Hela världen är full av arma satar som mer eller mindre har ångest

Så i morse skedde det, jag gick av sista nattpasset på mitt gamla jobb och åkte för sista gången hem ifrån arbetsplatsen i Huddinge för att få några timmars sömn. Det är alltid på något vis lite kluvna känslor när man avslutar en anställning och ska påbörja en annan. När jag lämnar en arbetsplats för sista gången, känns det ofta lite vemodigt, jag vet ju vad jag har men inte vad jag får. Det finns alltid positiva saker med den arbetsplats man lämnar, saker man kommer att sakna av olika anledningar. Jag tror det är få arbetsplatser som jag lämnat för sista gången och enbart tyckt att det varit skönt att gå därifrån. Istället har det varit kluvna känslor av vemod, glädje, spänning, saknad – ja, det är många känslor som virvlar runt i huvudet. Vad har varit den största fördelen med jobbet jag haft de sista veckorna? Det har nog varit arbetstiderna och att det inte varit ett särskilt krävande arbete. Jag har kunnat lämna jobbet mentalt när jag gått hem och inte behövt tänka på jobbet när jag varit ledig. Så det finns saker jag kommer att sakna när jag nu har slutat, det måste jag ändå erkänna.
Men nu börjar nästa era i tillvaron och på måndag är det dags att påbörja min nya anställning, vilket är otroligt spännande. Jag ser verkligen fram emot att påbörja nästa jobb och äntligen kunna jobba inom det område jag utbildat mig. Så det är andra sidan av mina kluvna känslor: spänning, glädje, förhoppning… Och jag måste naturligtvis erkänna att dessa känslor är starkare än de negativa – annars hade jag ju inte bytt jobb. I slutändan är det överlag positiva känslor kring att byta jobb, det är oerhört spännande och lärorikt att byta arbetsplats någon gång här och där.

Planeringen har börjat redan under den gångna veckan inför min kommande anställning på Sjöfartsverket från och med kommande måndag. Jag har haft kontakt med min blivande arbetsgivare under veckan och bland annat fått tiderna för kommande vecka. Till största delen kommer jag att jobba heltid första veckorna för att gå upplärning och det gör ju inte så mycket, det är bra för inlärningens skull och det är bra för plånboken. Nu behöver jag nog heltid ett tag för att komma in i allt på min nya arbetsplats, jag vet hur mycket det brukar vara att ta in när man är ny på jobbet – och att gå dubbelt på deltid är ingen höjdare om man ska lära sig allt som ska tas in i skallen. Det blir liksom ingen kontinuitet på så vis – så där var vi rörande överens, jag och min nya chef att det fick bli på så vis.
Nu har jag beslutet kvar att ta, hur jag ska lösa mina resor till och från Södertälje under första veckorna när jag ska jobba heltid. Det som ställer till det, är de banarbeten som påverkar pendeltågen mellan Stockholm och Södertälje. Dessa banarbeten gör att resan till Södertälje tar i runda slängar två timmar, mot normala dryga timmen. Däremot finns Mälartåg som skulle dra ner restiden till under timmen, vilket ju är ytterst fördelaktigt. Samtidigt har jag bokat en hyrbil för första veckan – och med bil är jag på jobbet på lite över en halvtimme, vilket ju är oerhört bekvämt men samtidigt väldigt dyrt. Och det funkar inte i längden att ha hyrbil varje gång jag ska jobba i Södertälje, utan jag måste hitta lösningar som är mer ekonomiska. Så i slutändan kommer det förmodligen bli Mälartåg skulle jag tro, en kompromiss mellan bil och pendeltåg. Men just första veckan kanske jag håller mig till bil för att få lite av en mjukstart på nya jobbet. Sen får jag med tiden bestämma om jag ska köpa månadskort på Mälartåg eller om det kanske blir billigare i längden att köpa enkelbiljetter. Men det beror på hur mycket jag kommer att få jobba när utbildningen är över.

Nu har jag den utmaning som alltid vidtar när man ska påbörja en ny anställning, som innebär att lära sig nya rutiner, lära sig alternativa resvägar och möjligheter att ta sig till och från jobbet. Det är nya rutiner på det nya jobbet, nya resvägar och en helt ny livssituation att vänja sig vid och att lära sig. Och det är en situation jag tycker om, att lägga om sin tillvaro, att lära sig nya saker och nya rutiner. Det är spännande och intressant. att lära sig nya saker och få ny rutin på tillvaron. Nu ska jag lära mig resvägarna till och från Södertälje, vilka avgångar som passar för mina nya arbetstider och vilka alternativa resvägar som finns. Jag ska lära mig nya jobbets rutiner och hur man utför de olika sysslorna. Och det är enbart positiva känslor jag känner inför det nya jobbet, på den fronten är det inga kluvna känslor, där är det enbart positiva sådana.
Sedan vet jag att det inte behöver vara groteskt dyrt med taxi till Södertälje om tågen trilskas. Det är inte de priserna att det funkar att ta taxi titt som tätt den sträckan, men det är absolut ett alternativ när tågen inte går. Och så är det ju titt som tätt om man ska ut och åka på den svenska järnvägen; tågen går inte alltid som det är tänkt. Vid sådana tillfällen är taxi eller hyrbil de enda alternativen för oss som inte har egen bil. Vet jag i förväg att det kommer vara tågstrul, då blir det hyrbil – uppstår tågstrulet med kortare varsel får det bli taxi.

Och det är en utmaning att börja pendla lite längre än vad jag tidigare gjort, just för att tågen inte alltid går som det är tänkt. I grunden skulle det vara enklare med egen bil, det går inte att komma ifrån, men jag tänker inleda med att åka kollektivt och testa det resesättet att ta mig till och från jobbet. Märker jag att det blir för krångligt, då får man överväga att köpa en bil för att få vardagen att fungera. Nu kommer jag – bortsett från de första veckorna – inte att jobba heltid och då är det kanske heller inte läge att köpa bil. Det finns många alternativ att ta sig till Södertälje för en hyfsat billig peng, så det känns som ett bra alternativ att börja på det kollektiva sättet.