inlägg liggande – bland annat att det då inte gör någonting att man enstaka dagar tar en paus från bloggandet och gör annat. För ibland kommer nämligen livet emellan och gör att man inte orkar eller hinner blogga, men då kommer inlägg ut i alla fall och man behöver inte ”svika” läsarna genom att inte ha publicerat något.
Sedan blir somliga inlägg svåra att skriva på förhand och inte minst dagboksinläggen blir mer generella när man skriver dem i förväg. Andra ämnen spelar ingen större roll när man skriver om dem, eftersom formuleringarna blir desamma ändå. Men jag skriver på och arbetssättet har istället blivit att jag skriver inlägg och sedan går in och modifierar dem allteftersom innehållet inte stämmer överens med verkligheten. Inte minst dagboksinläggen blir det så med, sedan får jag se om jag ändrar arbetssättet på något vis med tiden för att göra det enklare för mig och kanske få inläggen att bli mindre generella och stämma bättre överens med verkligheten. Men det får tiden utvisa hur det blir, huruvida jag lägger om bloggandet eller ej – men så länge det inte läggs ner är jag nöjd. 😉 För sluta blogga har jag i nuläget inga som helst planer att göra, utan jag kommer fortsätta så länge jag känner lust och skrivarglädje. Det är trots allt en hobby som jag inte förväntar mig att dra in en massa pengar på eller som ska göra mig känd. Snarare bloggar jag för att jag tycker om att skriva och trivs med denna hobby. Må så vara att bloggen kostar mig en dryg tusenlapp i månaden, men der tycker jag faktiskt att den är värd. Många hobbys kostar väsentligt mycket mer än så, så en dryg tusenlapp i månaden får jag nog stå ut med. Hade jag hållit på med ridsport, spelat hockey eller liknande hade jag garanterat fått lägga ut större summor än så för att hålla på med ett brinnande intresse. Sen hade det självklart varit roligare om jag haft några tusen besökare per dygn, men det går liksom inte att trolla fram.

Mina besökssiffror har fortsatt att ligga på en tämligen hög nivå med mina mått mätt, vilket är riktigt roligt. Jag har förstått att fler har hittat min blogg och börjat följa den, vilket gör mig väldigt glad. I grunden är det alltid roligare att blogga med många besökare och kommentarer, det går liksom inte att komma ifrån. Och man triggas att fortsätta blogga när man ser besökssiffrorna stiga – självklart i hopp om att den utvecklingen fortsätter. Sen får man helt enkelt se om utvecklingen fortsätter att gå åt det hållet, eller om besökssiffrorna stannar på den nuvarande nivån. Hursomhelst är det som sagt roligt att fler hittat hit, att fler verkar läsa det jag skriver och att fler kommenterar bloggen i olika forum. Sen går siffrorna alltid lite upp och ner från dag till dag, men så har det ju alltid varit – så det är inget att oroa sig över. Vissa dagar är det väldigt få som besöker bloggen, medan det andra dagar kan vara flera hundra. Jag har börjat experimentera lite med rubriksättningen på inläggen för att se vad som drar till sig flest besökare. Tidigare lade jag ofta upp olika visdomsord och talesätt som rubrik på mina inlägg, numera tar jag hjälp av Chatgpt, som är riktigt duktig på att hitta på fyndiga, roliga och bra rubriker. Ofta kan man be om CEO-anpassade rubriker och då blir då mer sökvänliga för olika sökmotorer. Dessutom gör jag nu ett försök med att låta WordPress – det webbhotell där min blogg ligger – sköta vissa saker med hjälp av AI för att se om det kan dra till sig fler besökare eller ej. Blir det ingen skillnad så återgår jag till tidigare arbetssätt och sköter de sakerna på egen hand. Men det är alltid värt att testa nya saker för att på olika vis locka till sig besökare när man driver en hemsida – förr eller senare hittar man sätt som gör att statistiken blomstrar mer än den gjort tidigare.
Sen finns det vissa saker jag inte saknar med att ha höga besökssiffror – något jag fick en försmak av för ett antal år sedan när jag hade runt ett tusental besökare per dygn. Även om de allra flesta besökare var trevliga, så fick jag också ta emot en hel del hot och hat – ibland helt ogrundat. Jag kunde skriva helt oskyldig inlägg och ändå få hat och hot riktat emot mig. Det hände dessutom att folk tog reda på mitt telefonnummer och ringde mig när jag publicerat inlägg som av olika anledningar rörde upp känslor. Och just den biten saknar jag inte, utan ibland känns det ganska skönt att inte ha höga besökssiffror utan jag kan skriva nästan vad jag vill utan att få en massa skit riktad emot mig i tid och otid. För det konstiga är att vad man än skriver, så hittar folk alltid något som de tycker ge dem rätt att bete sig lite hur som helst. Folk klankar ner på enkla stavfel, syftningsfel och liknande trots att de garanterat förstår vad jag menar i alla fall. Jag är tämligen övertygad om att de allra flesta som någon gång producerat en text säkerligen också råkat stava fel eller gjort andra fel i texten – och som man kanske heller inte upptäcker i samband med korrekturläsningen. Så mitt svar på sådana kommentarer brukade ofta vara något i stil med att den som är fri från synd ju kan roa sig med att kasta första stenen.

Så det är på gott och ont med höga besökssiffror på en hemsida – det blir roliga och givande diskussioner, samtidigt som man får att en hel del skit också. Det gör att jag hyser någon form av hatkärlek till hoppet om att statistiken ska gå upp. Jag vill ha fördelarna i höga besökssiffror, men avstår gärna ifrån de stora nackdelarna i form av hat, hot och annan skit. Man måste ha en stor portion av skinn på näsan för att helt enkelt stå ut. För min del gick det så långt att jag inte alltid svarade på okända nummer när telefonen ringde. Så pass ofta hände det att främmande människor och rena rättshaverister ringde och hade åsikter kring sådant jag skrivit om på bloggen. Det är sådana gånger man på allvar överväger att skaffa hemligt nummer. Jag minns en annan total rättshaverist som ringde och klagade på att jag länkat från min blogg till hans, vilket han ogillade väldigt starkt. Det slutade med att jag till sist tog bort länkningen för att slippa hans samtal, men jag förstod aldrig varför han så starkt ogillade att jag länkade till honom – eftersom ju en länkning trots allt är gratis reklam och kan rendera i nya besökare. Dessutom var det ett mycket oskyldigt inlägg jag skrivit, där jag inte ens kritiserat den andra bloggaren för något. Men han skulle minsann anmäla mig till webbhotellet för mitt tilltag – och när jag då sa att han ju kunde se om de kunde ge honom ett liv eftersom han verkade behöva ett sådant, då tände han på alla cylindrar. Man får helt enkelt stå ut med mycket med en välbesökt blogg – sådant som man oftast slipper när man som jag inte har särskilt många besökare numera. Och då kan man ju bara fantisera hur det är för folk med sociala medier där du har tusentals besökare varje dag – oavsett om det är en blogg, en Youtube-kanal eller TikTok, du måste få utstå en hel del varje dag. Sådant slipper jag och det är otroligt skönt. Åtminstone slipper jag det för det allra mesta, för visst händer det att enstaka hatiska kommentarer dyker upp även för min del – men det är ändå tämligen sällan.
Sedan brukar jag vara ganska duktig på att radera otrevliga kommentarer – och även blocka folk som inte kan bete sig. Det gäller inte bara på blogen utan även andra kanaler, som Facebook, X och LinkedIn. Du får gärna läsa mina inlägg, men kan du inte bete dig i mitt kommentarsfält, då får du hålla dig därifrån. Det gäller oavsett kanal. Sen kan du gasta hur mycket du vill om att jag kränker din yttrandefrihet och en massa andra dumheter, men så är inte fallet. Vill du sprida din egen dynga, då får du skaffa en egen blogg eller annat konto för att göra det – du kan inte förvänta dig att andra ska sprida dina åsikter. Framförallt så kränks inte din yttrandefrihet av att en kommentar inte godkänns, det är bara dumheter att påstå något sådant. Nåja, numera är det ytterst sällan jag behöver ta just dessa diskussioner längre. Det är sällan jag behöver plocka bort kommentarer och blockera folk som inte kan sköta sig – inte ens ta bort folk som följare/vän. Men det händer enstaka gånger att jag får göra sådant – och det ses inte alltid med så blida ögon av den som drabbats.


Upptäck mer från Kompasskurs

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Om författare

Jag har bloggat på olika sidor sedan tidigt 2000-tal och brinner för det skrivna ordet. Jag är utbildad sjökapten och författare och mina inlägg kretsar mycket kring min vardag och politik liksom mina stora passioner mat, resor, film och litteratur. Förutom min blogg, ägnar jag mig åt film och har vid det här laget haft roller i ett stort antal produktioner inom såväl reklam som serier och långfilmer.

Du kanske också gillar:

Kommentera